tisdag 29 december 2009

Söt-Ulf

HAHAHAHAHAHAHA! Bäst!!

torsdag 24 december 2009

24:e december (a.k.a Julafton)

Jaha. Då var det julafton då. God jul på er alla.


Det är tid för sista luckan i min julkalender. Har sparat min favorit till sist.

"Ajajaj, nu är det kaos. Jag måste koka makaroner, prata i telefon, klia mig i skägget och skriva klart detta brev, helst före påsk. Men värre saker har man ju varit med om. En gång blev jag stångad av en sketen ko och det var en rätt så skrämmande upplevelse. Det har tagit flera år att komma över den rysliga chocken, men idag lever jag ett rätt så lugnt liv så troligen har läkningsprocessen avklarats." /ur Leifs Betraktelser

Puss på er mamma och pappa, snart kommer jag hem!

onsdag 23 december 2009

23:e december

Ahh, en sån härlig morgon. Magsmärtor och näsblod. Och för att göra det ännu bättre, en sovmorgon jag inte kan njuta av. Om några timmar bär det av till akuten för här ska jobbas! Oh, it´s gonna be a swell day!

"Yngve: Pass på här för nu kommer guppet här…..ja det där var väl skojigt. Passa på och var glada nu för man vet aldrig när det blir roligt nästa gång. Nu gör vi det här en gång till. Men ni ska veta att jag gör det bara för eran skull för jag tycker inte själv att det är ett dugg roligt." /Den bästa sommaren



Ni ska veta att jag jobbar bara för akutens skull för jag tycker inte själv att det är ett dugg roligt!....kanske ytterst lite.

tisdag 22 december 2009

22:a december

Yehey! Snart är det jul! Snart får jag åka hem! Nu ska jag ladda inför julhelg på akuten med lite M*A*S*H och skumtomtar. Hörs hej!

"Frank: I'm a pretty fair doctor myself. Ask any of my patients!
Hawkeye: We can't dig people up just for that.

Hawkeye: I´m not sleeping. I´m inspecting the inside of my eyelids.

Trapper: What can they do? Send us to the front?
Hawkeye: We´re at the front. Maybe they´ll put us in front of the front.

Hawkeye: No thanks, I´m a happily unmarried man.

Hawkeye: Let's see. Jacket, sweater, robe, sweater, sweater, shirt. I'm practicly naked.

Hawkeye: Don't worry, I've never lost a patient. I never lose anything. Have you seen my stethoscope?

Hawkeye: Frank, can I borrow your doctor's diploma? They are a little short in the latrine.

Hawkeye: You´re out of uniform soldier!
Nurse: Where?
Hawkeye: How about my place in ten minutes?

Hawkeye: No wonder they execute people at dawn. Who wants to live at six in the morning?" //M*A*S*H

Ja kära nån, vad vist sagt, vem vill egentligen leva kl 06.00 när den gudsförgätna väckarklockan stör ens skönhetssömn? Är inte det det mest frustrerande som finns? Bläääää...

måndag 21 december 2009

21:a december

Nu har jag byltat på mig med både stickade sockor och duntofflor. Och jag tror det får bli en fleecejacka snart också. Det är så usla kallt i min lägenhet. Crap.



"Dr.Cox: [explaining he doesn't care it's JD's last week of residency] I suppose I could riff a list of things that I care as little about as our last week together. Let's see... low carb diets, Michael Moore, the Republican National Convention, Kabbalah & all Kabbalah-related products, Hi-Def TV, the Bush daughters, wireless hotspots, the OC, the UN, recycling, getting Punk'd, Danny Gans, the Latin Grammys, the real Grammys, Jeff that Wiggle who sleeps too darn much, the Yankees payroll, all the red states, all the blue states, every hybrid car, every talk show host, everything on the planet, everything in the solar system, everything, everything, everything, everything, everything, everything every-everything that exists past present & future, in discovered and undiscovered dimensions!
[turns away, then turns back]
Dr.Cox: Oh, and Hugh Jackman.
J.D: Hugh Jackman is Wolverine! How dare he!" //Scrubs


Jag är mäkta imponerad. Hur lyckas han lära in sig hela den här repliken utantill. Eller är det improvisation? Ja inte vet jag, men guld är den iaf. Den här underbara serien har så otroligt många bra kommentarer. I love!

"Hugh Jackman is Wolverine! How dare he!" Hahahahahaha!

söndag 20 december 2009

20:e december

Igår kväll hade vi riktigt julmys hos Linnéa. Trevligt värre med lussekatter, kola, pepparkakor, glögg och Love Actually. Love Actually, jag gillar den filmen. Första gången jag såg den var jag inte jätteimponerad. Men andra gången upptäckte jag att jag tyckte väldigt mycket om den. Speciellt så här i juletider.

Igår tittade jag även på min Simon & Garfunkel-dvd. Det är så vackert. Det är så bra. Jag ryser. Åh tänk om man ändå fick vara där. Nu har jag visserligen sett dom live. Men live-dvd:n är från 1981 då de fortfarande var förhållandevis unga och fräscha. Det var de inte när jag såg dem. Då var de gamla och lite smått lönnfeta. Men det gjorde inget. Jag tyckte dom var otroligt bra ändå. Rösterna var ju precis likadana även om de nu var lite till åren komna. Dom är så grymt bra. Deras röster passar så bra ihop. Paul Simon är ett musikaliskt geni som skrivit alla de fantastiska låtarna. Och Art är bara så cool på ett nördigt underbart sätt med sitt crazy hår och lite smått feminina sätt. Och så verkar han vara så otroligt ödmjuk den karln. Man kan ju inte direkt säga att de har en bra scenshow. Visst, de rör lite på sig. Men de står i princip på precis samma ställe under hela konserten vilket jag tycker är helt fantastiskt, för även om de inte bjuder på någon show så blir man helt lyrisk och fängslad av deras musik. Dom har nåt speciellt helt enkelt. Det spelar ingen roll att Art för det mesta står med armarna i kors eller med händerna i fickorna när han sjunger eller att Paul ofta ser lite surig ut. De är guld ändå. Och jag älskar Arts små diskreta roliga moves som han gör ibland, ungefär som jag brukar dansa fast utan böjt huvud och ett finger i luften. Nej kära nån alltså, det är så otroligt bra! They are legends! Art hade vad som såg ut att vara en snusdosa i bakfickan. Men hallå, i USA är man väl inte så äckliga som här i Sverige så att man sjunker så lågt att man stoppar äckelsnus i munnen. Vad kan det ha varit för något runt han hade i bakfickan?

Hittade nåt roligt som jag skrivit i ett av mina anteckningsblock från skoltiden. Jag tänkte att det skulle få pryda lucka 20 i min kalender:

"3:e september 2003. Pelle har bytt tröja."

Det roliga är inte själva det som är skrivet. Det roliga är att detta faktiskt var en så pass stor och viktig händelse i livet att jag var tvungen att skriva ner det för att ha det dokumenterat för alltid. Helt plötsligt hade karln en annan tröja på sig! Crazy!

lördag 19 december 2009

19:e december

Näe, jag har verkligen inget, varken kul eller intressant, att skriva om idag. Inget! Så jag hoppar över meningslöst tjafs och går direkt till det detta inlägg egentligen handlar om. Och det är ju lucka nr 19. Hade svårt att bestämma mig för vad jag skulle ta denna dag. Så jag har helt enkelt tagit flera olika underbara citat från olika underbara tv-serier. Ett litet tv-serie-citats-potpurri liksom. Och mer förklarar jag inte kring detta.

"Janitor: You seem unhappy. I like that.

Dr. Kelso: Dr. Cox, did you get my memo stating that residents should wear their lab coats at all times?
Dr.Cox: Yes I did. At first I just threw it away, but then I thought, that´s not grand enough a gesture. So I made a model of you out of straw, put my lab coat on it-with your memo in the pocket-and invited the neighbourhood kids to set fire to it and beat it with sticks.

Janitor: Door is broke. Fifth time or so it won't open.
J.D: Maybe there's a penny stuck in there.
Janitor: Why a penny?
J.D: No reason.
Janitor: You stick a penny in there?
J.D: No, I was just making small talk.
Janitor: If I find a penny in there, I'm taking you down." //Scrubs

"Michael Kelso: C'mon Eric, we never ask you for anything.
Eric: You guys ask me for everything.
Michael Kelso: So, what's one more thing?

Michael Kelso: Look, Jackie, I don't really know how to say this but... I don't want your stupid stuffed animals in my cool van.
[Jackie gasps and exits]
Michael Kelso: No, wait, Jackie! I didn't say *you're* stupid. Just all the stuff you like!

Kelso: You guys - I just saw a UFO!
Steven Hyde: What an unbelivable coincidence! Fez and I were just talking about how dumb you are." //That 70´s show

"Phoebe: Oh my God, something just brushed against my right leg!
Monica: What is it?
Phoebe: Oh, it´s okay. It was just my left leg.

Chandler: Condoms?
Joey: You never know how long we´re gonna be in here. We may have to repopulate the world.
Chandler: And condoms would be the way to do that.

Chandler: I got her machine.
Joey: Her answering machine?
Chandler: No, interesting enough, her leaf blower picked it up." //Vänner

"Berg: What if Ashley isn´t the mean, cold spirited girl I fell in love with?

Berg: Remember when she had you tie your sweater ´round your shoulders? Pete and I still laugh about that.

Pete: I can´t listen to her cry.
Berg: I know. Hey, maybe we should turn on the stereo." //Tre vänner & en pizzeria

"Sheldon: What exactly does that expression mean, 'friends with benefits?' Does he provide her with health insurance?

Sheldon: Oh Mario ... if only I could control everyone the way I control you ... HOP! YOU LITTLE PLUMBER! HOP! HOP! HOP!

Sheldon: I'll have a diet Coke.
Penny: Can you please order a cocktail? I need to practice mixing drinks.
Sheldon: Fine... I'll have a virgin Cuba Libre.
Penny: That's... rum and Coke without the rum.
Sheldon: Yes, and would you make it diet?" //The Big Bang Theory

"Rudolf: Älskling, i år tar jag knäcken.
Karin: På oss alla…

Rudolf: KARIN!!!
Karin: Jag ligger i badet.
Rudolf: LIGG KVAR!!! KOM INTE HIT!!" //Sunes jul

fredag 18 december 2009

18:e december

Gah! Vad jag får psyk på min sega usla bajsdator. Crap! Ge mig en ny!

Nu är det helg. Äntligen. Gött! Och jag har fått paket från älskade mor. Ännu mer gött! Massa mums och "Simon & Garfunkel live in Central Park". Jag känner mig så glad nu! Även att jag vann 100 kr på trisslotterna jag fick. Jag brukar aldrig vinna något. Nu ska jag ta fyra nya lotter och bli miljonär. Oh yes I will. Låt lyxlivet börja tycker jag liksom. Jag tycker jag är lite värd det nu faktiskt.

Lucka nr 18 tillägnar jag min käre far. Några sköna citat från Fawlty Towers. Ett av våra gemensamma intressen. Detta är till dig pappa:

"Basil: A satisfied customer. We should have him stuffed.

(two guests are speaking to Basil in German)
Basil: Oh, German. I´m sorry, I thought there was something wrong with you.

Basil: I think I´ll have a lie down. No I won´t, I´ll go and hit some guests."

Nawh, stackars stackars stackars lille spanjoren Manuel. Han har det inte lätt!

torsdag 17 december 2009

17:e december

Bara en dag kvar på min 10-dagar-i-sträck-med-jobb-period. Puh! Fy vad jag ska njuta av denna helg!

Idag var jag ovanligt nöjd med mitt val av klädsel. Jag kände att jag trivdes så bra i det. Jag hade väst. Jag gillar västar. Jag tror att väst är min grej liksom. Lite Ellen Degeneres sådär....utan det lesbiska. Fast nja, inte så lika ändå kanske. Men jaja, väst iaf. I like it!

Min handledare på mitt nya jobb och jag har pratat musik idag. Det var trevligt. Det bästa är att hon har typ samma musiksmak som mig. Det roliga är att hon är typ 40 (kanske nåt år yngre, kanske äldre, jag har inte så stor koll) med en dotter på 16 år. Men hon har sett The Killers live...i London! Jag är så avundsjuk! Även att hon var på samma Coldplay-konsert som mig i somras. Och dessutom såg hon U2 live på 80-talet. Det är så gött att jag har nån på jobbet jag kan diskutera musik med.

Igår hade vi julkonsert med kören i Köping. Det gick inte bra...för mig alltså. Jag fick textblackout flera gånger och kände mig allmänt obekväm på scenen under hela konserten. Så nu har jag äntligen bestämt mig. Jag säger bye bye kören. Nu ger jag upp.

Eftersom jag nämnt Coldplay i detta inlägg känner jag att det passar alldeles utmärkt med ett härligt Coldplay-citat till lucka nr 17. Press here please för att se själva klippet.

"Will: John! What is this? “Play more solos. If it´s not jazz I wont like it. Chris! He´s got jazz!
Chris: What?! Man, what´s wrong?
Johnny: There´s nothing wrong with jazz.
Chris: John, have you completely lost your mind? What´s this?
Johnny: It´s a cigarette.
Chris: It´s a jazzcigarette John!
Johnny: Well, yeah"

Åh, jag vill uppleva kvällen den 22:a augusti 2009 igen! Fenomenalt!

onsdag 16 december 2009

16:e december

Har egentligen inte tid att skriva nu. Måste äta nåt, klippa mina tånaglar och fixa till mig inför kvällens konsert. Alltså hörrni, jag har så långa tånaglar att min ena tå har lyckats skurit tån bredvid så att det blödde. Crazy! Och lite äckligt att det var så längesen sen jag klippte dem. Men jaja, nu ska det göras iaf. Bättre sent än aldrig. Eftersom jag har lite bråttom så blir det ingen förklaring till dagens citat. Men jag tror inte det behöver så mycket förklaring. Det är hur bra som helst även utan förklaring. Älska That 70´s show!

"Michael Kelso: A GOOD girlfriend accepts her guy no matter what. Now, Jackie was always trying to change me.
[Imitating Jackie]
Michael Kelso: Grow up, Michael! Act your age, Michael! Stop shooting grandma with the water pistol, Michael!
Jackie Burkhardt: She's 92, Michael.
Michael Kelso: She had JAM on her FACE!"

Hahaha, She had JAM on her FACE!!! Bäst!

tisdag 15 december 2009

15:e december

Äntligen är den här! Snön! Jag börjar känna julkänslorna nu.

Men ack vad jag längtar hem nu alltså. Jag vill hem nu! Jag vill inte vänta längre. Suck. Längtar tills jag får åka hem och umgås med päronen och resten av familjen. Längtar till att få skämta med pappsen. Och apropå pappsen:

"Var hälsad sköna aftonstund. Snart kommer gumman och då blir det klackarna i taket och makaroner. Det låter väl härligt. Ibland tycker jag synd om den stackare som måste sitta och böja alla dessa små makaroner när det går lika bra att äta raka. Men egentligen, vem bryr sig, livet går vidare." /ur Leifs Betraktelser

Han är så vis min far.

måndag 14 december 2009

14:e december

Sitter och lyssnar på 70-tals rock nu. Rackarns vad mycket bra musik det gjordes på den tiden. Vi pratade lite om 60- och 70-tals musik på jobbet så när jag kom hem var jag tvungen att rocka lite.

Det var lite ångestfyllt att gå till jobbet idag. Men det gick förvånansvärt bra. Helt plötsligt var klockan halv fyra och man kunde ställa in sig på att gå hem snart. Gött! Det känns som vi bara fikar och äter där. I love it! Det blev ju inte sämre heller av att jag idag fick finbesök av mina underbara hjärtevänner Erika och Linnéa. Dom e ju för goa! Det förgyllde min dag. Det och den stora bullen vi fick till fikat. Sånt är ett stort plus.

Imorgon ska vi ha julklappsbyte på jobbet. Vi ska ha rim till. Jag hatar julrim! Jag är så dålig på att komma på nåt fyndigt. Suck. Det kommer att bli nåt kort och ogenomtänkt. Men det får dom leva med. Inte så rolig julklapp heller...men det skiter jag i.

Jaja, då var det dags för dagens kloka ord då. Jag har bestämt mig för att min älskade nöt ska få stå för dessa. En dag fick jag ett hjärtvärmande brev av kära Tater Nuts. Jag hade innan pratat med henne om kristna sötläkaren och berättat om den olyckliga vetskapen att han var så otroligt gift och hade barn. Då skrev hon detta i brevet:

"Men som the best band ever, Kings of Leon sagt i en intervju: Vi är gift med UK och har en affär med Amerika. Jessica, du kan vara Amerika! Nej nu känner jag okristligheten smyga sig på, dags att avsluta. Tur att vi är med i kyrkjouren så vi inte är helt förtappade. Peace out!"

Ojojoj, vadan detta? Här uppmuntras vänsterprassel och otrohet. Från en trogen medlem i kyrkjouren. Skandal! Men som tur är så hejdar hon sig ju på slutet och inser att hennes hedniska lilltå börjat spöka i henne och avrundar det oanständiga förslaget innan det är helt för sent. Puh! Apropå kristna sötläkaren föresten, igår fick jag höra den förfärliga hjärtskärande nyheten att han har rakat av sig håret.....???? Varför gör han så?!!! Så här får det ju bara inte gå till!

I´m disappointed!

söndag 13 december 2009

13:e december

Ojoj. Nu blev det ett sent inlägg. Detta för att jag jobbat HELA dagen. Så jag har en bra anledning. Men misströsta ej kära vänner, ty lucka 13 kommer här:

Enligt mitt tycke är majoriteten av svenska filmer pinsamma och totalt värdelösa. Men konstigt nog finns det vissa guldkorn. Speciellt ett. Det guldkornet skulle man egentligen kunna kalla för ett alldeles underbart och genialiskt guldkorn. För den film jag tänker på är ett mästerverk. En svensk film, kan ni tänka er. Det är ju såklart "Den bästa sommaren" jag tänker på.

"Yngve: Det är ju hemskt vilken fantasi de har barnen. Det är ju nästan obehagligt.
Fröken Svanström: Jag tycker det är härligt med fantasi jag.
Yngve: Jo absolut, fantasi kan ju vara underbart ibland. Även jag brukar tillåta mig att sväva ut i lite fantasier ibland. Igår drömde jag t.ex. att det kom en stor röd boll inrullande på tomten. Det kändes ju väldigt overkligt.
Fröken Svanström: Ja drömmar kan vara konstiga."

Hahahahahahahahahaha! BÄST!!!
Hoppas ni haft en bra Luciadag föresten. Puss!

lördag 12 december 2009

12:e december




Nu har jag avverkat både Mysteriet på Greveholm och Sunes Jul och känner att jag inte orkar ta mig an någon mer julkalander. Jag började titta på Jul i Kapernaum. Hade för mig att den var bra men kom inte riktigt ihåg vad den handlade om. Men när nån gubbe började sjunga alldeles i början på avsnittet fick jag nog och gav upp min julkalenders-nostalgitripp. Det är ju helt enkelt så att de var bra när man såg dem när man var liten...men inte nu. Greveholm motsvarade inte mina förväntningar jag hade sen jag såg den första gången. Däremot Sunes jul tycker jag fortfarande är hur skön som helst. Jag menar, med karaktärer som Rudolf och Håkan kan det ju knappast gå fel. Rudolf äger ju! Därför kära vänner bjuder lucka 12 på ett underbart citat från Sunes jul:

"Håkan: Pappa, jag är kissnödig!
Rudolf: Det hinner vi inte. Det får du göra i bilen."

Om jag skulle ha kissat i bilen skulle pappa ha fått nervsammanbrott.

fredag 11 december 2009

11:e december

Det där med förolämpningar (se förra inlägget) kan ju faktiskt vara ganska så kul ibland...när man inte utsätts för dem själv dvs. Så när jag skrev citaten från M*A*S*H igår tänkte jag att jag skulle fortsätta i samma anda i detta inlägg. Men denna gång lite härliga förolämpningsrepliker från en annan tv-serie. Inte så känd serie men ändå väldans rolig. Synd på det ruskigt dåliga namnet bara. "Two guys and a girl" på engelska. Men ännu värre, "Tre vänner och en pizzeria" på svenska. Ja det är ju för pinsamt. Anyway, väldigt rolig serie för det mesta. Innehåller väldigt många roliga citat iaf. Så nu går vi vidare från Frank-förolämpningar till Ashley-förolämpningar. Oh yeah!

"Pete: I knew it, I knew it! She´s like Satans boomerang.

Pete(discussing Halloweencostumes): Or, you can put on Ashley´s pants and go as a real man.

Pete: Ashley, if you´re here, who´s running hell?

Pete: Ashley! You can scrub all you want but that´s still your face.

Berg: Pete wanted to adopt a monkey and call it Ashley.

Pete(knockning on the door): Ashley, the sun is down so I know you´re out of your coffin.

Pete: Oh Ashley, you got something ugly on your shoulders

Ashley: What´s going on?
Pete: I don´t know. I said your name and the stove burst into flames."

Äh, Ashley förtjänar det!

torsdag 10 december 2009

10:e december

Ibland kan jag vara lite sådär lillgammal...lillgammal, fy vad jag hatar det ordet. Men så är det. Jag tycker om väldigt mycket musik från 60-talet. Och inte bara de riktigt coola rockgrupperna utan även lite nördigare sorts musik från årtiondet. Men det står jag för. Det gjordes mycket bra musik förr. Även att det kanske finns en chans att jag är den enda i min generation ungdomar som tycker att serien M*A*S*H är en av de bästa serier som gjorts. Men det står jag också för. Varför tycker jag så? Det kan möjligtvis bero på min sjukliga fascination av läkare. Risken är stor. Men det kan även bero på att Alan Alda är en av mina stora humorförebilder...iaf i den serien. Så för att hedra den gamla klassikern till serie så har jag beslutat att jag i lucka 10 ska lista upp de bästa Frank-förolämpningar som yttras i denna serie. Eller ja, de bästa av de jag sett åtminstone. Än är jag inte så nördig att jag sett alla 11 säsonger...men det är ett av mina mål!

"Hawkeye: Frank, If I could yawn with my mouth closed you´d have no idea how boring you really are.

Henry Blake: You have to speak up Frank. I´m not listening to you.

Trapper, discussing the Bible: I peeked at the end, Frank. The devil did it.

Henry Blake: Frank, whatever it is, just write it down and put it on my desk where I can't find it.

Henry Blake: You're always wrong Frank. That's what's so right about you.

Frank: Why does everyone take an instant dislike to me?
Trapper: It saves time, Frank.

Hawkeye: Frank, you are 10 of the most boring people I know."

onsdag 9 december 2009

9:e december

Äntligen hemma igen efter en tröttsam dag på Neurokliniken. Avrundar nu dagen med att äta knäck. Mmmm... Tyvärr har jag svårt för att hejda min konsumtion så jag befarar att det kommer att göra ont i min mage om ett tag. Men jaja, lite får man väl stå ut med.

Jag tycker om min familj. Jag tycker jättemycket om min familj. Och nu saknar jag dem så fruktansvärt mycket. Så för att på nåt sätt försöka dämpa min hemlängtan har jag beslutat att min älskade far ska få står för lucka 9 i min kalender. Min kära papps är en av mina stora förebilder och han är typ den roligaste person jag känner. Han kan verkligen få mig att skratta.

En gång i tiden, för några år sedan, var pappa i "äldre-man-som-försöker-lära-sig-datorns-magiska-värld-perioden". Han gick kurser och grejer och lärde sig från grunden. I denna period kom en underbar tid när han var inne i Microsoft Word-fasen. Vad som var så underbart med detta var att han brukade skriva roliga brev till mig och mamma. Dessa gjorde mig alltid på bra humör. Jag sparade alla dessa brev och satte ihop dem till ett litet häfte som jag kallar Leifs betraktelser. Alltså, han har en gåva den där karln. Hahaha. Jag tänker nu bjuda på ett utdrag ur dessa betraktelser. Jag kan garantera att det kommer fler av dessa. They are my favourites!

"När rimfrosten har dekorerat vårt vackra land och maskrosorna ligger och lurpassar under täcket av snö och is vill jag författa några enkla rader och ge utlopp för det virrvarr av frågor och funderingar som kan rymmas i en enkel snickarhjärna. Frågor som ibland nästan förefalls övermäktiga; räcker orken fram till påsk? Får jag någon gång råd med en Renault Avantime? Räcker senapen? Hade vi fin julgran i år? Kommer vi nånsin att skaffa katt? Ja som ni märker så är denna kväll kaosartad och ödesmättad på nåt sätt. Nä nu måste jag duscha. Tja."/ur Leifs betraktelser

Puss på dig pappsen! You are my hero!

tisdag 8 december 2009

8:e december

Skulle ta en snabb shoppingtur på stan idag. Den blev inte så snabb som jag hade hoppats på. När jag började cykla iväg ner mot stan upptäckte jag att det var punka på framdäcket. Jag blev frustrerad! Fick istället GÅ ner till stan vilket gjorde att jag förlorade värdefull slötid eftersom allt gick mycket långsammare. Jag hatar att gå. Rackarns usla skit! Sen när jag kom tillbaka från stan var jag ju tvungen att få iväg cykeln till nån cykelreparatör som kunde fixa däcket eftersom jag själv är helt praktiskt handikappad och inte kan fixa det själv och inte heller har jag nån händig karl i min närhet som kan hjälpa mig. Men nu ska det iaf bli lagat. Snart ska jag iväg och hämta min kära cykel.

Suck, imorgon ska det jobbas. Tio dagar i rad. Vilken ångest jag känner nu! Jag behöver muntras upp. Och muntra upp mig tänker jag göra med lucka nr 8. This is for you Tater Nuts! Flight of the conchords, humor på hög nivå!

"Bret: My wife and I are unable to have children and that’s why we chose to imagine them.
Jemaine: Brets wife is unable to have children because she´s not a real woman.
Bret: Yeah, she´s imaginary. And the kids take after her in that sense. But she´s a very beautiful woman.
Jemaine: She is a very beautiful woman. She is a much better kind of woman than some of the women that I´ve…imagined."

måndag 7 december 2009

7:e december

Vilken kväll! Igår alltså. Så trevligt det var. Först O helga natt. Ernst var den vanliga klämkäcka helylle-mysfarbrorn, så som vi alla vill ha honom. Brolle var sådär norrländskt charmig och sjöng a la Elvisstyle. Ja som ni märker så var ju det hela helt fenomenalt. Haha. Och hörrni, Ernst ledde ju allsången...och karln kan ju faktiskt sjunga. Det visste inte jag. Sen började det bli lite konstigt när Rikard Wolff läste julevangeliet...självaste Scar himself liksom....Mufasas lömske mordiske bror...läste det glädjefulla julbudskapet. Creepy!

Efter konserten drog vi hem till mig och hade lite glöggmys. Glögg, pepparkakor och blåa chips. Mmmm... Vi tittade även på Edward Scissorhands. Åh, den är bra. Det var längesen jag hade sett den så den satt ju som en smäck denna kväll. Och lite julig är den ju faktiskt också. Kändes ju helt rätt! Jag, Ika och Néa ingick också en pakt. Först av oss att skaffa pojkvän får bjuda de andra på 3-rätters middag. Det tummade vi på. Den middagen ser jag fram emot att bli bjuden på...

Hörrni, det är nu den 7:e december. 17 dagar kvar till julafton! Lucka nr 7 tänker jag förgylla med ett härligt utdrag ur en liten berättelse som min kära vän Kristina skrev när vi levde tonårens glada tid i gymnasiet...glad och glad. Jo men det var väl ganska kul, men jag är ändå glad att det är över. Jaja, this is for Kristina:

"Och där slutar historien om åsnan, som samhället förstört. Nästa vecka ska vi läsa historien om Pelle som har skilda föräldrar och varannan vecka bor hos sin mamma som brukar leka den roliga leken: Tejpa fast Pelle på en stol och kasta små stenkulor på honom medan mamma ber honom citera texter av Ulf Lundell." //Kristina

Hahaha, stackars Pelle!

söndag 6 december 2009

6:e december

Ohoj! Let´s all rejoice! Det är 2:a advent. Snart är julen kommen. Hurra! Här sitter jag och myser med kola, tänt ljus och julmusik och bara längtar tills jag får sätta mig på tåget och åka hem. Men ändå känns det så långt fram i tiden. Kommer jag att stå ut? Let´s hope so. Idag har jag skypat lite med Ester iaf. Hon hänger med i teknikens värld det lilla flickebarnet. Det var ju kul. Hon hade dock inte så mycket att säga utan gav mest ifrån sig ljud eller sov. Så min kära syster fick stå för pratandet. Men jag fick ju se den lilla pluttisen iaf och hon fick höra min röst så att hon inte ska glömma bort mig innan jul. För när jag kommer hem, då ska det bli kvalitetstid med mycket gos oss emellan. Oh ja! Förutom blöjbyten alltså. Det får nån annan sköta.

Igår hade vi julkonsert med kören i Frövi. Det gick förvånansvärt bra faktiskt. Men det kanske berodde på Adams och Annas dockteater som vi fick bevittna innan konserten. Haha. Det kallar jag kvalitetsunderhållning!

Ikväll ska jag på konsert här i Örebro. O helga natt. Med Ernst. Och Brolle. Kan ju inte bli annat än bra...haha. Sen är jag ledig två dagar till innan jag påbörjar min jobbiga period med arbete tio dagar i rad. Oh dear vad trött jag kommer att vara. Men jag har nog mig själv att skylla. Lite miss i planeringen liksom. Suck. Jaja, det får gå som det går.

Lucka 6 tillägnas en av vår tids absolut bästa tv-serier, That 70s show. Där finns så otroligt många bra citat men jag har valt ut ett av mina favoriter. Så bäst!

"Michael Kelso: [wearing Eric's pants] Well, the joke's on you, Eric. I'm wearing your pants, and I'm not wearing any underwear.
Eric: Kelso, the last time I wore those pants, I wasn't wearing any underwear.
Michael Kelso: [pulling off pants] Good one."

Nu ska jag käka lite mer kola. Hörs!

lördag 5 december 2009

Misstag

Jag ber om ursäkt för mitt aggressiva utbrott i förra inlägget. Jag tog i lite i överkant där känner jag. Hahaha, kära nån vad arg jag blev. Ordet usel med stora bokstäver liksom. Haha, då är man verkligen inte på bra humör. Men nu är jag lugn och sansad. Nu har det visat sig att det hela var ett helt oskyldigt misstag. Det var min kära vän Erika som råkat få med sig mina grejer när hon gick. De är nu tillbaka i min ägo och jag är glad igen. Så jag tar tillbaka allt det där om usla människor och spöstraff. Erika är ju en av den bästa sortens människor liksom. Så inget ont om henne. Då var det utrett. Nu kan jag sova lugnt inatt. That´s all!

5:e december

Jag är arg! Frustrerad! Någon USEL människa har snott min mössa och mina fina älsklingsvantar. Så jag fick cykla hem i den USLA kylan och förfrysa mina fingrar. Vem gör sånt? Ok, vantarna är vackra som en vårdag, men varför i hela friden vill man ha någon annans helt vanliga, tråkiga svarta mössa? Kom ut från vår körövning och upptäckte att de var borta. Är det nån av de USLA snorungarna som fjantade runt i kyrkan som knyckt dom eller gömt dom eller nåt annat idiotiskt eller är det nån av pensionärerna som valt en kriminell bana? Hursom, jag är mycket upprörd! Jag älskade min mössa och mina vantar! Spöstraff på den USLA tjyven! Nu är hela min dag förstörd. Skitliv!

Nu har jag inte tid att sitta här och förslöa mig för jag måste göra mig i ordning för julkonsert. Men detta betyder ju inte att jag inte har tid för lucka nr 5 i min julkalender. Denna dag har jag valt ett underbart citat från Berts dagbok. Helt otroligt klockrent!

"Bert! Frukosten stelnar!" /Berts pappa

Undras vad det är för frukost...

fredag 4 december 2009

4:e december

Första veckan på nya jobbet avklarad. Gött det ska bli med helg nu!

Idag på eftermiddagsfikat satt vi cirka 10 kvinnor i diverse olika åldrar i ett och samma rum. 10 kvinnor och en bebis. Och en bebis på väg. Gissa vad samtalsämnet var?

Of course! Förlossningar!

Huga! Alltså, när folk börjar prata om "att vara öppen" och "behöva sys" när det har att göra med barnafödanda, då går det rysningar längs min ryggrad. Så där satt jag likblek och tyst med en klump i magen och svetten rann ner för min panna när alla mammor började diskutera sina förlossningar...nejdå, där överdrev jag lite. Men det kändes ganska jobbigt. Visst, skitsöt unge! Nästan så att det började pirra lite i äggstockarna. Nej fy vad jag ljuger. Men ok, det drog lite i mungipan. Ungar är ju ofta söta. Men det är ganska skönt att ha dom på avstånd också. När jag hamnar i såna där situationer blir jag freaked out och börjar nästan överväga att leva mitt liv i totalt celibat för att eliminera alla risker till fullo. Dock finns det en unge jag älskar till döds och det är ju såklart min lilla Ester. Skönt ändå att jag slapp trycka ut henne. Jaja, vi får väl se vad framtiden har i sitt sköte....usch, "sköte". Där fick jag ännu en koppling till födande. Seriously!

Dags för lucka 4. Och det får bli ett citat från The Big Bang Theory. Man, I love that show!

"Sheldon: What if she ends up with a toddler who doesn't know if he should use an integral or a differential to solve for the area under a curve?
Leonard: I'm sure she'll still love him.
Sheldon: I wouldn't."

Hahahaha! Sheldon äger!

torsdag 3 december 2009

3:e december

Jag trodde aldrig jag skulle bli en sån som bloggade. Men det blev jag. Sen trodde jag aldrig att jag skulle bli en sån som följde andra bloggar. Men det blev jag. Sen trodde jag inte att jag skulle bli en sån som läste främlingars bloggar. Men det blev jag också. Jag hittade en väldans rolig blogg som tillhör Jonna. En tjej här i Örebro. Har ingen aning om vem hon är, men jösses vad hon kan skriva roligt. För det mesta iaf. Därför kommer nu bakom lucka nr 3 ett inlägg från hennes blogg:

"För 3 1/2 år sen kom jag in på psykologlinjen. Bland det första jag gjorde var att ringa upp en vän och be henne hålla koll på mig. Jag bad henne och slå mig på käften om jag skulle ändra min dresscode till hej-jag-är-psykolog-av-yngre-generationenkläder. Det finns sådana kläder. I alla yrken.
- Hej jag är lärare och kollar aldrig hur jeansen sitter baktill när jag köper jeans.
- Hej jag är jurist och bär åtsittande dress.
- Hej jag är socionom och har alldeles för stora myskoftor.
- Hej jag är konstnär och blandar färger och mönster preciiiiiis som jag vill!
- Hej jag är journalist och jag glömmer alltid att min skjortstorlek egentligen är större än den jag sen köper.
- Hej jag jobbar på bank och klär mig så tråkigt strikt att människor dör runt omkring mig.
- Hej jag är ekonom och har klackar jag aldrig klarar av att gå i.
Och så har vi psykologerna. De yngre. De som aldrig vill sticka ut men ändå visa lite “finess”. Den äldre generationen kör på mönstrade kläder och stora smycken. Den yngre kör på mörka kläder med färgglad detalj. Lite “käckt” sådär. “Läckert”. “Festligt”...Min dresscodeansvarige och jag har tappat kontakten. Vi har inte hörts under ett par år. Men idag ringer hon. En helt vanlig torsdag. Hon skiter i artighetsfraserna:
- Hejdu! Jag tar mitt ansvar nu! Titta ner och säg vad du har på dig!
Jag står där med mobilen. Stelnar till. Titta ner på dagens outfit och skriker rakt ut i universitetets korridor:
- MEN HELVETES JÄVLARS SATSKIT!!!
- Jag måste alltså komma ner….?, viskar min vän."

onsdag 2 december 2009

2:a december

Igår fick jag svar på mina prover som jag tagit och på röntgenundersökningen som jag gjort. Tydligen är min mage och tillhörande tarmar i tipp topp form. Varför känns det då inte så?! Varför ska jag då behöva gå runt och må dåligt och ha ont?! Det måste väl finnas en vettig orsak. Det hade varit så skönt bara att få veta vad problemet är även om det inte går att göra nåt åt, för då behöver man inte gå runt och oroa sig iaf över att man inte har nån aning om vad det är. Men nä! Förmodligen så kommer jag nu alltså att få fortsätta mitt lidande med denna kommunistsmärta resten av mitt liv utan hopp till förbättring och leva i ständig ångest och oro över vad det är som förpestar min mage och tillvaro. Mitt psyke mår inte bra av detta. Men vad kan man göra?

Men nu till nåt helt annat.

På morgnarna brukar jag titta på Vakna med The Voice på kanal 5. Och under alla dessa program har jag upptäckt en väldigt rolig människa. Kjell Eriksson. Alla i programmet bara håller på att tjata på hur svettig han är hela tiden. Men släpp det nån gång och inse den humor han besitter. Så 2:a december till ära, här kommer "lucka 2" i min julkalender. Ett utdrag från Kjells blogg (ska bara påpeka att denna text hör ihop med en bild där Kjell har satt sitt ansikte på Obamas. Bara så att ni ska förstå nåt. Klicka här så ser ni hela inlägget) :

"Yes, we can! Vilket mardrömsscenario! Dels trivs jag inte i kavaj och slips. Vita huset verkar för stort för mig. Tänk att bara ta sig till kylskåpet? Flera meter. Flera kilometer. Och när man blir kissnödig är det långt till toaletten och då räcker inte ens reklampauserna på TV. Som människa kan man ju bara vara i ett rum i taget. Och vart på södermalm i Stockholm landar man med sin air-force-one? Jag är lycklig". // Kjell Eriksson

Ja Kjell, jag är nog beredd att hålla med dig.

Tjingeling på er. Nu ska jag göra pizza!

tisdag 1 december 2009

1:a december

Jag har bestämt mig för att plöja igenom några av våra mest älskade julkalendrar på youtube. Ja alltså, de bästa enligt min generation. Så nu har jag börjat med Mysteriet på Greveholm. Den kalendern var ju hur bra som helst…när man var liten. Men hallå, alltså egentligen, skådespeleriet är så otroligt uselt. Ok, den är fortfarande bra för att vara en julkalender. Men det är ju inte så att man tycker den är bra och rolig nu. Whatever, jag tänker iaf titta klart på alla avsnitt. Det känns så juligt och trevligt. Sen om jag orkar ska jag fortsätta med Sunes jul, Jul i Kapernaum och Pelle Svanslös. Det är mina kvällar hädanefter det!

Apropå julkalender har jag beslutat mig för att ha en liten julkalender här på bloggen. Fast så julig kommer den inte att bli. Men who cares. Jag ska varje dag bjuda på ett smakprov av braigheter som sagts eller skrivits av kända eller okända personer, fiction or non-fiction, kort eller lite längre. Det kan vara citat från personer eller filmer, det kan vara nåt bra som skrivits någonstans. Helt enkelt nåt jag tycker är bra. Så det ska jag publicera här. En liten dos av vishet varje dag under december månad. Eller ja, vishet och vishet, allt kanske man inte bör ta till sig som en lärdom. Men man kanske kan glädjas åt det iaf. Enjoy! Låt kalendern börja….NU!

Eftersom vi alla tycker så mycket om denna man och alla visdomar han bär på, och för att jag snart ska ska få se honom in real life, alive and kicking, vara värd på en stor julkonsert i Örebro så får han starta denna "kalender". Vassego!

"Jaa, här står jag på det här sättet....jag vet inte riktigt varför".

Gotta love him!

måndag 30 november 2009

Nostalgi

Satt och tittade på mina foton och hittade de här gamla godingarna från när jag och Emma spelade in en dansfilm till hobis och tater nuts dansshow som vi var värdpar på. Ojojoj vilken rolig dag detta var. Vi spelade in danser från olika årtionden, från 50-talet t.o.m. 2000-talet. Detta är min 60-tals outfit. Jag är ganska stolt, för jag tycker faktiskt att jag lyckats fånga looken bra. Åh, om man ändå var ung på 60-talet.

Vår film blev hur bra som helst. Ja jag skryter lite här. Hade det gått hade jag lugnt visat den här på bloggen men jag har inte lyckats. Fruktansvärt bra är den! Hahaha. Ska nog ta och kolla på den idag. Här ser vi några bilder från de andra årtiondena. 50-tal, 80-tal och hippieeran. Hahaha, titta på Emma som hippie. Klockrent!

Åh vad jag längtar tillbaka till den där dagen. Och till dagen när dansshowen var. Det var så otroligt kul. Jag och Emma kicked ass som värdar. Ja jag skryter igen. Hahaha. Hoppas på att nån gång få ett uppdrag liknande detta igen. Och gärna med Emma, för som sagt, we ruled! Och hobis och tater nuts är grymma på att dansa! Puss på er!

fredag 27 november 2009

Igen!!!

Näe! Seriöst! Nu får det väl ändå vara nog. Hur mycket ska jag behöva stå ut med egentligen? Jag kommer ju att få blodbrist om det fortsätter så här. Usla näsa!

torsdag 26 november 2009

Oh joy!

Give me a Hallelujah! Äntligen äntligen äntligen kan jag pusta ut och börja leva igen. Här ska tjänas ihop pengar till min framtida U2-konsert som ska äga rum någon gång detta sekel. För jag har fått jobb! Ja det är sant. Vindarna vände! I´m so happy I could almost pee my pants! Men det tänker jag inte göra. Istället ska jag fira med att städa...städa är en sån partypooper. Men ok, kommer att kännas riktigt gött när det är gjort. Och då, då kan jag fira på riktigt med ballonger och bullar! Nej, förresten, jag gillar inte ballonger. Dom smäller så högt. Och jag orkar inte baka bullar. Nåväl, nåt bra sätt ska jag nog hitta att fira på.

Jag spottar på arbetslösheten! In your face!

onsdag 25 november 2009

Bloood

Kom just tillbaka från körövning. Jag var där typ en halvtimme innan jag beslutade mig för att vända tillbaka hemåt igen. Allt mitt snor i överflöd hindrade mig från att kunna andas normalt genom näsan och varje gång jag försökte ta ton började det kittlas i halsen och detta gjorde mig rädd för att jag skulle få hostattack och skämma ut mig inför alla när jag sitter där helt röd i ansiktet med tårar sprutandes ur ögonen. Jag är en sån som blir astårögd när jag är förkyld. Suck. Även att jag satt där och kände rädsla för att folk skulle tänka tanken "Oh crap, hon har svininfluensa. Försvinn härifrån!" Så jag försvann. Jag kan iofs inte säga att det inte är svininfluensa. Det vet jag ju inte. Jag är förvisso vaccinerad men har ju hört att det tar några veckor innan vaccinet får effekt så det finns ju en risk. Men det känns mest som en helt vanlig usla förkylning iaf. Nämen alltså, jag kände mig ganska däckad egentligen så jag tyckte att det var bättre att söka mig hem till sängen istället. Nu blev det iofs inte sängen utan datorn. Men äsch.

Dessa näsblödningar alltså. Jag tror jag blir galen! Trodde igår att jag hade klarat mig lindrigt undan med en liten blödning. Men nejdå, igår kväll när jag hade städat klart köket och satte mig ner i soffan och tog en klunk saft...då började det forsa igen. Och kära nån, jag höll ju inte på att få stopp på det. Panik! Och vad tror ni hände i morse lagom tills jag var klar med alla morgonbestyr och skulle sätta mig och pusta ut i soffan...jo det kom blod igen såklart. Nu har jag garderat mig för framtida bekymmer. Idag har jag inhandlat blodstillande vadd och massor utav bomull. Try to get through that, sucker!

Lyckades iaf städa klart köket igår kväll. Jagade bort alla usla lortdemoner. The kitchen...is clean.

Jag bet mig i läppen idag. Så att det blödde. Det gjorde fruktansvärt ont. Nu har jag värsta köttiga såret där och lyckas såklart bita mig på precis samma fläck om och om igen. Känner ni min smärta?!

God natt!

tisdag 24 november 2009

Mosters pride and joy


The most intelligent baby in the world. Saknar!

Pepparkaksdeg

För nån dag sedan bakade mamma pepparkakor. Jag fick ångest för att jag inte kunde vara med och äta deg. Sen skämtade jag om att hon skulle skicka en degklump på posten. Gissa vad som kom på posten idag. Hahaha. Lilla mor, hon är ju för söt. Hon tyckte att jag skulle få lite julstämning. Det tackar jag för. Nu ska jag moläta pepparkaksdeg och insupa ljuv julstämning. Men då kanske ni tycker "Ugh, grose! Äta deg som färdats ihoptryckt i ett litet paket 40 mil genom Sverige". Men det skiter jag i! Jag tänker äta...och njuta! Mmmm...tasty!

Idag har jag jobbat på Neurokliniken igen. Trivs mkt bra där. Och nåt av det bästa är ju såklart....sjukhuspyjamasen! Jag får ha det på mig hela dagen liksom. How wonderful it is! Nåt som inte är fullt så underbart är att jag är så usla förkyld. Jag snorar och snorar. Det rinner och rinner. Men jag vet ju hur det är. Om jag snyter mig löper jag stor risk att få makabert näsblodsflöde. Så jag försökte undvika det så länge jag kunde. Men tillslut bestämde jag mig för att ta risken. Vad tror ni hände? Det började forsa blod såklart! I hate förkylning and my freakishly fragile näs-blodkärl! Seriöst liksom! What´s up with that? Turligt nog slutade det blöda ovanligt snabbt. Så det var ju skönt.

By the way hörrni! Jag är på sånt konserthumör. Diskuterade detta med Tater Nuts igår. Hade ett otroligt sug att åka till Danmark i sommar och se U2 live. Men vi kom ju fram till att det inte skulle ske. Men kära nån alltså, nån gång! Nån gång ska det ske! Jag vägrar lämna jordelivet utan att få uppleva U2 live! Surfade runt lite på nätet och upptäckte att Mika ska ha konsert i Sthlm den 18 mars. Jag vill dit! Tror att det vore skitkul. Who´s with me?!

Jag är helt slö nu alltså, men nej, det är bara att ta sig i kragen och sätta igång och städa. I advent ska här skina och dofta gott som aldrig tidigare! Suck, fy vad jag hatar att städa...

måndag 23 november 2009

Vindarna vänder

Idag har jag jobbat på Neurokliniken. Det är konstigt, för ett tag sen var jag ett tragiskt misslyckat arbetslöst på-gränsen-till-socialfall utan något hopp om en bra framtid (ok, inte fullt så hemskt var det). Allt kändes hopplöst och crappy. Nu helt plötsligt står jag här med fyra olika jobb. Inget fast iofs, men ändå. Folk vill ha mig. I´m so happy! Nu ska vinden vända, I say! Finally! Börjar saker och ting inte reda ut sig nu så vet jag inte vad jag tar mig till.

Lovely Anna kom och hälsade på mig på jobbet idag. Då blev jag så glad så glad. Imorgon ska det lunchas! Yey!

Oh crap, jag kom på en grej. Det börjar vankas advent nu. Och det betyder att det måste städas. Hugaligen! Upp till kamp mot dammråttorna. Jag dör inombords av tristess. Finns det nåt tråkigare än att städa? Typ inte. Kan inte nån komma och städa min lägenhet så kan jag adventspynta den lite sen. Please!

söndag 22 november 2009

BFF

Kom ganska nyligen hem från att ha träffat en älskad, mycket älskad vän på tågstationen. Min kära bff! Jag är så glad för att jag har henne. Jag är så glad för att vi har varandra. Jag är så glad för att vi har samma hjärna (för det har vi verkligen. Våra hjärnor utvecklas i samma takt, it´s freaky.) Åh så kul det var. Men ack, nu har hon lämnat mig och dragit söderut. Men i jul....då ska vi hänga! Och då ska vi ha roligt som aldrig förr!

Igår var jag frisk. Ok, förutom lite ont i halsen och trötthet. Men i morse vaknade jag upp och upptäckte till min förtvivlan att jag lyckats ådragit mig en jobbig usla kommunistförkylning! Ve och fasa! Nu bara rinner det och rinner från min näsa. Jag blir tokig!

Det här kan bara tröstas med en sak...två saker...juleskum och spännande Gossip Girl-dramatik! Wehey!!!

torsdag 19 november 2009

Legender

Jag är så glad för att Tater Nuts har börjat lyssna på Simon & Garfunkel. Äntligen har hon insett deras begåvning och storhet. Och jag tänker ta åt mig lite ära åtminstone. Jag är så stolt över henne. Simon & Garfunkel rules! Och jag har varit på konsert med dom. Oh yeah! Bildbevis!

They are legends! Mina musikhjältar.

Jag har ikväll, tack vare Kristian, gjort min medborgerliga plikt och röstat i det viktiga Aladdin-valet. Och jag tror faktiskt att min röst lyckades trycka ner kokoskolan från tredje platsen för att istället ge rum åt den underbara nöttryffeln. Oh yeah! Rösta du med.

Ledig imorgon. Gött! Och på kvällen blir det Coldplaykonsert på dvd. Mina andra musikhjältar. Kul ska det bli! Nu ska jag gotta mig i lite juleskum.

tisdag 17 november 2009

Moahaha

Nu har jag anmält mig till några kurser på universitetet. Är totalt usla less på arbetslöshet nu och vägrar hamna i nån sån där dötrist arbetslöshetsåtgärdskurs. Sånt har jag genomgått en gång och vill aldrig mer behöva utstå det. Hade det inte varit för att Johan var med mig förra gången vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Det hade varit pest och ödeläggelse! Nej men nu har jag vidtagit åtgärder för att förhoppningsvis få slippa skiten. Så om jag inte lyckas få tag på nåt jobb snart så blir det engelska, media- och kommunikationskunskap inriktning film eller sociologi efter jul. Och skulle jag hitta nåt jobb under pluggtiden så hoppar jag av och tar det.

Moahaha, usla arbetsförmedling och försörjningsstöd, you will not beat me!

måndag 16 november 2009

Massvaccinering

Joråsörrusatte, då var man vaccinerad då. Nu är det bara att invänta ett eventuellt insjuknande av den usla sprutan som jag egentligen inte ville ta men tänkte att det är ju bättre än att kanske ha oturen att hamna i respirator och senare lämna denna värld så ok jag tar den väl då. Men bara för att! Usch, nu kommer jag säkert att bli skitkonstig av den där sprutan. Jag vill inte det! Jag måste må bra för jag ska ju jobba vettja. Jag jobbade idag min första dag på massvaccineringen i Örebro. Jag kom dit och möttes av kaos! Jag fick först panik och ville nästan börja gråta för att jag blev så stressad. Men det blev bättre med tiden. Puh!

Käre gode Gud, låt mig inte bli vaccineringssjuk. I need the money!

söndag 15 november 2009

Armen sister!

Förutom min bistra magåkomma som blossat upp i en episod med smärta värre än vanligt så har dagen varit mycket bra. Jag har fått tillbringat hela dagen med mina älskade vänner Ida och Linnéa. Mycket mycket trevligt! Dagen började i kyrkan. Och vet ni vad? Jo kristna sötläkaren var där idag! Hurray! Och jag blev så glad och uppspelt och lite smått ofokuserad. Sen kom jag på hur tragisk jag var. Där satt jag och kastade trånande blickar på en gift man med barn...mitt i kyrkan! Fy skäms! Men åh, han ser så otroligt snäll och go ut. Men ja, jag vet, jag måste se till att hejda mina lustar. Det kan ju bli så pinsamt annars. Haha.

Dock tycker jag ändå att det borde vara helt ok att beundra på avstånd. Faktiskt!

Igår kväll hade jag ett mycket roligt men otroligt sjukt och flummigt msn-samtal med mina kära vänner hobis och tater nuts. Det osade av internhumor så jag förväntar mig inte att ni ska förstå det roliga i det hela. Men ack vad vi gillar internumor!:) Här kommer lite smakprov hur det lät i vår konversation:

Sofia säger: hörrni, om man får röda märken på magen när man suttit ner, efter bilringarna, är man tjock då??
Emma säger:haha.... absolut!
Jessica säger: då är man ruskigt tjock
sofia säger: haha, ok då är jag tjock, and i´m proud!
Jessica säger: ja du har ju alltid varit den tjockaste av oss
sofia säger: true
Emma säger: bergsjö nästa!
Jessica säger: ja nu är det dags sofia
sofia säger: haha, it is! borås is so over
Emma säger: yes
Jessica säger: its so 2009 nästa år
sofia säger: hahaha!

Jessica säger: en hederlig bok är icke lika syndigt som internätet
sofia säger: you got that right
Emma säger: jag börjar fatta
sofia säger: det är därför jag blir bibliotekarie!
Emma säger: got ya!
sofia säger: to stay on the bright side
Jessica säger: du är en sann troskämpe sofia
sofia säger: ända till slutet

Jessica säger: emma, vi vill bara att du ska hitta tillbaka till den rätta vägen igen
Emma säger: jag har ju lovar att göra vad jag kan
Jessica säger: och om du bara låter bono hjälpa dig så kommer det att gå bra

Jessica säger: ohhh aidsy.....
sofia säger: ah, fun monkeydisease.

Emma säger: ojojoj... vart är ni två påväg?!?!?!
sofia säger: till coldplay-himlen! eller hur, jessica?!
Jessica säger: coldplay i våra hjärtan. får vi en varsin chris där?
sofia säger: ja, så det räcker o blir över, fast det är ändå samma liksom
Jessica säger: ja men då är vi på väg dit. kyrkjouren forever
Emma säger: jasså... nu blir man ju inte annat än lite sugen, kanske att man skulle hänga på.
sofia säger: alla som inte sjunger svordomsvisan får vara med!
Emma säger: ååånej.
Jessica säger: ja svordomar är ju inte riktigt tillåtet. haha
Emma säger: jag är förlorad!
Jessica säger: emma, du måste nog vara med på lite fråga ewa så vi kan få nån ordning på det här
sofia säger: ja, precis.

sofia säger: nejnej, inget sånt trams, här handlar det om insidan, inre frid
Jessica säger: precis. inga ytligheter här inte
sofia säger: exakt
Jessica säger: inga tekniska vidunder som twitter
sofia säger: eller fejjan. bort med sånt!
Jessica säger: vik hädan!
sofia säger: armen!
Jessica säger: armen sister!

fredag 13 november 2009

Bye bye McSteamy

Jaha, då var man tillbaka igen då. Nu har jag lämnat Hälsingland. Dags att återgå till det normala och försöka acceptera ett liv utan McSteamy...suck. Men vem vet, kanske våra vägar möts någon vacker dag och han faller pladask magplask för mig. Man kan ju drömma och hålla tummarna. Kanske jag skadar mig nån gång när jag är i Hälsingland och måste uppsöka läkare...och då finns han där för att ta hand om mig. Vem vet vad framtiden har att erbjuda.

Jag blev så glad när jag fick åka hem några dagar och lämna all ångest och oro i Örebro ett tag. Och så fick jag ju träffa barnet mitt. Ok, inte mitt, men ändå på nåt sätt mitt. Jag tyckte nog att vi hade en fin samhörighet där. Vi kommer nog att komma bra överens. Hoppas jag. Om hon inte blir en jobbig trotsunge. Men det är sånt man får se. Jag ska göra mitt bästa som moster för att det inte ska ske. När Elin inte var i närheten passade jag på att sjunga för det lilla barnet. Klassiker som Viva la vida t.ex (åh kära nån vad den låten är bra. MEN...varför ska Darin förstöra min lycka. Suck.) Jag sjöng även diverse Beatles-godingar för henne. Mycket uppskattat tror jag. Sen spelade jag en massa annan braig musik för henne också. Hon måste ju få ett lite bredare utbud än bara Coldplay och Beatles. Även om Coldplay är allra, allra bäst. No doubt about it!

Jag har blivit så otroligt fjantig för den där ungen. Men det måste man väl få bli som moster. Jag längtar efter det lilla barnet så fort jag ser en liten bebis nånstans. Hon är ju sötast i världen lilla Ester…men jag var faktiskt inte så ful jag heller. Jag var faktiskt ett ganska så vackert barn, hör och häpna. Får man säga så om sig själv? Jo det tycker jag, det var ju så längesen. Jag menar, titta bara, vilken vacker skapelse.

Hahaha, fy vad tjock jag var. Monsterunge! But look at those big brown beautiful eyes. Snyggast plyschoverall också. Frikyrkovän redan då. Jag hör ju hemma i kyrkjouren som handen i handsken. Blir du inte stolt Sofia? 24.7! Saknar dig!

Tina tycker på nån bild att Ester är lik mig som barn. Då blev jag stolt. Även Martin tyckte att han såg likheter mellan oss. Ja så är det när man är släkt med en skönhet som mig. Då får man bra gener. Haha. Får väl hoppas att Ester lyckas hålla kvar snyggheten genom åren till skillnad från undertecknad.

onsdag 11 november 2009

Min mörka mystiska drömprins

McSteamy jobbar kvar på sjukhuset! Jag var där och hälsade på mina gamla kollegor och de sa att han var kvar. Och jag kanske vet vad han heter. Fattar ni hur glad jag blev. Som jag har undrat över vad det blev av honom och vad han heter, den vackra underbara karln jag suktade efter en hel sommar utan att få reda på något om honom. Men nu vet jag litegrann äntligen. Hoppas jag. Om det nu är samma man vi tänker på jag och kollegorna. Men chansen är stor. Jag skyndade mig att googla honom. Men ack och ve, jag hittade inget om honom. Han fanns inte på facebook heller. Jag som hade hoppats på att kunna hitta en bild att dregla över. Rackarns! Och nu blev det jobbigt för nu blev jag ju väldigt sugen på att försöka fixa sommarjobb där han är. Men jag kommer ju förmodligen att få vara i Örebro. Suck. Vad ska jag ta mig till? Tänk om han är mannen i mitt liv liksom. Tänk om det är han jag ska ha. Då borde jag ju satsa! Alltså, den mannen, han är utan tvekan den absolut vackraste karl jag någonsin skådat. Jag blir alldeles varm i själen av att tänka på honom. Åhhh….McSteamy. Eller Fredrik som jag tror är hans namn. Fredrik McSteamy. Min prins! Jag lyckades smygfilma honom förra sommaren när jag jobbade där. Haha. Fy vad pinsam jag är. Men jaja, här är han iaf. Läckerbit!

Hahahaha, man ser ju inte hur han ser ut!

måndag 9 november 2009

Bensax och skinkbett

Jag tog ett impulsbeslut och följde med kära mor och far hem från Göteborg istället för att sitta i Örebro och uggla. Så nu ska jag vara här till typ torsdag iaf. Sköönt! Vi var alltså i Göteborg i helgen på min kusin Andreas bröllop. Mycket trevligt. Och mycket fint. DE var så fina. Bruden Ida var så otroligt vacker. Det var ett roligt bröllop. Först var allt ganska som vanligt på vigseln. Sen gjorde brudparet några dancemoves och gick ut till James Browns ”I feel good”. Sen blev de burna i bärstol i sann karnevalanda med facklor, marackasägg, partytutor och tjoande till festlokalen. Väl på festen fick vi höra en massa om vårt kära brudpar. Jag hade bara träffat Ida en gång innan och då pratade vi knappt, så jag hade inte sån koll på hur hon var. Men efter allt jag fått höra på den där festen kan jag bara konstatera att jag tycker Ida verkar vara en helskön människa och jag hoppas att nån gång få lära känna henne bättre. Hon är mycket välkommen in i släkten. Festen var också mycket trevlig. Vi fick höra om Idas makalösa bensax och Andreas skinkbett på sin yngre bror Niklas. Det visades även en bild på Niklas skinkor och det omtalade skinkbettet. Den bilden hade ramats in och gavs till Andreas i present av hans bröder. Eller om han vann den, jag kommer inte riktigt ihåg. Så för att sammanfatta: ett mycket kul bröllop….dock tyvärr inget bröllopsragg. Rackarns!

Förutom bröllopet var det även väldigt roligt att få träffa alla släktingarna mina. Åh vad jag tycker om min släkt. Vi har det så mysigt ihop. Det var väldans roligt att träffa kusinerna. Mina snyggkusiner. Ja vi har ju mycket snygghet i våra gener…and that´s why we are such a beautiful bunch. Oh yeah! Det var extra roligt att få träffa Lundell-pojkarna som vi ser här på bild. Oj så vackra Mattson och Niklas är i tajta tjej-outfits. Hahaha.

Imorgon får jag träffa Ester. Då ska jag vinna den lilla krabatens hjärta, förtroende och respekt. Jag ska visa mina kick-ass mosterskills och gosa järnet med hennes söta pluffskinder. Åh så mysigt vi ska ha det. Jag ska även hälsa på min älskade Emma som tråkigt nog ligger inne på sjukhus med magbekymmer. Uscha! Men det ska bli riktigt kul att få träffa henne iaf. Ska se till att kolla hur läget ligger till med sjukhusets utbud av hetingläkare också när jag väl är där. Håll tummarna för att jag ska kunna fynda!

Oboy-time! See ya!

fredag 6 november 2009

Soon-to-be-dead bunny


Hahaha! Dom är ju för sköna de där kaninerna. Fiffiga om inte annat. De tänker verkligen till.

torsdag 5 november 2009

CT

Ajajaj, mitt stackars huvud. Det sprängs snart. Det liksom pulserar i skallen på mig. Fast nu är det ändå bättre än vad det var för ett tag sen så jag ska väl vara glad. Jag känner mig helt slut. Vet inte precis vad det beror på. Kan det vara att jag ätit för dåligt? Kan det vara för att jag förmodligen har varit lite spänd och småorolig hela dan? Eller är det utmattning av allt vätskeintag samt vätsketömning jag haft idag.

Det känns som jag inte gjort annat än druckit vatten och kissat idag. Kära nån, jag har nog producerat urin för en hel vecka. Men jag var ju så illa tvungen. Jag har nämligen gjort en CT buk idag. Det var en upplevelse. Först skulle man dricka asmycket vatten under fyra timmar innan undersökningen. Under dessa fyra timmar var jag åtskilliga gånger på toaletten och tömde blåsan eftersom den titt som tätt höll på att sprängas. Sen när jag väl kom till röntgen skulle jag dricka kontrastvätska. En hel liter utspritt på olika tider under 2 timmar. På dessa två timmar blev jag tvungen att tömma blåsan fyra gånger. Och det är inte bara småskvättar jag pratar om. Kära nån alltså, jag har aldrig druckit så mycket vatten och kissat så mycket på en och samma dag som jag gjort idag.

Kontrasten var skitäcklig. Det gick bra i början. Visst, det var äckligt men det gick. Men när jag hade ca två muggar kvar var det kämpigt att få ner det. Det blev många grimaser och kväljningar där. Undrar om allt folket runt omkring mig i väntrummet märkte det. Whatever. När jag väl fått i mig den äckliga drycken var det dags för undersökning. Jag fick en nål i armen där de skulle spruta in ännu mer kontrast. Sköterskan sa att när det sprutades in skulle jag bli alldeles varm i kroppen och så skulle det kännas som att jag kissat på mig. Det gjorde det. Men om man bortser från känslan av att man kissat på sig var det en ganska läcker känsla. Det kändes verkligen i hela kroppen. Coolt var det. Jag tycker det hela var en ganska spännande upplevelse faktiskt. Efter undersökningen var det dags att dricka en massa vatten igen. Och kissa. Håller fortfarande på med den proceduren. Men jag tycker ju att kontrasten borde ha lämnat min kropp nu efter alla toalettbesök så jag borde ju faktiskt kunna sluta nu. Jaja.

Sådär ja, nu har ni fått höra om den spännande upplevelsen. Kul va?!

tisdag 3 november 2009

Ehhhh!

What a sucky, crappy life this is!

Nervsammanbrott!

måndag 2 november 2009

Vuxendagis

Fy vad usla less jag är på livet nu alltså! Lite flyt tack! Varför har jag aldrig flyt? Skitliv! Depressionen är nära...

Men jaja, man får ju glädja sig över de roligheter man faktiskt har ibland. Som denna helg t.ex. Härligt att få träffa lite kompisar. Det var ett tag sen. I lördags hade vi lite mys på Andreas jobb. Weird, jag vet, men det var en passande lokal tyckte vi. Fast jag hade inte varit dit innan så jag hade ingen aning om hur det såg ut men tänkte väl att det skulle se ut som vilket tråkigt jobb som helst. Men oj så fel jag hade. Här kommer man upp till värsta lyxvåningen. Nytt, snyggt och fräscht och ohyggligt modernt. Jag skulle nog inte kalla det jobb heller. Jag kallar det nog hellre vuxendagis för män...eller ja, män och män, vuxna pojkar kanske man bör säga. Det osade väl inte så mycket manlighet och testosteron där. Mer datanördighet. Detta är alltså ett ställe där man jobbar med hemsidor och grejer. Majoriteten som jobbar där är av det manliga slaget. Där fanns flipperspel. Där fanns lyxigt "vardagsrum" med stor soffa, coola fåtöljer, stor tv och Rockband. Här åkte man runt på kickboards. Och inte bara vanliga hederliga kickboards som man faktiskt kickar sig fram med, nej här fanns även elektroniska kickboards. Är inte det höjden av lathet så säg. Det var ju inte direkt långt mellan de olika rummen heller. Jag förstår inte tänket riktigt. Man tillbringar den mesta tiden av jobbet sittandes på en stol och nördar data. Sen när man väl ska upp och göra något och för en gångs skull få röra lite på sig, då tar man en elektronisk kickboard och glider runt på istället. Man kan ju tro att det är feta människor som jobbar där. Det vet jag i och för sig inget om. Men Andreas är ju spinkig som ett streck. Jaja, whatever. Jag fick även berättat för mig att det fanns ett pingisbord där någonstans. Och så hade de en lyxig kaffeapparat där man kunde få alla möjliga sorters kaffevarianter. Ok, nu dricker jag inte kaffe. Men skit i kaffet! Allt annat liksom. Jag vill också jobba där!

Igår fick jag äntligen träffa mina älskade vänner i Varberga. Åh vad kul det var. Ett mycket kärt återseende. Det känns som att det var fruktansvärt längesen vi hade träffats så det var väldans najs. Oj vad jag hade saknat dom. Vi har alltid så roligt tillsammans.

Nu blev jag lite yr så jag måste nog fly datorn ett tag. Shibby!

lördag 31 oktober 2009

The horror...the horror!

Eftersom det är Halloween-tider kände jag för att titta på lite härlig skräckfilm helgen till ära. Egentligen är jag inte så jätteförtjust i skräck men ibland kan det vara kul att skrämma upp sig själv lite grann. I andras sällskap är det som bäst. Då triggar man upp varandra. Det blir lite som en adrenalinkick. Jag hade tyvärr ingen att titta på skräckfilm med så jag fick ta tag i saken med egna händer. Igår kväll tittade jag först på Idol (Erika åkte ut, finally!) Sen zappade jag runt lite och upptäckte att The Shining visades. Den filmen har jag alltid varit freaked out för. Jag har alltid tyckt att den verkat skitläskig. Jag hade sett lite av den och tänkte väl att nån gång, nån gång ska jag se hela. Men det har aldrig tidigare blivit av eftersom skräcken för the psycho father, läskiga tvillingarna och grötmormor i badkaret har varit allt för stor. Även att filmen innehåller det mest skrämmande man kan ha i rysare, nämligen….ett läskigt barn med läskig röst! Huga! They give me the chills! Men denna gång lyckades jag faktiskt ändå klara mig igenom filmen utan att behöva titta bort. Eller ok, ibland hade jag filten lite för ögonen men jag kunde ändå se vad som hände. Så jag är lite stolt över mig själv. Den var inte så läskig som jag har inbillat mig att den är. But still, den är en väldigt bra skräckis. Jag menar, hjälpars vad den där Jack Nicholson är bra på att spela psykopat. Tänk att träffa på honom på ett ödsligt gammalt hotell. I would pee my pants! Hans galna blick skulle kunna förfölja mig i mina mardrömmar vareviga natt…men nu är jag inte lika liten och feg längre så det kommer att gå bra för mig. Jag brukar annars gilla män med onda skurkblickar. Jag tycker det är så usla hett. På rätt män. Sylar har en av de bästa av dessa blickar. Hot, hot, hot! Men alltså, Nicholsons blick är inte ond och het…den är bara creepy! Och helt galen! Kära nån, titta bara:
Filmen är riktigt bra och riktigt obehaglig iaf. Men jag tror det mest beror på herr Nicholsons crazy eyes…och läskiga tvillingarna…och grötmormor i badkaret…och det lilla pojken med läskig röst. Ja kära nån, den är nog ändå en av de bästa skräckfilmer som gjorts. Men äckliga svarthåriga småflickor som klättrar ut ur tv-apparater är också ett plus i kanten för skräckgenren. Huga!

Kom ihåg nu, don´t let the psychoeyes haunt you! Och kom även ihåg detta: "All work and no play makes Jack a dull boy". Ajöss!

torsdag 29 oktober 2009

Hicka

Men panik!!!!! Jag har hicka. Den vägrar gå över. Kära nån, det rycker till i hela kroppen varje gång. Make it stop!!!!! Suck, nu kommer jag att få ont i magen. Hur jobbigt ska det behöva vara egentligen?

Make it stop!!!

onsdag 28 oktober 2009

Tillbaka till verkligheten

Jahapp, då var man tillbaka i Öret igen då. Tillbaka i verklighetens tråkiga och arbetslösa vardag där varje liten stund tillbringas i ångest och förtvivlan för att inget går vägen för mig. Suck. Det måste bli ändring snart innan jag får psykiska problem. Får försöka fokusera på kusins bröllop som jag ska på snart och glädjas över det. Det är ju alltid något. Kanske kan ragga upp nån heting där. Man kan ju alltid hoppas.

Det har varit underbart att vara hemma. Det är lika underbart varje gång, och varje gång är det lika usla jobbigt att behöva åka därifrån. Och nu var det lite värre än vanligt för nu var jag tvungen att åka ifrån den lilla sötnöten Ester. Jag kommer aldrig att få uppleva att hon är så där liten igen. Nästa gång kommer ju hon att ha växt massor säkert. Usch, jag kommer att missa så mkt.

Alltså, hon är för go den där ungen. Jag saknar henne så. Fattar inte att hon lyckats få mig så lindad runt lillfingret redan. Jag är så förtjust i den där lilla ungen så jag vet inte vad. Även fast hon bajsade vilt med ett belåtet flin så fort jag höll i henne. Att en så liten kan ge så mkt glädje. Puss på dig Ester. I jul ska vi gosa.

I helgen fick jag sån våldsam lust att träffa min käre vän Johan. Men till min förtret var han inte hemma. Dock tipsade han om att min andra käre vän Kristian var hemma. Då blev jag så glad så glad! Så i söndags ”gjorde vi stan”. Det är alltid så kul att få träffa Kristian. När vi pratade minnen uppdagades det att vårt så snälla och fromma gäng som vi hade inte var så snällt och fromt som det gav sken av att vara. Det har tydligen varit lite intriger och skandaler som jag inte var helt medveten om. Mycket spännande att höra må jag säga. Kan helt ärligt säga att jag inte var inblandad i något av det där. För jag var lika snäll och from som jag gav sken av att vara. För det mesta iaf. Moahaha.

I söndags kväll var jag på musikcafé och lyssnade på svågern min som var kvällens gäst. Alltså kära nån, jag är så imponerad av den killen. Karln har talang! Jag vill också vara så duktig. By the way så verkar både han och syrran godkänna min rockinskolning av det lilla knytet. Det bådar ju gott :) Ester är inte dömd till ett liv bestående endast av jazz i musikväg. Rackarns att jag inte kan träffa henne så ofta bara. Men nu har hon fått lite rockiga snygga accessoarer av mig iaf. Check it out, älska gubbmössa och rutiga skor i converse-stil! Hon kommer att bli coolaste ungen i stan. Make moster proud Ester!

Men hörrni! Min kusin är med på tv nu i Vem vet mest. Heja Anders!

Rackarns skit, han åkte ut. Bra jobbat ändå. Hejdå!

fredag 23 oktober 2009

Stolt


Nu har jag äntligen fått komma hem och skåda det lilla söta flickebarnet jag blivit så stolt moster åt. Oj så söt hon är lilla Ester. Och nu har vi fått haft henne här både igår och idag. Det har gullats, gosats och pussats. Nu har hon tyvärr åkt härifrån och vi vet inte vad vi ska hitta på resten av kvällen. Vad ska vi göra när vi inte har någon Ester att beundra liksom?

Ganska konstigt liv ändå, att vara bäbis. Man bara sover, äter och bajsar typ. Ester har sovit och sovit och sovit. Och när hon väl var vaken så skulle hon bara äta. Ojojoj, hon måste ju ge oss lite gostid också. Som tur är så går det ju lika bra att beundra henne i sovande tillstånd också.

Jag är ingen bäbismänniska. Ok, jag kan tycka ungar är söta och kan titta på dom en stund. Men jag tröttnar ganska fort och blir ointresserad. Och jag är verkligen inte en sån som kan gulla med barn. Jag kan knappt prata med barn. Jag vet inte hur jag ska bete mig kring barn eftersom jag inte är som alla andra som blir helt crazy när de får se bäbisar. Så jag var lite rädd för hur jag skulle bli med lilla Ester. Förvånansvärt blev jag lite överväldigad och tossig och hade svårt för att titta bort. Jag smälte ganska snabbt. Men det är ju bara för att ungen hör till familjen. Hade det varit nån annan unge hade jag nog inte brytt mig så mkt. Jag hade som sagt svårt att titta bort...men när det var dags för blöjbyte så flydde jag fältet.

Idag hade jag lite musiklektion för lilla Ester. Spelade lite musik i mobilen. Hon har fått lyssna på Coldplay. Jag passade på när Elin var och duschade. Och jag tror faktiskt hon gillade det. Ok, hon sov under tiden men jag tror ändå att musiken fick rot i hennes öron. Ja ni ser ju hur nöjd och belåten hon ser ut. Detta bådar gott alltså. Jag ska nog lyckas få in henne i Coldplayhysterin tillsammans med mig. Sedan berättade jag för henne vad alla i bandet hette så hon ska ha koll på det i framtiden. Sen visade vi även en bild på Coldplay för henne. Tror hon blev ganska så fast faktiskt. Men ok, jag ska ju inte snöa in allt för mkt på Coldplay utan jag måste ju få in lite annan bra rock i hennes små söta öron också. Men det får bli en annan gång.

tisdag 20 oktober 2009

Michael Jackson

Jag tror jag måste omvärdera min musikaliska relation till Michael Jackson. Jag har aldrig varit ett fan av honom eller hans musik. Men nu på grund av all uppståndelse kring hans död har jag inte kunnat undgå att börja lyssna lite. Och jag har gjort upptäckten att vissa låtar faktiskt är riktigt bra. Men jag säger bara vissa. Billie Jean, Smooth criminal och Beat it t.ex. är ju väldans bra och medryckande faktiskt. Även att jag diggar hans moves. Det är coolt att han verkligen hade sin egen stil. Han utmärker sig verkligen. Tänk att en artist ska behöva dö innan man inser hans begåvning. Jaja, men jag får helt enkelt hylla honom nu istället. Kanske med att digga lite Billie Jean. Men detta betyder inte att jag inte tycker att han var en mycket märklig människa. För det var han.

Jag hade tillslut lyckats lägga Coldplay på hyllan ett tag för att lyssna på annat och min besatthet hade svalnat ganska så bra och hölls i ett tryggt och stabilt läge. Men igår skickade Tater Nuts några klipp med intervjuer med bandet och då föll jag tillbaka. Så nu är det i stort sett bara Coldplay som strömmar ut ur mina högtalare åter igen. Inte för att detta är något jag störs av och tycker är jobbigt. De är världens bästa band och förtjänar att älskas så pass mycket. Så jag lyssnar med glädje.

Imorgon ska jag äntligen få åka hem. Home sweet home. Och så ska det gullas med lillknodden. Som jag har längtat efter att få se det lilla miraklet. Jag känner mig faktiskt lite glad nu. Nåt annat som gör mig glad är att jag är klar med alla jobbiga prover och att jag redan fått en tid för röntgen. Det går framåt liksom. Känns skönt.

Dagens mat blir mackor med jordnötssmör alternativt jordgubbsmarmelad. Tragiskt, I know. But that´s life, that´s how I roll. Dags att hämta tvätt. Hörs hej!

lördag 17 oktober 2009

Lördag



Let´s all rejoice! Min Sheldon-nörd-tröja har äntligen kommit till mig. Ok, Sheldon har en lila, but who cares. Undras om jag kommer att känna mig extra nördig i den. Det återstår att se. I vilket fall som helst, I like it!

Jag sitter nu och förbereder mig för en riktigt skön och slö tv-kväll. Tänkte att den bäst skulle påbörjas med ett trevligt litet blogginlägg. Så vad har jag på hjärtat kan man fråga sig. Jo, för några dagar sedan tittade jag på uppföljaren till den fenomenala filmen Donnie Darko. S. Darko hette den. Jag visste inte att det fanns en uppföljare förrän Tater Nuts informerade mig förra helgen. Och när jag fick veta var jag ju bara tvungen att se den. Men oj vilken besvikelse! Gossip girl-killen var ganska snygg men i övrigt var den som sagt ren besvikelse. Men egentligen förväntade jag mig inte så mkt annat. Jag menar, man gör inte en uppföljare på en så bra film som Donnie Darko. Nej det gör man inte. Let´s move on...

I förrgår ringde en från psyk och ville att jag skulle komma dit. Ja nu börjar arbetslösheten verkligen bli för mycket för mig och för deprimerade och mina nerver blir mer och mer instabila så det är väl kanske läge att prata ut om sina psykiska problem snart. Men inte den här gången. Denna gång ska jag bara prata jobb.

Nä nu tror jag bestämt jag ska påbörja mitt mys. Fika gott fika, äta godis, dricka varm choklad med fluff, titta på tv och tända ljus med mina Ernst-tändstickor och bara andas in hela mys-Ernst-stämningen. Den där Ernst är ju en för härlig kille. ”Här står jag på det här sättet. Jag vet inte riktigt varför”. Tack för det citatet, Ernst!

Jag längtar till onsdag för då ska jag åka hem och äntligen få beskåda min nyutploppade systerdotter. Wehey!

Ha en fortsatt trevlig kväll :)

fredag 16 oktober 2009

Ester


Nu har hon äntligen ploppat ut, mosters pride and joy. Så här har vi henne, den blivande rockbruden. Ett stort grattis till den lyckliga familjen! Och till den stolta mostern. Oh yeah! Nu måste jag åka hem snart och skåda det bedårande lilla knytet. Pussipuss!

torsdag 15 oktober 2009

Magontsutredning

Nu är utredningen av mina magåkommor igång på riktigt. Äntligen. Kanske jag äntligen kan få svar på vad det är för usla smärta jag går och lider av. I förrgår var jag på en sån där skrämmande gynundersökning. Det är i såna stunder man skulle kunna döda för att få vara kille. Men nog om detta, jag tror inte att någon är intresserad av mer detaljer av denna undersökning. Kan säga att det inte hittades något fel som magproblemen kan bero på iaf. Puh! Idag har jag varit på vårdcentralen för att gå vidare med magutredningen. Där fick jag en lång lista på en massa prover jag skulle ta. Sen tömde de mig på blod och skickade hem mig för att fixa de andra proven. Tänker inte nämna vad, men ja, ni kanske förstår. Jag känner mig inte pepp för att utföra dessa uppgifter. Men ok, allt för att få klarhet om mitt sjukliga tillstånd. Jag ska tydligen även kanske få göra en datortomografi. Yehey! Är det nåt att bli glad för undrar jag. Det blev jag iaf. Men ja, det är klart, kan den undersökningen visa vad som är felet så finns det ju anledning att bli glad för den. Fast jag blev nog mest glad bara av det faktum att jag tycker det ska bli så spännande. Har aldrig gjort nåt sånt förr. Fatta hur tragiskt liv jag har när jag blir exalterad av att jag ska få göra en röntgenundersökning. Sad, sad, sad. Men som sagt, nu får vi hoppas att den kan visa vad problemet är vilket i sin tur förhoppningsvis kan leda till botande åtgärder. Då skulle jag bli lycklig…are. Annat som gör mig aningens lyckligare i min tragiska vardag är ju dessa pojkar.


At that moment he felt a tiny hand resting upon his tail and he turned around and who shall that little hand belong to but the badly burned Albanian boy from the day before.
“What are you doing here? I thought I killed you yesterday”, grumbled Albi quite racistly.
“No Albi, you didn’t kill me with your dragon flames. I crawled to safety. But you did leave me very badly disfigured”...laughed the boy.

And suddenly, he wasn’t racist anymore. So they sat in the cave, CAVE, and ate bubblegum-pie. YUM! Albi, the racist – well, not anymore – dragon.

tisdag 13 oktober 2009

Flight of the conchords i mitt hjärta

Så ok, då har jag väl tagit det slutgiltiga steget in i vuxenvärlden nu då. Jag har nämligen lovat att jag ska jobba julafton och juldagen. Yehey! Jag har haft lite ångest inför det här valet ett tag nu och tänkt att "kära nån, hur ska jag klara mig en julafton utan min familj". Men alltså, nu tycker jag ändå inte att det känns så jobbigt längre. Jag tänker att det kanske kan bli ganska mysigt. Det kan nog vara lite skön stämning ändå på julafton. Så nu ska jag försöka tänka positivt och klara det här. Jag får mysa med en film eller nåt på julaftonskvällen så jag inte känner mig för ensam och tragisk. Sen får jag ju åka hem på juldagen efter jag jobbat så jag kommer ju ändå att få lite julfirande hemma. Det ska nog bli bra.

Nidia gladde mig igår när hon sa att hon hade dataspel till mig. Tänk, då kan jag äntligen börja nörda på riktigt! Fast frågan är om jag kommer att fatta något överhuvudtaget av spelet. Jag är ganska intelligensbefriad inom strategispelsområdet. Men jag måste ju ge det ett försök iaf. Gött! Angående nördandet så är jag lite besviken. Jag har fortfarande inte fått min Sheldon-tröja. Hallå, hur länge ska det behöva ta? Give it to me!

Nu känner jag att det är dags för ännu ett hysteriskt kul klipp med allas våra älskade Flight of the conchords. Enjoy!


The humans are dead, the humans are dead. We used poisonous gases and we poisoned their asses.

The humans are dead.
He´s right, they are dead.
The humans are dead.
Look at that one, it´s dead.
It had to be done.
I just confirmed that they´re dead.
So that we could have fun.
Affirmative, I poked one, it was dead.

The humans are dead.
Sniff this one, it´s dead.

Come on sucker, lick my battery!

Underbart!!!!!

måndag 12 oktober 2009

Flight of the conchords

Jaha, här sitter man och väntar och väntar och väntar.....men inte kommer ungen ut från syrrans mage heller. Hur länge ska den ligga där och ha det bekvämt egentligen. Jag menar, come on, kom ut ut till våran värld så vi får se på dig. Vilken dag som helst nu. Spännande!

Har haft en toppenhelg. Var i Borås och hälsade på min älskade, älskade vän Tater Nuts. Åh vad trevligt det var. Kyrkjouren 24.7! Reunion! Tack för en underbar helg! Vad har vi gjort då? Jo, Tater Nuts köpte en uggla. Hon döpte honom till Sten. Han var söt...men hade en läskig blick så vi var tvungna att rikta bort honom från oss när vi skulle sova för det kändes annars som att han skulle attackera oss. I lördags åkte vi in till Götet och hälsade på Emma och Helen. Vi hade en mycket trevlig dag. Jag köpte Ernst-tändstickor. Då blev jag nöjd.

Det vi nog uppskattade mest denna helg var nog när vi tittade på klipp med Flight of the conchords. Oh dear vad roliga dom är! Vi skrattade så att vi grät. Eller jag grät iaf. Hur kul som helst! Detta är bäst:

- I think your children aren’t gonna be affected by a lot of things that affect other children, because your children...aren’t real.
- Yeah, yeah, ok, but...
- Do you see the distinction between those?
- Yeah, ok, sure. But they still have issues that aren’t taken seriously. They have to deal with all the imaginary stuff...like broke unicorns for example...you know.
- Ok, so there´s a lot of stuff that I haven’t thought about I guess.
- My wife and I are unable to have children and that´s why we chose to imagine them.

- Brett´s wife is unable to have children because she´s not a real woman.
- Yeah, she´s imaginary, yeah. And the kids take after her in that sense, but she´s very beautiful. She is a very beautiful woman.
- She is a very beautiful woman. She is a much better kind of woman than some of the women I´ve imagined.
- Yeah.

A man is lying on the street, some punk has chopped of his head and I am the only one who stops to see if he´s dead...ohh, turns out he´s dead.

I saw a man lying on the street half dead. He had knives and forks sticking out of his leg. He said: Ahhhhhhhhho. Can somebody get the knives and forks out of my leg, please!
- Oh, can somebody please, remove these, cutleries, from my knees -

- There´s a bit in the song where we´re dealing with the issue of AIDS. The bit with the monkeys.
- Yeah, because, it´s believed that AIDS was originally contracted from the monkeys...not the band but the animal.

We just wanted to change the attitude towards AIDS from being “uugh, aidsy” to more like “ahh, fun monkeydisease”. And also just to stop people from touching monkeys I suppose, because...look what happens.

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!!! Kärlek!

tisdag 6 oktober 2009

måndag 5 oktober 2009

Geek

Eftersom jag blivit så fascinerad av Sheldon och de andra söta pojkarna i The Big Bang Theory (och för att jag inte har något bättre för mig om dagarna) har jag beslutat att undersöka hur jag skulle fungera som nörd. Allt det där med vetenskap som Big Bang-grabbarna sysslar med skippar jag, för ärligt talat, jag fattar noll av sånt. Men jag har bestämt mig för att åtminstone ge Star Trek och såna där andra töntiga rymdserier en chans. Star Trek är ju liksom den ultimata nördfaktorn så om jag ska bli riktig nörd så måste jag testa detta. Har kämpat mig igenom en film nu iaf. Det var dock inte den roligaste stunden i mitt liv men kanske värt en andra chans. Fast jag vet inte. Annars ska jag även börja titta på superhjälte-filmer och lära mig att tycka att dom är superbra. Jag har snart en Sheldon-tröja i min ägo, så där har jag ju tagit ett litet steg på vägen. Och som jag nämnt i ett tidigare inlägg ville jag ju försöka hitta nåt kul dataspel jag kan nörda med. Har inte lyckats än dock. Jag är tyvärr inte speciellt skicklig inom dataspelsområdet, men vi får väl se hur det går. Funderade även på att börja läsa superhjälte-serietidningar, men jag vet inte vart jag ska få tag på dom. Hjälp, det är mycket som ska ordnas för att kunna genomföra min undersökning. Som tur är så är jag redan inbiten Heroes-nörd. Det är jag stolt över. Så gött att det kommit en ny säsong att titta på. Min favvokaraktär Sylar är lika evil och skön som alltid. Och så, till min glädje, har det kommit en ny skitcool karaktär, Samuel. Han och ett helt gäng med tivoli-freaks! Åh vilken lycka! Detta bådar gott. Om ändå Adam kunde komma tillbaka, då vore det ju fullbordat!