lördag 31 oktober 2009

The horror...the horror!

Eftersom det är Halloween-tider kände jag för att titta på lite härlig skräckfilm helgen till ära. Egentligen är jag inte så jätteförtjust i skräck men ibland kan det vara kul att skrämma upp sig själv lite grann. I andras sällskap är det som bäst. Då triggar man upp varandra. Det blir lite som en adrenalinkick. Jag hade tyvärr ingen att titta på skräckfilm med så jag fick ta tag i saken med egna händer. Igår kväll tittade jag först på Idol (Erika åkte ut, finally!) Sen zappade jag runt lite och upptäckte att The Shining visades. Den filmen har jag alltid varit freaked out för. Jag har alltid tyckt att den verkat skitläskig. Jag hade sett lite av den och tänkte väl att nån gång, nån gång ska jag se hela. Men det har aldrig tidigare blivit av eftersom skräcken för the psycho father, läskiga tvillingarna och grötmormor i badkaret har varit allt för stor. Även att filmen innehåller det mest skrämmande man kan ha i rysare, nämligen….ett läskigt barn med läskig röst! Huga! They give me the chills! Men denna gång lyckades jag faktiskt ändå klara mig igenom filmen utan att behöva titta bort. Eller ok, ibland hade jag filten lite för ögonen men jag kunde ändå se vad som hände. Så jag är lite stolt över mig själv. Den var inte så läskig som jag har inbillat mig att den är. But still, den är en väldigt bra skräckis. Jag menar, hjälpars vad den där Jack Nicholson är bra på att spela psykopat. Tänk att träffa på honom på ett ödsligt gammalt hotell. I would pee my pants! Hans galna blick skulle kunna förfölja mig i mina mardrömmar vareviga natt…men nu är jag inte lika liten och feg längre så det kommer att gå bra för mig. Jag brukar annars gilla män med onda skurkblickar. Jag tycker det är så usla hett. På rätt män. Sylar har en av de bästa av dessa blickar. Hot, hot, hot! Men alltså, Nicholsons blick är inte ond och het…den är bara creepy! Och helt galen! Kära nån, titta bara:
Filmen är riktigt bra och riktigt obehaglig iaf. Men jag tror det mest beror på herr Nicholsons crazy eyes…och läskiga tvillingarna…och grötmormor i badkaret…och det lilla pojken med läskig röst. Ja kära nån, den är nog ändå en av de bästa skräckfilmer som gjorts. Men äckliga svarthåriga småflickor som klättrar ut ur tv-apparater är också ett plus i kanten för skräckgenren. Huga!

Kom ihåg nu, don´t let the psychoeyes haunt you! Och kom även ihåg detta: "All work and no play makes Jack a dull boy". Ajöss!

torsdag 29 oktober 2009

Hicka

Men panik!!!!! Jag har hicka. Den vägrar gå över. Kära nån, det rycker till i hela kroppen varje gång. Make it stop!!!!! Suck, nu kommer jag att få ont i magen. Hur jobbigt ska det behöva vara egentligen?

Make it stop!!!

onsdag 28 oktober 2009

Tillbaka till verkligheten

Jahapp, då var man tillbaka i Öret igen då. Tillbaka i verklighetens tråkiga och arbetslösa vardag där varje liten stund tillbringas i ångest och förtvivlan för att inget går vägen för mig. Suck. Det måste bli ändring snart innan jag får psykiska problem. Får försöka fokusera på kusins bröllop som jag ska på snart och glädjas över det. Det är ju alltid något. Kanske kan ragga upp nån heting där. Man kan ju alltid hoppas.

Det har varit underbart att vara hemma. Det är lika underbart varje gång, och varje gång är det lika usla jobbigt att behöva åka därifrån. Och nu var det lite värre än vanligt för nu var jag tvungen att åka ifrån den lilla sötnöten Ester. Jag kommer aldrig att få uppleva att hon är så där liten igen. Nästa gång kommer ju hon att ha växt massor säkert. Usch, jag kommer att missa så mkt.

Alltså, hon är för go den där ungen. Jag saknar henne så. Fattar inte att hon lyckats få mig så lindad runt lillfingret redan. Jag är så förtjust i den där lilla ungen så jag vet inte vad. Även fast hon bajsade vilt med ett belåtet flin så fort jag höll i henne. Att en så liten kan ge så mkt glädje. Puss på dig Ester. I jul ska vi gosa.

I helgen fick jag sån våldsam lust att träffa min käre vän Johan. Men till min förtret var han inte hemma. Dock tipsade han om att min andra käre vän Kristian var hemma. Då blev jag så glad så glad! Så i söndags ”gjorde vi stan”. Det är alltid så kul att få träffa Kristian. När vi pratade minnen uppdagades det att vårt så snälla och fromma gäng som vi hade inte var så snällt och fromt som det gav sken av att vara. Det har tydligen varit lite intriger och skandaler som jag inte var helt medveten om. Mycket spännande att höra må jag säga. Kan helt ärligt säga att jag inte var inblandad i något av det där. För jag var lika snäll och from som jag gav sken av att vara. För det mesta iaf. Moahaha.

I söndags kväll var jag på musikcafé och lyssnade på svågern min som var kvällens gäst. Alltså kära nån, jag är så imponerad av den killen. Karln har talang! Jag vill också vara så duktig. By the way så verkar både han och syrran godkänna min rockinskolning av det lilla knytet. Det bådar ju gott :) Ester är inte dömd till ett liv bestående endast av jazz i musikväg. Rackarns att jag inte kan träffa henne så ofta bara. Men nu har hon fått lite rockiga snygga accessoarer av mig iaf. Check it out, älska gubbmössa och rutiga skor i converse-stil! Hon kommer att bli coolaste ungen i stan. Make moster proud Ester!

Men hörrni! Min kusin är med på tv nu i Vem vet mest. Heja Anders!

Rackarns skit, han åkte ut. Bra jobbat ändå. Hejdå!

fredag 23 oktober 2009

Stolt


Nu har jag äntligen fått komma hem och skåda det lilla söta flickebarnet jag blivit så stolt moster åt. Oj så söt hon är lilla Ester. Och nu har vi fått haft henne här både igår och idag. Det har gullats, gosats och pussats. Nu har hon tyvärr åkt härifrån och vi vet inte vad vi ska hitta på resten av kvällen. Vad ska vi göra när vi inte har någon Ester att beundra liksom?

Ganska konstigt liv ändå, att vara bäbis. Man bara sover, äter och bajsar typ. Ester har sovit och sovit och sovit. Och när hon väl var vaken så skulle hon bara äta. Ojojoj, hon måste ju ge oss lite gostid också. Som tur är så går det ju lika bra att beundra henne i sovande tillstånd också.

Jag är ingen bäbismänniska. Ok, jag kan tycka ungar är söta och kan titta på dom en stund. Men jag tröttnar ganska fort och blir ointresserad. Och jag är verkligen inte en sån som kan gulla med barn. Jag kan knappt prata med barn. Jag vet inte hur jag ska bete mig kring barn eftersom jag inte är som alla andra som blir helt crazy när de får se bäbisar. Så jag var lite rädd för hur jag skulle bli med lilla Ester. Förvånansvärt blev jag lite överväldigad och tossig och hade svårt för att titta bort. Jag smälte ganska snabbt. Men det är ju bara för att ungen hör till familjen. Hade det varit nån annan unge hade jag nog inte brytt mig så mkt. Jag hade som sagt svårt att titta bort...men när det var dags för blöjbyte så flydde jag fältet.

Idag hade jag lite musiklektion för lilla Ester. Spelade lite musik i mobilen. Hon har fått lyssna på Coldplay. Jag passade på när Elin var och duschade. Och jag tror faktiskt hon gillade det. Ok, hon sov under tiden men jag tror ändå att musiken fick rot i hennes öron. Ja ni ser ju hur nöjd och belåten hon ser ut. Detta bådar gott alltså. Jag ska nog lyckas få in henne i Coldplayhysterin tillsammans med mig. Sedan berättade jag för henne vad alla i bandet hette så hon ska ha koll på det i framtiden. Sen visade vi även en bild på Coldplay för henne. Tror hon blev ganska så fast faktiskt. Men ok, jag ska ju inte snöa in allt för mkt på Coldplay utan jag måste ju få in lite annan bra rock i hennes små söta öron också. Men det får bli en annan gång.

tisdag 20 oktober 2009

Michael Jackson

Jag tror jag måste omvärdera min musikaliska relation till Michael Jackson. Jag har aldrig varit ett fan av honom eller hans musik. Men nu på grund av all uppståndelse kring hans död har jag inte kunnat undgå att börja lyssna lite. Och jag har gjort upptäckten att vissa låtar faktiskt är riktigt bra. Men jag säger bara vissa. Billie Jean, Smooth criminal och Beat it t.ex. är ju väldans bra och medryckande faktiskt. Även att jag diggar hans moves. Det är coolt att han verkligen hade sin egen stil. Han utmärker sig verkligen. Tänk att en artist ska behöva dö innan man inser hans begåvning. Jaja, men jag får helt enkelt hylla honom nu istället. Kanske med att digga lite Billie Jean. Men detta betyder inte att jag inte tycker att han var en mycket märklig människa. För det var han.

Jag hade tillslut lyckats lägga Coldplay på hyllan ett tag för att lyssna på annat och min besatthet hade svalnat ganska så bra och hölls i ett tryggt och stabilt läge. Men igår skickade Tater Nuts några klipp med intervjuer med bandet och då föll jag tillbaka. Så nu är det i stort sett bara Coldplay som strömmar ut ur mina högtalare åter igen. Inte för att detta är något jag störs av och tycker är jobbigt. De är världens bästa band och förtjänar att älskas så pass mycket. Så jag lyssnar med glädje.

Imorgon ska jag äntligen få åka hem. Home sweet home. Och så ska det gullas med lillknodden. Som jag har längtat efter att få se det lilla miraklet. Jag känner mig faktiskt lite glad nu. Nåt annat som gör mig glad är att jag är klar med alla jobbiga prover och att jag redan fått en tid för röntgen. Det går framåt liksom. Känns skönt.

Dagens mat blir mackor med jordnötssmör alternativt jordgubbsmarmelad. Tragiskt, I know. But that´s life, that´s how I roll. Dags att hämta tvätt. Hörs hej!

lördag 17 oktober 2009

Lördag



Let´s all rejoice! Min Sheldon-nörd-tröja har äntligen kommit till mig. Ok, Sheldon har en lila, but who cares. Undras om jag kommer att känna mig extra nördig i den. Det återstår att se. I vilket fall som helst, I like it!

Jag sitter nu och förbereder mig för en riktigt skön och slö tv-kväll. Tänkte att den bäst skulle påbörjas med ett trevligt litet blogginlägg. Så vad har jag på hjärtat kan man fråga sig. Jo, för några dagar sedan tittade jag på uppföljaren till den fenomenala filmen Donnie Darko. S. Darko hette den. Jag visste inte att det fanns en uppföljare förrän Tater Nuts informerade mig förra helgen. Och när jag fick veta var jag ju bara tvungen att se den. Men oj vilken besvikelse! Gossip girl-killen var ganska snygg men i övrigt var den som sagt ren besvikelse. Men egentligen förväntade jag mig inte så mkt annat. Jag menar, man gör inte en uppföljare på en så bra film som Donnie Darko. Nej det gör man inte. Let´s move on...

I förrgår ringde en från psyk och ville att jag skulle komma dit. Ja nu börjar arbetslösheten verkligen bli för mycket för mig och för deprimerade och mina nerver blir mer och mer instabila så det är väl kanske läge att prata ut om sina psykiska problem snart. Men inte den här gången. Denna gång ska jag bara prata jobb.

Nä nu tror jag bestämt jag ska påbörja mitt mys. Fika gott fika, äta godis, dricka varm choklad med fluff, titta på tv och tända ljus med mina Ernst-tändstickor och bara andas in hela mys-Ernst-stämningen. Den där Ernst är ju en för härlig kille. ”Här står jag på det här sättet. Jag vet inte riktigt varför”. Tack för det citatet, Ernst!

Jag längtar till onsdag för då ska jag åka hem och äntligen få beskåda min nyutploppade systerdotter. Wehey!

Ha en fortsatt trevlig kväll :)

fredag 16 oktober 2009

Ester


Nu har hon äntligen ploppat ut, mosters pride and joy. Så här har vi henne, den blivande rockbruden. Ett stort grattis till den lyckliga familjen! Och till den stolta mostern. Oh yeah! Nu måste jag åka hem snart och skåda det bedårande lilla knytet. Pussipuss!

torsdag 15 oktober 2009

Magontsutredning

Nu är utredningen av mina magåkommor igång på riktigt. Äntligen. Kanske jag äntligen kan få svar på vad det är för usla smärta jag går och lider av. I förrgår var jag på en sån där skrämmande gynundersökning. Det är i såna stunder man skulle kunna döda för att få vara kille. Men nog om detta, jag tror inte att någon är intresserad av mer detaljer av denna undersökning. Kan säga att det inte hittades något fel som magproblemen kan bero på iaf. Puh! Idag har jag varit på vårdcentralen för att gå vidare med magutredningen. Där fick jag en lång lista på en massa prover jag skulle ta. Sen tömde de mig på blod och skickade hem mig för att fixa de andra proven. Tänker inte nämna vad, men ja, ni kanske förstår. Jag känner mig inte pepp för att utföra dessa uppgifter. Men ok, allt för att få klarhet om mitt sjukliga tillstånd. Jag ska tydligen även kanske få göra en datortomografi. Yehey! Är det nåt att bli glad för undrar jag. Det blev jag iaf. Men ja, det är klart, kan den undersökningen visa vad som är felet så finns det ju anledning att bli glad för den. Fast jag blev nog mest glad bara av det faktum att jag tycker det ska bli så spännande. Har aldrig gjort nåt sånt förr. Fatta hur tragiskt liv jag har när jag blir exalterad av att jag ska få göra en röntgenundersökning. Sad, sad, sad. Men som sagt, nu får vi hoppas att den kan visa vad problemet är vilket i sin tur förhoppningsvis kan leda till botande åtgärder. Då skulle jag bli lycklig…are. Annat som gör mig aningens lyckligare i min tragiska vardag är ju dessa pojkar.


At that moment he felt a tiny hand resting upon his tail and he turned around and who shall that little hand belong to but the badly burned Albanian boy from the day before.
“What are you doing here? I thought I killed you yesterday”, grumbled Albi quite racistly.
“No Albi, you didn’t kill me with your dragon flames. I crawled to safety. But you did leave me very badly disfigured”...laughed the boy.

And suddenly, he wasn’t racist anymore. So they sat in the cave, CAVE, and ate bubblegum-pie. YUM! Albi, the racist – well, not anymore – dragon.

tisdag 13 oktober 2009

Flight of the conchords i mitt hjärta

Så ok, då har jag väl tagit det slutgiltiga steget in i vuxenvärlden nu då. Jag har nämligen lovat att jag ska jobba julafton och juldagen. Yehey! Jag har haft lite ångest inför det här valet ett tag nu och tänkt att "kära nån, hur ska jag klara mig en julafton utan min familj". Men alltså, nu tycker jag ändå inte att det känns så jobbigt längre. Jag tänker att det kanske kan bli ganska mysigt. Det kan nog vara lite skön stämning ändå på julafton. Så nu ska jag försöka tänka positivt och klara det här. Jag får mysa med en film eller nåt på julaftonskvällen så jag inte känner mig för ensam och tragisk. Sen får jag ju åka hem på juldagen efter jag jobbat så jag kommer ju ändå att få lite julfirande hemma. Det ska nog bli bra.

Nidia gladde mig igår när hon sa att hon hade dataspel till mig. Tänk, då kan jag äntligen börja nörda på riktigt! Fast frågan är om jag kommer att fatta något överhuvudtaget av spelet. Jag är ganska intelligensbefriad inom strategispelsområdet. Men jag måste ju ge det ett försök iaf. Gött! Angående nördandet så är jag lite besviken. Jag har fortfarande inte fått min Sheldon-tröja. Hallå, hur länge ska det behöva ta? Give it to me!

Nu känner jag att det är dags för ännu ett hysteriskt kul klipp med allas våra älskade Flight of the conchords. Enjoy!


The humans are dead, the humans are dead. We used poisonous gases and we poisoned their asses.

The humans are dead.
He´s right, they are dead.
The humans are dead.
Look at that one, it´s dead.
It had to be done.
I just confirmed that they´re dead.
So that we could have fun.
Affirmative, I poked one, it was dead.

The humans are dead.
Sniff this one, it´s dead.

Come on sucker, lick my battery!

Underbart!!!!!

måndag 12 oktober 2009

Flight of the conchords

Jaha, här sitter man och väntar och väntar och väntar.....men inte kommer ungen ut från syrrans mage heller. Hur länge ska den ligga där och ha det bekvämt egentligen. Jag menar, come on, kom ut ut till våran värld så vi får se på dig. Vilken dag som helst nu. Spännande!

Har haft en toppenhelg. Var i Borås och hälsade på min älskade, älskade vän Tater Nuts. Åh vad trevligt det var. Kyrkjouren 24.7! Reunion! Tack för en underbar helg! Vad har vi gjort då? Jo, Tater Nuts köpte en uggla. Hon döpte honom till Sten. Han var söt...men hade en läskig blick så vi var tvungna att rikta bort honom från oss när vi skulle sova för det kändes annars som att han skulle attackera oss. I lördags åkte vi in till Götet och hälsade på Emma och Helen. Vi hade en mycket trevlig dag. Jag köpte Ernst-tändstickor. Då blev jag nöjd.

Det vi nog uppskattade mest denna helg var nog när vi tittade på klipp med Flight of the conchords. Oh dear vad roliga dom är! Vi skrattade så att vi grät. Eller jag grät iaf. Hur kul som helst! Detta är bäst:

- I think your children aren’t gonna be affected by a lot of things that affect other children, because your children...aren’t real.
- Yeah, yeah, ok, but...
- Do you see the distinction between those?
- Yeah, ok, sure. But they still have issues that aren’t taken seriously. They have to deal with all the imaginary stuff...like broke unicorns for example...you know.
- Ok, so there´s a lot of stuff that I haven’t thought about I guess.
- My wife and I are unable to have children and that´s why we chose to imagine them.

- Brett´s wife is unable to have children because she´s not a real woman.
- Yeah, she´s imaginary, yeah. And the kids take after her in that sense, but she´s very beautiful. She is a very beautiful woman.
- She is a very beautiful woman. She is a much better kind of woman than some of the women I´ve imagined.
- Yeah.

A man is lying on the street, some punk has chopped of his head and I am the only one who stops to see if he´s dead...ohh, turns out he´s dead.

I saw a man lying on the street half dead. He had knives and forks sticking out of his leg. He said: Ahhhhhhhhho. Can somebody get the knives and forks out of my leg, please!
- Oh, can somebody please, remove these, cutleries, from my knees -

- There´s a bit in the song where we´re dealing with the issue of AIDS. The bit with the monkeys.
- Yeah, because, it´s believed that AIDS was originally contracted from the monkeys...not the band but the animal.

We just wanted to change the attitude towards AIDS from being “uugh, aidsy” to more like “ahh, fun monkeydisease”. And also just to stop people from touching monkeys I suppose, because...look what happens.

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!!! Kärlek!

tisdag 6 oktober 2009

måndag 5 oktober 2009

Geek

Eftersom jag blivit så fascinerad av Sheldon och de andra söta pojkarna i The Big Bang Theory (och för att jag inte har något bättre för mig om dagarna) har jag beslutat att undersöka hur jag skulle fungera som nörd. Allt det där med vetenskap som Big Bang-grabbarna sysslar med skippar jag, för ärligt talat, jag fattar noll av sånt. Men jag har bestämt mig för att åtminstone ge Star Trek och såna där andra töntiga rymdserier en chans. Star Trek är ju liksom den ultimata nördfaktorn så om jag ska bli riktig nörd så måste jag testa detta. Har kämpat mig igenom en film nu iaf. Det var dock inte den roligaste stunden i mitt liv men kanske värt en andra chans. Fast jag vet inte. Annars ska jag även börja titta på superhjälte-filmer och lära mig att tycka att dom är superbra. Jag har snart en Sheldon-tröja i min ägo, så där har jag ju tagit ett litet steg på vägen. Och som jag nämnt i ett tidigare inlägg ville jag ju försöka hitta nåt kul dataspel jag kan nörda med. Har inte lyckats än dock. Jag är tyvärr inte speciellt skicklig inom dataspelsområdet, men vi får väl se hur det går. Funderade även på att börja läsa superhjälte-serietidningar, men jag vet inte vart jag ska få tag på dom. Hjälp, det är mycket som ska ordnas för att kunna genomföra min undersökning. Som tur är så är jag redan inbiten Heroes-nörd. Det är jag stolt över. Så gött att det kommit en ny säsong att titta på. Min favvokaraktär Sylar är lika evil och skön som alltid. Och så, till min glädje, har det kommit en ny skitcool karaktär, Samuel. Han och ett helt gäng med tivoli-freaks! Åh vilken lycka! Detta bådar gott. Om ändå Adam kunde komma tillbaka, då vore det ju fullbordat!

lördag 3 oktober 2009

Dancing queen

Ojdå...Nu missade ni verkligen nåt unikt. Jag dansade nyss järnet till Mikas "We are golden". Oj så kul! Och oj så pinsamt om nån såg mig genom fönstret. Men sånt får man leva med. Mika är party! Mer Mika och dans åt folket!

Mika i mitt hjärta


Igår var Mika gäst i Skavlan. Då blev jag glad. Han är så fruktansvärt söt. Måste se till att börja lyssna lite på honom. Charmig till tusen är han ju! Och cool. Jag vill gifta mig med honom. (Undrar hur många jag sagt att jag vill gifta mig med...men äsch!) Tyvärr tror jag inte att hans musik riktigt passar i mina öron. Förutom typ Grace Kelly, den är fortfarande hur bra som helst! Och den nya, gillar den! Jag tror det skulle vara skitkul att se honom live. Someday....Kolla på honom liksom, hur skön som helst!

Jag är lite upprörd över det där Idolfiaskot igår. Alltså kära nån, hon den där blonda. Jag tyckte så usla synd om henne när hon skämde ut sig inför hela svenska folket och trodde att hon hade gått vidare. Men näe, jag tycker inte synd om henne längre. Hon får skylla sig själv för att hon är så otroligt pinsam. Jag menar, hur tänker hon. Ok, först och främst så väljer man väl inte att sjunga My heart will go on. För det andra poppar man inte till den till värsta schlagerkatastrofen. Bara det är ju ett stort misstag. Men när man gör precis samma usla misstag igen, när man väl fått en till chans som man verkligen inte förtjänat, då är det ILLA! Hon totalsabbade Hallelujah. Det borde nästan vara straff på det. Ok, den är fruktansvärt uttjatad och sönderspelad, but still, det är ju en av världens mest älskade låtar. Man gör bara inte så! Sådär, nu har jag fått ur mig lite vrede…Jaja, whatever, Calle gick ju vidare iaf, puh! Blev lite orolig där ett tag. Nu ska jag sluta vara sån Idolnörd... och kolla på Star Trek. Hörs!

torsdag 1 oktober 2009

COLD!

Plötsligt kom hösten och det blev freakishly kallt utomhus. Ja kära nån, idag kände jag mig manad till att inviga långkallingarna. Då blev det varmt och gosigt om rumpan må jag säga. Nej men alltså, dags att införskaffa tjockare jacka och varmare skor kanske. Vore på tiden. Men hur är det nu, är jag rik så jag kan ta mig för att göra detta? Nej det är jag inte. Trouble! Tyvärr är temperaturen inte bättre inomhus heller. Vart är värmen egentligen? Freakishly cold! Jag säger bara det! Linda in mig i en filt, ja tack.

Idag har jag tittat på några Big Bang Theory-avsnitt. Det var härligt skrattutlösande. Genialisk serie! Jag känner att jag vill ha lite fler serier att följa så jag har något att göra på dagarna. Ruskigt skönt att Heroes är tillbaka. Och Grey´s har ju börjat igen vilket är mycket bra. Men jag vill ha mer! Så jag har undersökt det TV-utbud som finns nu för tiden på de kanaler jag har och försökt hitta nåt som skulle kunna vara bra. Testade bl.a Nip/Tuck. Fy vilken dålig serie! Jag har även börjat titta på Studio 60 on the sunset strip. Den verkar faktiskt ganska bra, så gött, då har jag en ny serie att titta på iaf.