Michael Jackson

Jag tror jag måste omvärdera min musikaliska relation till Michael Jackson. Jag har aldrig varit ett fan av honom eller hans musik. Men nu på grund av all uppståndelse kring hans död har jag inte kunnat undgå att börja lyssna lite. Och jag har gjort upptäckten att vissa låtar faktiskt är riktigt bra. Men jag säger bara vissa. Billie Jean, Smooth criminal och Beat it t.ex. är ju väldans bra och medryckande faktiskt. Även att jag diggar hans moves. Det är coolt att han verkligen hade sin egen stil. Han utmärker sig verkligen. Tänk att en artist ska behöva dö innan man inser hans begåvning. Jaja, men jag får helt enkelt hylla honom nu istället. Kanske med att digga lite Billie Jean. Men detta betyder inte att jag inte tycker att han var en mycket märklig människa. För det var han.

Jag hade tillslut lyckats lägga Coldplay på hyllan ett tag för att lyssna på annat och min besatthet hade svalnat ganska så bra och hölls i ett tryggt och stabilt läge. Men igår skickade Tater Nuts några klipp med intervjuer med bandet och då föll jag tillbaka. Så nu är det i stort sett bara Coldplay som strömmar ut ur mina högtalare åter igen. Inte för att detta är något jag störs av och tycker är jobbigt. De är världens bästa band och förtjänar att älskas så pass mycket. Så jag lyssnar med glädje.

Imorgon ska jag äntligen få åka hem. Home sweet home. Och så ska det gullas med lillknodden. Som jag har längtat efter att få se det lilla miraklet. Jag känner mig faktiskt lite glad nu. Nåt annat som gör mig glad är att jag är klar med alla jobbiga prover och att jag redan fått en tid för röntgen. Det går framåt liksom. Känns skönt.

Dagens mat blir mackor med jordnötssmör alternativt jordgubbsmarmelad. Tragiskt, I know. But that´s life, that´s how I roll. Dags att hämta tvätt. Hörs hej!