20:e december

Igår kväll hade vi riktigt julmys hos Linnéa. Trevligt värre med lussekatter, kola, pepparkakor, glögg och Love Actually. Love Actually, jag gillar den filmen. Första gången jag såg den var jag inte jätteimponerad. Men andra gången upptäckte jag att jag tyckte väldigt mycket om den. Speciellt så här i juletider.

Igår tittade jag även på min Simon & Garfunkel-dvd. Det är så vackert. Det är så bra. Jag ryser. Åh tänk om man ändå fick vara där. Nu har jag visserligen sett dom live. Men live-dvd:n är från 1981 då de fortfarande var förhållandevis unga och fräscha. Det var de inte när jag såg dem. Då var de gamla och lite smått lönnfeta. Men det gjorde inget. Jag tyckte dom var otroligt bra ändå. Rösterna var ju precis likadana även om de nu var lite till åren komna. Dom är så grymt bra. Deras röster passar så bra ihop. Paul Simon är ett musikaliskt geni som skrivit alla de fantastiska låtarna. Och Art är bara så cool på ett nördigt underbart sätt med sitt crazy hår och lite smått feminina sätt. Och så verkar han vara så otroligt ödmjuk den karln. Man kan ju inte direkt säga att de har en bra scenshow. Visst, de rör lite på sig. Men de står i princip på precis samma ställe under hela konserten vilket jag tycker är helt fantastiskt, för även om de inte bjuder på någon show så blir man helt lyrisk och fängslad av deras musik. Dom har nåt speciellt helt enkelt. Det spelar ingen roll att Art för det mesta står med armarna i kors eller med händerna i fickorna när han sjunger eller att Paul ofta ser lite surig ut. De är guld ändå. Och jag älskar Arts små diskreta roliga moves som han gör ibland, ungefär som jag brukar dansa fast utan böjt huvud och ett finger i luften. Nej kära nån alltså, det är så otroligt bra! They are legends! Art hade vad som såg ut att vara en snusdosa i bakfickan. Men hallå, i USA är man väl inte så äckliga som här i Sverige så att man sjunker så lågt att man stoppar äckelsnus i munnen. Vad kan det ha varit för något runt han hade i bakfickan?

Hittade nåt roligt som jag skrivit i ett av mina anteckningsblock från skoltiden. Jag tänkte att det skulle få pryda lucka 20 i min kalender:

"3:e september 2003. Pelle har bytt tröja."

Det roliga är inte själva det som är skrivet. Det roliga är att detta faktiskt var en så pass stor och viktig händelse i livet att jag var tvungen att skriva ner det för att ha det dokumenterat för alltid. Helt plötsligt hade karln en annan tröja på sig! Crazy!