Klassiskt

Jag tycker att klassisk musik är underskattad. När jag var yngre avskydde jag klassiskt. Fy vad tråkigt jag tyckte det var. Just a bunch of boring dead dudes. Mozart liksom. Nä Mozart är ju inte så skoj. Det tycker jag fortfarande inte. MEN, nu på senare år har börjat uppskatta klassiskt mer och mer. Vissa musikstycken är ju riktigt mäktiga på nåt sätt. Man bara vill vrida upp volymen, sätta på sig hörlurar, blunda och njuta. Har lyssnat mycket nu de senaste dagarna. På mina favoriter. Ja, jag har t.o.m. favoriter. Så tänkte tipsa om dem, vare sig ni vill eller inte. Here it goes:

Dvorak - Symphony no. 9 in E minor, Op 95 "From the New World"
Vivaldi - The Four Seasons (Då framförallt Summer III: Presto och Winter I: Allegro non molto)
Benjamin Britten - The Young Person´s Guide to the Orchestra

Fy vad nördig jag känner mig nu. Jaja, whatever. Lyssna innan ni dömer!

Det sistnämnda stycket är med i den fantastiska Wes Anderson-filmen Moonrise Kingdom.

Jag vill vara med i en Wes Anderson-film. Dom är så rackarns konstiga.