The Austen-men of my dreams

Jag befinner mig just nu i en Jane Austen-period. Det har jag gjort flera gånger. Men nu känns den lite mer intensiv. Jag har ju redan sett de flesta av filmerna. Har dock bestämt nu att jag även ska ta och läsa igenom böckerna. Kanske inte alla. Men åtminstone de jag gillar bäst. Så nu har jag läst ut Emma och Stolthet & Fördom och läst halva Mansfield Park. Jag är ingen bra läsare i vanliga fall, men när man väl kommer in i en läsperiod så kan man ju hålla på hur mycket som helst. Hoppas detta håller i sig under sommaren. Jag vill att detta ska bli en lässommar och hinna med många böcker. Och Austen är som bäst på sommaren. Det känns så mysigt liksom. Och man känner sig ju mer romantisk på sommaren tycker jag. Passar perfekt. Och eftersom mitt kärleksliv är obefintligt, så att säga, så tar jag min romantiska tillflykt till männen i Austens värld. Jag får drömma mig bort till ett liv med mr Darcy, mr Bingley, mr Tilney, mr Knightley eller Edmund. Anyone of them will do! Men hmm....skulle jag få välja helt fritt får det nog bli Tilney eller Knightley. Även om Darcy borde vara den man ska sukta efter mest. Men han känns ju lite stel. Jaja. 

Edmund, by the way, eller ja, han som spelar Edmund i Mansfield Park, d v s Jonny Lee Miller, är med i en serie som ska komma snart. Den heter Elementary och är någon slags modern version av Sherlock Holmes. Som den fantastiska serien Sherlock, fast med nya skådespelare och utspelas i New York. Jag älskar ju Sherlock. Så denna serie måste jag se! Hoppas Miller gör Sherlock Holmes rättvisa bara. Men det tror jag att han ska klara av. Längtar!

Nu ska jag titta på Stolthet och fördom. Den nyare, kortare versionen dock. Den utan snygg-Colin. Men jaja, den får duga. Bara jag får känna lite av stämningen. Sen får jag ta mig an den längre, bättre versionen senare i sommar.

Euphoria!

Sådärja! Där satt den. Äntligen fick vi den vinst vi väntat så länge på. Och den var så sjukt välförtjänt. Vi hade verkligen ett fantastiskt bidrag med i Eurovision i år. Jag vet, det tycker vi svenskar att vi har varje år.  Men alltså, Loreen, TOP NOTCH!  Jag borde ha tröttnat på låten så mycket som den spelas men jag tycker fortfarande den är hur bra som helst. Och hela framträdandet; kläderna, koreografin, sången, scenen. Fantastiskt helt enkelt.

Jag och J försökte poängsätta själva och tippa topp 10. Vi tippade rätt vinnare, men i övrigt var vi ganska dåliga på att förutse resultatet.  Fast vi lyckades ändå placera tre andra länder också i topp 10, dock på fel plats. Men whatever.

Tänkte att jag skulle dela med mig lite av mina tankar kring bidragen:

Mina personliga favoriter förutom Sverige var Turkiet och Cypern.  Jag blev lite kär i han som sjöng Turkiets låt. Han var ju så söt. Och jag gillade låten, även om det kanske inte alltid lät så bra. Men ack så charmig han var. Cyperns låt var medryckande och bra. Den kommer förmodligen att spelas massor. Framträdandet var snyggt. Jag är väldigt förvånad över att den inte ens tog sig upp i topp 10.

Vad i hela friden hände med resten av Norden? Islands bidrag var ju väldigt bra. Och jag gillade Norges. Men det var det tydligen bara jag som gjorde. Sista plats för Norge hade jag aldrig gissat. Och vi hade tippat Island som tvåa. Weird. Vi har verkligen olika smak i Europa.

Är det bara jag som inte gillade rysstanterna och blev sjukt provocerad över att de lyckades bli tvåa? Fy vad jag muttrade. Visst, jättesöta tanter. Men det är en musiktävling, inte en söthetstävling. Nej, jag gillar verkligen inte såna där skämt-bidrag. Och hade de vunnit över Loreen hade jag varit rejält upprörd. Kanske bojkottat Eurovision i framtiden. Men lyckligtvis var de ju faktiskt inte i närheten.

Irlands tvillingar hade vi också tippat i topp 10. Men nej. Så fel vi hade. Men rackarns vad söta de är de där små överenergiska spillevinkarna. Fruktansvärda kläder dock, men de bjuder ju på show. De var värda mer.

Jaha, det var väl allt jag hade att säga om ESC 2012. Nu får vi vänta ett år på nästa som nu till vår glädje blir i Sverige. Och jag är så nyfiken på vilka programledare vi kommer att ha. Och så får man hålla tummarna för att de inte är stela och har dåliga skämt som alla ESC-värdar alltid brukar ha.

Låt oss avsluta med den söta turken:

Swim Deep

En kollega tipsade mig om denna låt. Och jag gillade den skarpt redan efter första lyssningen. Dessa gossar måste jag lyssna mer på. Dock finns det ju tyvärr inte så många låtar man kan lyssna på. Men förhoppningsvis blir det nåt album snart. Jag håller tummarna.

Enough is enough

Nu orkar jag inte ösa på med mer inlägg. Så nu får det duga. Och så får vi hoppas att det inte dröjer så länge till nästa inlägg. Hörs hej!

The kids

Som sagt, nu är dom två. Nu måste jag köpa dubbla presenter. Jaja. det kan jag väl bjuda på.

Telonius

This is Telonius. Det nya tillskottet. Inte mitt tillskott. Min systers tillskott. Så nu är det två barn att mostra åt. Det ska jag väl klara av. Han är ju väldigt söt iaf.

Marvel-marathon

För ett tag sedan hade jag och en kompis Marvel-marathon. Det var kul. Dessa filmer (minus X-men First Class, den hade vi ganska nyligen sett redan. By the way, ruskigt bra film) såg vi mellan kl 14.00 och kl 00.00. X-men är mina favoriter. Wolverine är ju för hård alltså. I like. Iron Man var också väldigt bra. Den där Robert Downey Jr kan skådespela han. Nån helg efter detta marathon såg vi även  The Avengers. Mycket bra film! Roligt att se alla dessa hjältar (minus X-men) i samma film. Nästa gång vi har marathon blir det kanske DC-marathon istället. Så kan vi jämföra vilket serieförlag som är det bästa. 

I´m back!

Kära hjärtanes vad längesen det var sen jag skrev något här. Det var ju inte bra. Så nu tänker jag minsann ösa på med en massa inlägg på raken för att kompensera för denna inläggslösa period. Japp, nu kör vi.