Jag är en oboy-junkie. Det praktiskt taget rinner oboy i mina ådror. Min mage är så van vid oboy att jag knappt kan dricka nåt annat på morgnarna för då blir jag konstig i magen. Det är nästan så att jag får abstinens om det går för lång tid utan oboy. Jag helt enkelt älskar oboy, på en vad som skulle kunna tolkas som en oroande nivå. Men det bryr jag mig inte om. Jag är uppväxt på denna underbara dryck. Man kan ju undra, när böjade denna sjukliga oboybesatthet? Jag skulle gissa att det var ungefär vid den här tiden:
Ja ni ser ju hur jag bäljer i mig och hur mycket jag älskar det. Tänk att man var fast i ett missbruk redan i så ung ålder. Skrämmande.....men ruskigt gott!
Igår kväll var jag på SMASK (Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest). Detta var mitt tredje år. Och det är alltid så otroligt roligt att se. Och bättre blir det ju när det finns en söt dirigent att titta på. Det var dock inte samma kvalitet detta år som det varit förr tycker jag. Kan hända att detta berodde på underhållning av Gullan Bornemark sjungandes barnsånger som är smått pinsamt dåliga och hennes son sjungandes fruktansvärt dåliga och fantaslilösa barnsånger som han konstigt nog verkade ganska stolt över. Nej, jag fattade inte grejen! Det sänkte kvaliteten rejält. Men det var kul ändå. Första gången jag var där har varit den absolut bästa. Då vann detta bidrag, helt värdigt. Är dock lite besviken eftersom de i detta klipp har bytt ut den söta pojken (årets dirigent faktiskt) som sjöng i "orginaluppsättningen" mot någon annan. Så det är inte lika bra som det var när jag såg det. Och så är det ju ganska falskt också. Men äsch! Det får duga nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar