Baka kaka gör mig glad

Så här i allhelgona-tider hör det ju till att ha lite skräck i vardagen. Så jag kom att tänka på denna berättelse av Jonas Gardell: http://hem.passagen.se/blurk/horror.htm

Den tycker jag ni ska läsa. Fast den var mycket roligare när Agnes läste den högt för oss för några år sen, men ändå, fortfarande ganska kul.

Hoppas gravhögsspökena hos syster min håller sig lugna i helgen ;) Där skulle man ju ha varit och haft lite skräckfilmsafton. Värsta perfekt! Prästgård, gravhög, kyrka, kyrkogård. Allt som behövs liksom. Rackarns att jag inte var hemma denne helg.

Jag har just bakat en superb sockerkaka. Mäkta god! Det bara vattnas i munnen när jag tänker på den. Mmmm....mumma!

Nä nu ska jag fixa lite med syrrans bröllopsbilder. Tjohej!

Is this the end of Sexy machine?

Plugga är bajs, film är kul och mamma/pappa är bäst! Och jag vill gå på spökvandring på slottet. Vem är frivillig? Det vore ju skitkul! Nu när det är allhelgonahelgen snart och allt. Men jag kan ju inte gå själv, det vore ju en aning tragiskt. But still, I want to!!! Hur ofta får man gå på spökvandring på ett riktigt, gammalt slott liksom. Kom igen nu! Let´s do it!

Idag är det en sån där förfärande pluggdag. Jag tål dom inte! Men lite har man ju fått nerklottrat iaf. Alltid något. Jag vill bara att det ska vara över, så jag kan fokusera all min energi på allt roligt livet har att erbjuda istället, t.ex. The Office och kakor.

Suck, min och mammas bil har pajat och kommer att bli jättedyr att laga så vi vet inte om vi ska ha kvar den. Depression! Vad ska jag då åka runt i? Vad ska jag då göra raggarsvängen med för fordon? Är detta slutet för min kära Sexy machine? Usch, vilken hemsk tanke. Sofia, hur ska det gå för oss då? Jaja, vi kanske kan köra raggarrunda med kyrkjouren i PAJen istället. Men det kommer inte att bli samma sak liksom. Men vad som kommer att vara samma sak, det är: 24.7!!!! Jodu! You know it!

Alla vi som hatar att plugga klappar nu, KLAPP KLAPP!
Shibby!

Tråkighet är en naturlig del av vardagen, och typ...livet.

Oh dear, I´m so boored right now! Kan inte nåt kul hända snart. Usch, jag går ju bara och tänker på det där usla grupparbetet vi ska göra som går helt åt skogen. Vi kommer verkligen ingen vart. I´m going crazy! Varför ska det vara så svårt. Nä alltså, i morgon är det plugga järnet som gäller. Skriva, skriva, skriva. Suck, plugga är inte min grej! Nu tittas det lite på Bonde söker fru....åh, vad spännande....eller inte. Fast fick ju reda på idag att en från mina hemtrakter är med. Det är ju lite kul iaf. Tyckte väl jag också att han lät lite hälsingeaktig i dialekten. Är det så jag låter alltså ungefär. Jobbigt! Man vet ju liksom inte hur man själv låter. Och det verkar som ingen kan hära det heller. Emma har ju gjort några tappra försök iaf. Fast jag tyckte det lät mer som nån slags finlandssvenska när hon försökte. Hoppas verkligen inte att jag låter så.
Nä jag känner inte för att se "Bonde söker" nu. Jag vill se Roomservice. Dom där Johnnie och Mattias, vilka härliga killar. Jag vill ha dom som levande prydnader i min lägenhet. Dom ska stå där i ett hörn och se mysiga ut och vara roliga och muntra upp mig. Skulle verkligen behövas nu. Men det får väl räcka med att se dom på TV ändå. Tyvärr! Mattias i mitt hjärta! Hoppas verkligen det händer nåt kul i helgen annars får jag psyk! Men det är ju Halloween. Lite skräckfilm skulle kanske vara nåt. Vem är på?
Apropå film, jag vill ju se den nya Bond-filmen på bio. Vem är på?
Apropå Bond, jag har fixat värsta snygga Bond-tavlorna. I like! Ikväll kanske det blir lite Bondspaning. Vem vet.
Men alltså, Johnnie och Mattias. Gift er med mig! Nä hörrni kära vänner, vad säger ni? Ikväll är det Grey´s. Alla borde titta! Bra serie det där. Hoppas dom blir kära dom små liven.
Nä nu börjar tråkigheten spåra ur alltså. Jag behöver ett roligt citat att tänka på. Hmmm.....Låt oss avsluta med: "Ashley, you can scrub all you want, but that´s still your face!" Det var det enda jag kom på för tillfället. More to come....maybe...moahaha, we´ll see!

Bert! Frukosten stelnar!

För ett tag sen var jag in på ICA och hittade Berts dagbok-filmerna för en billig slant. Och jag fick värsta begäret till att köpa dom. Men så slogs jag av tanken att jag faktiskt är 22 år.....och Berts dagbok är barnprogram.....Men det är ju hur kungligt som helst! Det finns så otroligt bra kommentarer i den serien alltså, varav citatet som är rubrik till detta inlägg är mitt absoluta favoritcitat därifrån. Hahaha, ja alltså, det finns en hel del klassiker. Bert Ljung rules! Men Torbjörn är ju också en riktigt skön karaktär. Och Åke, och Fredrik. Haha. Jag älskar den serien. Kanske jag köper den ändå. Men troligen inte. Jag har ju del 3 hemma iaf. Men alltså, har ni inte insett hur rolig den är så måste jag se till att få er att tänka om. Så här kommer ett klipp:



Hahaha....BÄST! "Det var nog extrapris på det namnet för 13 år sen...Bert Ljung" Kära nån alltså, jag dör av skratt!

Idag har jag varit en sväng på stan och inhandlat The Office. I´m so happy now! Nu ska det bli The Office från morgon till kväll.....fast lite plugg emellan också kanske. Är väl så illa tvungen.
Nu har jag även bokat tågbiljetter hem. Längtar!!! Då ska jag titta på Berts dagbok. Oh yes!

Nä, men spana in Bert-klippet nu och njut! Ha det!

Suck...Söndagar....

Men ojojoj, nu är ju klockan egentligen halv ett och jag är vaken. Men whatever, najs med en extra timme iaf. Dock inte najs att behöva gå upp kl halv åtta i morse för att ta sig till kyrkan till kl 9 för att öva två låtar som vi redan kan bra. Vi hade kanske behövt en halvtimme till att öva men nu var vi där två timmar innan mötet började. Kära nån, lite väl överdrivet tidigt för två sånger tycker jag. Men jaja, nu är det gjort.

Inte nog med att det var söndag, utan vi var tvungna att plugga idag också. Inte kul alls. Fast det var ju gott med kebab förstås. Fast jag fick ruskigt ont i magen. Varför envisas man med att äta tills man nästan känner att man måste pjuka? Ja det är då för mig en evig fråga. Men nu glömmer vi denna trög-dag.

Igår hade vi en mycket trevlig kväll hos Adam, med Guitar Hero, Singstar och tårta. Mumsfilibaba! Provade på Singstar för första gången. Hade inte tänkt göra det med tanke på vilken chicken jag är när det gäller att låta folk höra min sångröst. Men hallå, jag sjöng ju på syrrans bröllop så då bestämde jag att jag skulle klara detta med. Och det gjorde jag. Kanske inte det allra renaste tonerna jag kraxat fram, but still, I did it! Fast jag hade ju viljat sjunga The Killers´ Mr. Brightside, men det verkade bara vara jag som kunde den så det blev inte av. Men jag jammade ju loss till U2 iaf. Järnet! Och det blev som sagt en hel del Guitar Hero. Det rockades hårt kan jag lova! Sen kom vi fram till den delen av kvällen då det var dags för tårta. Jag passade på att ta en sväng till toaletten. När jag kom tillbaka var tårtan slut. Tack då, tänkte jag. Snälla vänner man har som bara vräker i sig allt......haha....nejdå, jag är inte bitter. Både Charles och Sara var ju så vänliga och delade med sig. Kan t.o.m. hända att jag tack vare det fick mest tårta av alla. Hehe....sånt gillar jag :) God tårta, helfestlig kväll. I det stora hela, KUL! Nu vill jag att det ska bli helg igen.

Nu ska jag natta mig själv snart. Sjunga byssan lull och läsa sagor och allt det där. Vad ska jag ta ikväll. John Lennon-boken kanske. Det känns ju som en bra godnattsaga. Oh ja. Nattinuffsan!

Plugga är det bästa jag vet.......tss, yeah right! Not in a million years.

Jaha, då har nästan hela lördagen gått utan att jag har pluggat, som jag var ganska så bestämd på i morse att jag skulle. Men jag hittade ju så mycket annat spännande att göra istället som att exempelvis tvätta och städa. Mycket roligare......eller nja, men det var inte plugg iaf så det kändes väldigt bra. Och sen kände jag att jag behövde få min Sofia-dos, så då passade jag på att ringa ett samtal till henne. Jag längtar efter dig!!!!!! Nu har vi bokat in seminarium med Sofias mamma för att diskutera djupa frågor, eftersom hon numera är vår andliga rådgivare. Vi ska kalla det för "Fråga Eva". Jag känner på mig att det kommer att bli nåt utöver det vanliga. Och vädigt givande och insiktsfullt.
Just ja, Emma-slemma var också hemma. Längtar efter dig med! Hob-emma är fortfarande kvar i sthlm och sliter....poor thing! Saknar dig med!!!! Ojojoj, vilka tider det var när vi var tillsammans allihopa. Då var det party! Måste försöka stå ut några veckor till sen får jag åka hem till my dear Tater nuts. Men det där var ju ett litet sidospår. Det jag egentligen vill få sagt är ju att jag har gjort så mkt annat än att plugga idag, men när jag väl inte har något annat att göra så sitter jag istället här och bloggar och slösar bort värdefull pluggtid. Jo ni, ibland är livet ganska så ironiskt. Och så kan man fråga sig, "tänker hon slita sig från sin löjliga blogg och ta tag i sitt liv och vara duktig med pluggandet?" Hmm...det vet man aldrig. Plugga är ju tråkigt alltså. Något inom mig säger att det är roligare att inte plugga och lyssna på The Killers istället. Och eftersom mitt inre brukar kunna ha väldigt bra idéer ibland så tror jag att det blir så. Men vänta, tänk då om mina kära pm-kamrater blir vreda och börjar idka aggressivitet mot mig? Det vore ju heller inte så kul. Något inom säger, plugga åtminstone lite. What harm can it do? Det får väl bli lite seg pluggtid ändå då. Men jag tänker inte gilla det!

Igår svullades det pizza och godis för fulla muggar. Ja, jag fick ont i magen. Hade fortfarande ont när jag vaknade. Det kanske var nåt i räkorna? Jaja, men nu är jag alive & kickin. Idol-Lars var hetare än vanligt igår, vilket var till min stora glädje. Ojojoj, den grabben har charm. Hoppas han inte vinner....för det vet vi ju alla, att den som vinner aldrig blir nåt! Låt oss tänka tillbaka: Först Daniel. Vart är han nu liksom? Och sen då? Kommer inte ens ihåg vem som vann sen. Eller vänta, var det Agnes? Ja hon är ju inte den mest framgångsrika direkt. Sen var det väl Markus eller? Kära nån, jag har inte hört en enda låt till av honom sen idolvinnarlåten. Men han är ju med i Stjärnor på is...Stort! Vidare....sen var det hon Picasso va? Haha..ojojoj! Behöver jag säga nåt? Har jag glömt nån?
Nä alltså, kom igen Lars, bli tvåa...eller trea....men whatever you do, don´t win!
Nä nu måste jag plugga. Ajöken Adjö!

A trip down Eurovision memory lane

Mitt i allt tröga tentapluggande kände jag att jag behövde muntras upp. Och då passar det ju perfekt att titta på detta klipp från Eurovision, år 2000. Hahaha, Brainstorm, dom är ju för underbara! Bästa framförandet i Eurovisions historia. You gotta love them!

Om man ändå hade lite medfödd talang...då skulle jag vara lycklig som en lärka (Då kan man ju fråga sig: är lärkor lyckliga?)

Kanske är det någon av er som undrar hur det egentligen går med mitt munspelslärande och min framgång med alla andra instrument jag råkade nämna att jag skulle lära mig (eller ja, alltså, egentligen var jag ju bara seriös med munspel och gitarr). Svar: Not good, i och med det faktum att jag inte lyckats komma igång än. Men gitarren har jag ju inte fått hit än, så det har jag ju en bra orsak till. Munspelandet då. Alltså, jag tror inte att det går att lära sig. Hur gör folk? Det måste vara nån medfödd talang som vissa lyckliga har. Men inte jag. Omöjligt, so it seems. Jo, men jag tänker inte ge upp så enkelt. Måste se till att sätta igång nu snart. Jag ska spela så taket lyfter sig....oh ja! Jag anar att grannarna kommer att bli överlyckliga över att få privilegiet att lyssna till en ganska så crappy version av Broder Jakob, om och om och om och om och om igen, dag ut och dag in.....tills jag äntligen lärt mig den och går över till nästa plåga. Och vilken är det? Jo "When the saints go marching in", om och om och om och om igen, dag ut och dag in. Det kommer inte alls att gå dem på nerverna. Sicken tur att lägenheten är så pass lyhörd. De är lyckligt lottade. Jag börjar inse att mina drömmar om att lira helskön blues kanske inte kommer att slå in än på ett tag. Men tålamod är ju en dygd som man säger. Ja det kommer nog att bli alla tiders det här.

Igår spelade jag och Emma Guitar Hero. Kul kul kul! Jag vill ha det spelet alltså. Give it to me!!!! Och det blev då bestämt igår att en åttiotalsrock-fest snart måste planeras in. Looking forward to it! Ful åttiotalsrock-klädsel är ett krav och hela kvällen ska det spelas härligt åttiotalig hårdrock. Och så ska det självklart anordnas Guitar Hero-turnering. All right! It will be a grrreat evening! Jag kräver dock att jag får tävla mot en riktig Guitar Hero-virgin så jag har nån som helst chans att kunna vinna. Fast det gick ju skapligt igår ändå. Jag har ju inte spelat så jättemycket innan, och jag klarade ju vissa grejer på mediumnivå iaf. Lucky me!

Suck! Ikväll ska vi träffas tre klasskompisar och sätta igång med vårt pm. Det enda jag känner inför detta arbete är ren avsky! PM är fascism! Jag vill inte! Men om jag ska tänka lite positivt för en stund så får vi ju pengar snart. Och då ska det inhandlas säsong 2 av The Office (amerikanska versionen, because it rules!). Jag bara känner hur glädjen snabbt sprider sig i min kropp, och det är ju t.o.m. nästan så att man kan urskilja ett leende på mitt ansikte. Hör och häpna, i dessa mörka och depressiva tider. Tänka sig. Ja det är ju bara att förundras. Ibland chockar man sig själv.
Nu måste jag börja göra mig i ordning och mentalt förbereda mig för en kväll av ångest, svett och tårar. Ok, kanske inte riktigt så illa. Men nästan...Klappeli klappeli, Tjingeling!

Apropå britpop nu då

Jag bara kände mig tvungen efter det förra inlägget att lägga upp denna härliga Blur-video. Ja det är ju för underbart alltså!

Britpop

Sitter här och upplever gamla minnen från min britpoppar-period och känner ljuv nostalgi. Det var tider det. Daniel tyckte att britpop was the shit, och då tyckte jag det med. Haha. Han påverkade mig ganska så rejält under vår kompistid. Först var det Metallica och annan hårdrock. Och Offspring. Hahaha, ojojoj, jag som har så fina föräldrar, lyssnade på hårdrock(känner dock att Offspring inte riktigt hör till den kategorin. Vad hörde dom till egentligen? Punk? Jaja, whatever!). Vilken hårding jag var! Som tur var gick vi vidare och bytte genre. Britpop var nästa hållplats. Jag erkänner ju att det var bara för att Daniel lyssnade på det som jag också började, för att jag tyckte det var coolt. Men jag måste nog tacka honom för det. Annars hade jag ju gått miste om mycket bra musik. Inom sinom tid gjorde jag ju det till min egen musiksmak.
Just nu är det gamla goda Blur som spelas ur min stereo. Och det var väl dom jag främst fastnade för. Och musiken är ju faktiskt bra, no question about it. Jag skäms inte. Oasis är ju också en klassiker från britpop-tiden. Mycket bra! Och The Verv. Och Suede. Och Pulps låt Common people. Underbart! Ja ojojoj, det är ju för härligt att återuppleva musiken. Jaha, men det var väl allt jag hade att säga om britpop. Tack Daniel för din påverkan. Vår tid som polers var kul så länge den varade.

Idag ska jag på födelsedagskalas :) Hoppas på mycket gott i ätväg!
Tja då!

Sorg i hjärtat

Det är lite sorg i hjärtat idag. Eller ja, det var det igår också. En av mina grannar hemifrån dog igår. Han var i och för sig väldigt gammal. Undrar om han inte t.o.m var över 90 år. Men han var en så härlig människa. Jag blev nog mer påverkad än jag trodde jag skulle bli. Det känns så sorgligt. Han har liksom funnits med hela mitt liv. Och han var alltid så go och glad och den piggaste gubben jag någonsin träffat. Han var ute på byn och körde runt i sin bil och hejade alltid glatt när man träffade honom. Man kunde inte tro att han var så gammal som han faktiskt var. Man ska ju vara lycklig om man är så pigg och fräsch när man kommer i den åldern, om man kommer i den åldern. Nu finns han inte här längre. Det kommer att kännas tomt. Tage, byns egen lille gårdstomte. Du kommer att vara saknad!

Yey! Snart är det helg!

Nu är det liksom natt. Jag borde sova. Varför sover jag inte?

Suck. Nästa vecka börjar allvaret med pm och tenta. Pest och ödeläggelse!
Men men, man ska inte tänka negativt. Det kommer att gå som på räls. Nu förtränger jag de där hemska tankarna och tänker på nåt mer inbjudande. Det är ju helg i morgon. Hurra! Vilken glädje! Och ikväll fick jag ju se ett Heroes-avsnitt. Det är ju också glädje. Men även lite ångest p.g.a allt förvirrande som händer där. Man får ju ingen ordning i kaoset. Sista avsnittet nästa gång. Hoppas man får lite svar då, och att saker och ting börjar make sense. Nä snart måste jag släpa mig i säng. Så fly mig en kudde och god natt kära vänner. Nu ska här sovas!

Ja det var väl allt för mig för den här gången. Tjing tjing och natti natti!

Jazz

Så här när aftontimmarna smygit sig på skulle jag vilja passa på att författa några enkla rader.....bara jag kommer på nåt att skriva d.v.s. Men det ska väl inte vara nåt problem.

Idag har jag varit värsta duktiga studygeeken och pluggat hela dan. Jag kan ju knappt vara stoltare över mig själv. Även att jag lyssnat på jazz typ hela dagen. Och jag har nu kommit till insikt, att jazzmusik faktiskt har en viss charm över sig. Det är ju ganska mysigt liksom. Men rockbrud som jag är har jag aldrig riktigt vågat öppna mina ögon för the world of jazz. Men nu har det blivit ändring på det. I like it a lot! Det är så soft liksom. Jag anar att det är en viss jazzpianist, som valsade in i mitt liv och blev min svåger, som har lyckats påverka mig. Så nu ska jag tvinga honom att fixa lite skön jazzmusik åt mig. Det är för övrigt den bästa musiken att ha i bakgrunden när man pluggar. Och nu måste jag även lägga till piano till min enmansorkester. Det kommer att bli kämpigt det här, lära sig alla instrument. Kan hända att det är ett för mig ouppnåeligt mål, men man kan ju alltid drömma. Så nu har jag bara en sak till att säga: Sofia, I´ve gone jazz and I´m proud of it! Men inte helt, så oroa dig inte. Jag känner även att jag skulle vilja utöka min musiksamling med lite blues, men det får bli en annan dag. Mitt mål med gitarr- och munspelslärandet är ju i slutändan att go blues. We will se! Det vore lite coolt tycker jag.

finggerfädrigeht...jomenvisst!

Kära nån alltså. Hur ska detta gå? Det här med fingersättning och snabbhet alltså. Det är ju omöjligt! Idag testade jag att lyssna på en ljudbok och skriva ner det som sades. Ojojoj! Det gick ju som väntat....åt skogen! Men det var ganska kul att läsa det efteråt. Här kommer ett smakprov:

Dörför gick hon nu med små tempereturen hade sjunkit till oll. Polismännen var positionerade hon kalibrerade sin egen styrka. Så var det showtime. Gruppens röster klirrade. När snuten gjorde. Han fångade gentlemannaarm . det här är under min värdighet. Hon npoterade några säkerhetdsvakter. Fackllornas faddaljus glimmade mälarens svarta vatten. En seniormedborgare steg åt sidan som kom utguppande. En bestruken sa något påfluget. Hon märkte att hennes ben var skakiga. Vad snygg han var. Annika log artigt. Kanske blev han lite stött. Anders vall. Så kkände hon att ngon dtällde sig alldeles bredvis henne. Hur många poäng får melelenes urringning. Han bugade si g lite tillgjort. Hänge upp väskan på axeln. Bosse tog hennes hand. Dom kryssade mellan borden. Hon kunde inte ett skit om vin. Jag kommer att ramla. Drutta på ändan. När man byggde den tvingade. Frun gick i baklås.

Hahaha....Ja hörrni, det kommer ju att gå lysande det här, att bli sekreterare menar jag. I have the gift, som ni säkert ser.

Jag tror jag får psyk!

Back in business

Jahapp, då var man tillbakakommen till Öret från några dagars ljuvlig hemvistelse och bröllop nr. 2. Det kändes i själen när jag var tvungen att släpa mig tillbaka hit till allvaret. Och jag kan säga att det inte kändes bra. Men det ska väl gå bra hoppas jag. Måste försöka tänka positivt. Sofia, kom hit!!!!

Jo men jag var ju som sagt på bröllop i helgen. Det var två kompisar som gifte sig. Oj så trevligt! Och vackra var dom, som en ljuvlig vårmorgon! Men vad mer kan jag säga....jag vet inte riktigt...så nu lämnar jag det. Men en mycket trevlig dag var det.

Jag har kommit på att jag vill lära mig att spela gitarr. Så mamms och papps får se till att pallra sig hit snart med gitarren så jag kan sätta igång. Och så tog jag med mitt munspel också hemifrån. Måste försöka ta tag i att lära mig det nu. Har sagt hur länge som helst att jag ska lära mig men det har aldrig blivit av. Men nu ska det bli ändring på det. Nu ska det spelas, tjoas och bildas band! Oh ja! Fattas bara trummor, gitarr bas, sångare.....och kunskap i att spela munspel. Jag ska se till att lära mig allt så jag kan bilda en enmansorkester. Jag skulle göra succé, I can feel it! Sofia kan ta Johans näsflöjt och hänga på och riva av några sköna solon. Ojojoj, nu får jag visioner. Världsturné, autografer, you name it! Vi ska ta kyrkjouren till en ny nivå! Men vi måste ha nåt bra namn också.....det var väl för synd att The Nappies redan var upptaget, eller vad säger du Sofia? Rackarns!

Snart är det dags att skriva PM. Suck, det är ju nästan lika med döden! Fy vilken ångest det är när en sådan process sätter igång. Men vi ska väl lyckas kämpa oss igenom det också. Och tenta är det nästa vecka....men kära nån....nu kom det lite depression över mig.....och godiset är slut. Hur ska detta gå? Ja det kan man ju fundera på. Jag kanske bryter ihop. Nej usla PM och tenta, you will not beat me! Hoppas jag.......

Men vidare.....låt oss alla jubla, för nu har jag äntligen införskaffat mig ett regnställ. Så nu kan jag cykla i alla väder och vindar! Vilken lycka! För cykla är ju en glädje i sig.....not! Men det kan ju ge lite spänstigare kropp iaf så det finns ju något positivt i det hela ändå. Nej nu ska jag leta upp nåt smaskigt i frysen. Jag börjar känna mig för hälsosam i tänkandet tycker jag. Man måste ju känna gränsen!(tack Pernilla för det uttrycket)
Föresten, pappsen min fyllde ju år i torsdags. Så flaggan i topp för min käre kal-knopp. Hurra, hurra, hurra! Fast jag har ju redan grattat honom, men man måste ju göra det känt här på bloggen med. Nej nu får det vara nog. Ajöken!

Home sweet home

Skrik och panik! Ok, nog för att jag visste att detta skulle hända nån gång, men nu blev det hela så verkligt. Igår berättade min lärare att vi kommer att ha prov på hur snabbt vi skriver på datorn. AHHHHH....öva, öva, öva! Lite smått ångest nu, men det går förhoppningsvis över snart.

Imorgon bär det av till mina kära hemtrakter igen för bröllop nr. 2. Hurra! Ja bröllop är ju en glädje för själen....samtidigt ett ångestfyllt avundsspektakel....ni vet det där man får genomlida som singel....
Nejdå, det är mest roligt. Jag längtar! Man brukar ju alltid få så god mat. Och så är det ju två helfestliga killar som ska vara värdar. Så det ska nog bli en toppen-dag.
Och när jag kommer hem ska jag få en present från New York....KUL!!!! Är så nyfiken. Så det verkar som att jag kommer att få en bra hemvistelse. Och som toppen på moset får jag ju träffa my dearest Tater nuts! Då blir det kyrkjouren 24.7! Det ni!

Silly walk

Oh yes, let´s all do the silly walk!

Tjockis-lördag

Oh dear vad man tjockar sig när man bara sitter hemma en lördagkväll utan nåt annat att göra än att sitta vid datorn, sitta vid tv:n och äta. Man kommer ju att rulla in på körövningen imorgon. Snickerskaka, chokladwafers, chickennuggets med pommes, kladdkaka med glass än så länge. Har även planerat in popcorn och varm choklad med marshmallow-fluff. Detta bådar inte gott för min hälsa. Not at all! Men who cares. Man måste ju leva lite också! Joråsörrusatte, att "tjocka" är en kunskap som väldigt få besitter. Det är en konst kan man säga. Jag och mina kära vänner hemifrån är alla vädigt kompetenta på det området. Ska inte dra nåt exempel, det vore horribelt! Jag vill skona allas öron från det, men jag kan avslöja att det innefattar i stort sett allt onyttigt skräp som finns i ätväg. Huga! Och man kan ju tro att vi får ont i magen, men nejdå, vi är så pass skillade i att tjocka oss att våra magar har vant sig liksom. Men jag ska försöka att behärska mig ikväll....om det går.....men ensamhet brukar, vare sig man vill det eller inte, leda till tröstätande. Och en kväll med filmtittande kräver sitt svull. Så jag kan inte garantera nåt. Nej fy, måste ta och göra nåt åt det här livet nu. Så här kan det ju inte fortsätta. Nu är det dags att bli hurtig! Jag ska sadla om och bli en riktigt friskis-människa......not! Men innebandy vore ju ruskigt kul alltså. Ska jag ge mig i kast med boysen på onsdagarna ändå? Hmmm....enda tjejen....jag måste nog fundera lite mer. Men jag vill!!!! Kom igen Jessica, VÅGA!!! Annars kommer jag att bli tjock och flytta till Bergsjö med Sofia. Det får inte hända! Nä, hurtbulle ska jag bli, och ta världen med storm. Jag anar en viss ironi i mitt eget tonläge dock...så jag är rädd att jag kommer att stanna i min bekväma situation ändå. Men men, nu ser vi framåt och tänker positivt. Jadå! Min kondition ska bli tipptopp, kilona ska rasa och jag ska bli hälsofascist. Låt kampen börja!

Close encounter with Killer-spider!

En helt vanlig förmiddag. Jessica ska diska. Börjar spola vatten. Gigantisk mördar-spindel flyter upp. Jessica hamnar i chocktillstånd. Jessica får panik. Jessica är nära till tårar. Jessica ringer mamma i förfäran. Mamma har inte tid att prata. Som tur är lyckas Jessica dränka djuret. Sen spolar hon hett vatten några minuter så spindeln ska kokas ihjäl, den spolar hon kallt vatten bara ifall att. Jessica försöker att pusta ut.

Och vad ville jag få sagt med detta. JO, dö usla äckelspindlar! Håll er utomhus där ni hör hemma era kräk!

Scrubs

Måste bara få lägga upp detta klipp från Scrubs. Hur kul som helst. Jag praktiskt taget nästan dör av skratt när jag ser det. Lika roligt varje gång. Hysterical!!!
Scrubs rules!

Kämparglöd!

Som läkarsekreterare är det tydligen väldans bra att kunna rätt fingersättning på tangentbordet. Det har jag aldrig kunnat, men nu håller jag på att försöka lära mig. Det går rackarns uselt vill jag påstå. Hur gör man egentligen? Det är ju meningen att det ska gå fortare, men kära nån! Det är ju hur krångligt som helst. Jag får ligga i med övandet helt enkelt. Jag ska klara det! Kämparglöd! Det är ju ganska bra att ha en blogg då som man kan öva lite på. Men om det inte börjar gå lättare snart så får jag seriöst psykutbrott. I mean it!