Tillbaka igen

Fy vilken skitdag det var idag. Jag vaknade upp och kände direkt på mig att det inte skulle bli en bra dag. För det första skulle jag lämna mitt älskade hem och mina älskade föräldrar och åka tåg typ hela dagen. För det andra så regnade det. För det tredje krånglade datorn en massa på morgonen så jag höll på att få psyk. Sen när jag väl kommit på första tåget så var det nåt fel på rälsen eller nåt så tåget fick stanna flera gånger och körde skitsakta och blev försenat. Eftersom detta var en skitdag så var jag nästan helt säker på att jag skulle missa nästa tåg. Men tur nog så hann jag, men ganska på gränsen. Så man kan väl säga att jag varit ganska så deprimerad idag.

Coldplay var idag ljuset i min mörka tillvaro. Vilka annars liksom. De var dom som drog mig upp åtminstone en bit över ytan i depressionens stora träsk. Fy vad bra dom är alltså. Idag försökte jag dock bota min Coldplayfeber genom att lyssna på annan musik. Men näe, det gick inte. Min själ och mina öron ropade efter mer av Chris. Mer Chris! Så jag gav efter och bytte såklart tillbaka. Kommer jag någonsin att komma ur denna trans? Vem vet, but I like it!

Det har varit en ljuvlig hemvistelse iaf. Jag har fått ut allt jag ville få ut av den. Det har varit fint väder, jag fick träffa Tater nuts och jag har tillbringat mycket tid med mina underbara söta föräldrar. Så fick jag ju träffa syster, magen och Kristofer också vilket var ett plus. I och med detta hände det mycket spännande. Jag har hjälpt Elin att "bygga bo" (eller är det "nesting" det heter? Fast det är ju på engelska iofs) genom att deltaga i monterandet av skötbord, jag har provat Kristofers gubbkeps (looking good!), jag har klättrat på gravhögen, jag har sett Kristofer i hans egensydda, färgglada och alldeles för tajta hip-hop-byxor som han sytt i slöjden nån gång i livet. Förskräckligt fula byxor vill jag påstå. Tror han tyckte det själv med faktiskt men verkade ändå ganska stolt över dom. En av de grejer jag gillar bäst med herr Kristofer är hans förkärlek till fula saker. Han gillar mycket fult. Han vill att hans eget barn ska ha ett fult namn och fula kläder. Ja alltså, jag tycker det är beundransvärt.

Just ja, så hittade jag en Sverigetröja hos Elin som jag fick också. Jag gillar ju egentligen inte att titta på fotboll....eller nån sport alls för den delen. Men ok, nu när jag har en Ljungberg-tröja är det kanske dags att ändra attityd och bli fotbollsfanatiker. Heja Sverige!

Det bästa med att vara förkyld är att man får sån het röst. Oh yeah! Natti natti!