Det är äntligen lördag och jag sitter här och skön-slöar och knarkar coca-cola. Som jag har längtat efter denna coca-cola. Det är så fruktansvärt gott. Jag kommer förmodligen att hälla i mig hela flaskan under denna kväll. Men det tycker jag att jag är värd.
Jag var på den här trevliga tillställningen igår kväll. I highly recommend it! Jag skrattade så jag var tvungen att torka tårar från ögat ett flertal gånger (ja, ögat, bara ena ögat. Konstigt nog kommer det i princip bara tårar där. Fråga mig inte varför). Så sjukt roligt var det. Så numera finns Fredrik Lindström och Henrik Schyffert i mitt hjärta. De har en liten plats åtminstone. Har inte haft jättekoll på Fredrik innan förutom att han skrivit några böcker och busringt i Hassan, men vad jag förstår så är detta en väldigt intelligent man och som jag upptäckte i går, en s k Master of words. Karln är ju fantastisk på att formulera sig. Jag fick en liten crush på honom kände jag. Inte på ett romantiskt sätt, mer på ett jag-vill-vara-polare-med-detta-geni-sätt. Henrik har jag haft mer koll på. Jag har ju växt upp med Killinggängets humor under det ljuva 90-talet. Men måste väl påstå att han inte var den man skrattade mest åt. Men rackarns alltså, han är ju ruskigt rolig. Och med dessa två människor tillsammans blev det ju briljant.
Jag blev så imponerad att jag helt av egen vilja satte igång ett avsnitt av "På spåret" när jag kom hem. Jag kunde kanske svara på....EN fråga. Typ. Fy vilka störande svåra frågor. Jag som ibland kan anse mig som ett frågesportsgeni (förr i tiden möjligtvis, nu kan jag bara ytlig och meningslös nöjesfakta som jag inte har någon användning för överhuvudtaget). Nu gick jag helt bet. Kära nån, jag måste börja plugga in intressanta saker om världen. Jag hade ju planer på att bli tok-allmänbildad. Vad hände? Jaja, i alla fall. Nej, jag kunde inga frågor. Men en positiv sak var ju att jag lyckades pricka in ett avsnitt när "The Tallest Man on Earth" var gästartist. Gotta love him!
Nu känns det som jag kom ifrån ämnet lite grann....Just det, blev så impad att jag tittade på "På spåret". Och idag har jag tittat på Schyfferts show om 90-talet. Roligt! Sen tänkte jag att jag skulle klicka hem några av Lindströms böcker, tills jag kom fram till att de mest troligt bara kommer att stå där i bokhyllan och samla damm och aldrig bli lästa, precis som alla andra böcker som jag köper för att jag tänker att det ska bli ändring och att jag nu ska bli kulturell bokmal. Jag är ingen bokmänniska helt enkelt. Jag är en film/tv-människa och det är bara inse och acceptera. Vara glad om jag kan ta mig igenom åtminstone en bok per år. Då borde jag vara nöjd. Fast, jag kanske kommer att köpa de där böckerna ändå. Något år kanske de blir lästa i alla fall.
Schyffert och Lindström i mitt hjärta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar