Jessicas årskrönika anno 2011

Jaha, imorgon är det nytt år vilket gör att det nu är det dags att summera ihop det gångna året med en liten årskrönika av mitt liv 2011. Tänkte att jag tar månad för månad. So here it goes:

JANUARI:  Här hände inte mycket. Förutom att jag hälsade på klätt-fia i Borås. Det var roligt. As always.

FEBRUARI: ……………………………..måste säga att det var en seg start på året.

MARS: Här börjar det likna nåt. 1.  Inflyttningsfest i Borås. Rackarns vilket party! 2. Fina favoritläkaren blev min kollega. 3. Köpte gigantisk lyx-soffa. 4.  Våffelkaos med Ida. 5.  Håkan Hellström-konsert. Han är för rackarns härlig. 6. Upptäckte glädjen med zumba.

APRIL:  Sen segade det till sig igen. Men nåt hände iaf. SMASK. Favoriten var ”Ett litet party”. Den vann. Yey. Och min fina skjorta var med i orkestern.

MAJ:  Var på konsert med klassisk musik. Kammarstråkarna rockade Vivaldis fyra årstider. Magnifikt! Var även på möhippa i Uppsala.

JUNI: Ahh, ljuva sommar. Först ut broderns bröllop. Sen….semester! Oh how lovely! Sen var det dags för bröllop igen när två av mina kompisar gifte sig med varandra. Det roligaste bröllop jag varit på och jag överdriver inte. Sjukt roligt!!!  Strax efter  det bar det av till Stockholm för Grönan och Foo Fighters. Ja, och sen i midsommar var det party. Wohoo!

JULI: Förstämma med La Gargote på scenen och jag och en massa andra härliga människor dansandes tokdans på dansbanan. Det var tider det! Sen var det Delsbostämman med mer dans och mer fina människor. Det avnjöts också fantastisk och glad musik i form av Scaramanga och aningens mindre glad musik med Sväng; den munspelande kvartetten från Finland.

AUGUSTI: Jag fyllde hela 25 år och detta firades med finmiddag med finvännerna. Zumban började igen efter sommaruppehållet och jag fick återigen glädjas med fina instruktören.

SEPTEMBER: Var till Kolmården med jobbet och min grupp lyckades smita in och få en delfinshow, vilket de andra grupperna inte fick. Moahaha. Dessutom en sjukt rolig stund på dansgolvet.  Årets sista bröllop ägde rum i september och det bröllopet utfördes av min kära kusin.

OKTOBER: Drog till Stockholm med the homies och hade kvalitetstid med varandra. Ester fyllde 2 år. Jag och en kompis hälsade på en annan kompis i Linköping och där fick jag min fina, fina Dylan-tavla.

NOVEMBER: Detta var månaden då Zumbamaratonet skedde. Sjukt roligt. Sjukt svettigt.  

DECEMBER: Pensionärsfest med 60-talstema med jobbet.  Den traditionella julkonserten O Helga Natt på stortorget som tyvärr inte föll mig i smaken. Men det är ju svårt att göra nåt bättre när man året innan  haft Måns som gästartist. Dagen innan julafton åkte jag hem till föräldrarna för att fira jul och mysa. Dock var det inte bara mys utan även storm som ledde till 3 ½ dagars strömavbrott som ledde till några ganska så tråkiga dagar. Inget vatten så vi fick hämta vatten från civilisationen i flera omgångar, fick duscha hos klätt-fia och i en äcklig källare. Fick sitta med pannlampa på toaletten och sedan spola med hjälp av en hink med vatten. Inget internet, ingen tv. Det var förfärligt! Så småningom kom ju strömmen äntligen tillbaka. Men då förstördes glädjen ändå av ett tandläkarbesök. Som ju faktiskt gick bra så jag ska väl inte klaga. Egentligen. 

Men ja, det var det. Det var the exciting life of Jessica 2011. Har även knåpat ihop en totalt ointressant årets-lista. Varsågoda!

ÅRETS KONSERTER/MUSIKEVENEMANG: Håkan Hellström, SMASK , Kammarstråkarna med  Vivaldis fyra årstider, Vardagsrumskonsert hos the Sundman family, Foo Fighters, La Gargote, Scaramanga, Sväng, O helga natt, Joybells julkonsert, Dodais julkonsert.

ÅRETS BIOFILMER: Easy A, The Tourist, Black Swan, The King´s Speech, Pirates of the Carribbean 4, The Source Code, Crazy Stupid Love, Jane Eyre, Breaking Dawn part 1, En Dag. Bäst av dessa – The King´s Speech!

ÅRETS BRÖLLOP: Bror min, kompisarna mina, kusinen min, Prins William och okänt par (jag kom för fikat).

ÅRETS OVÄNTADE: Stiftade bekantskap med en fluga som hette Evert. En vänskap med starka band utvecklades. En kortvarig vänskap dock. Vart är du nu Evert?

ÅRETS MEST POSITIVA MUSIKALISKA UPPTÄCKT: The Tallest Man on Earth – älskar hans låt King of Spain. The Smiths är en annan glädjande upptäckt.

ÅRETS ROLIGASTE: Sommarsemestern! Speciellt förstämman med tokdansen.

ÅRETS STORA KÄRLEKAR: Austen-männen (d v s mr Darcy, mr Knightley och mr Tilney…och just ja, mr Bingley), min two-week-crush aka kandidatkexet, Måns är lika vacker varje år, fina läkaren, zumba-killen och han i bandet på kusinens bröllop. Det var säkert fler, men nu får det väl ändå räcka.

ÅRETS ÄCKLIGASTE SYN: Köket i klätt-fias studentboende. Det var inte att leka med.

ÅRETS FÖLJA-SERIER: Gossip Girl, Hart of Dixie, New Girl, The Walking Dead, Karl för sin kilt, Miami Medical, The Killing och några andra…

Ikväll blir det party. Hoppas på en riktigt rolig kväll. Gott Nytt År då allihopa!

It´s so fluffy I´m gonna die!

It´s so fluffy!!!!!

Glädjeämnen

Snart är det julafton. Och sen är det nytt år. Och några månader efter ska jag och klätt-fia minsann på Coldplay-konsert. Igen. Åh, mitt hjärta gläds!


Fina, fina Chris!

Upptäckt

Jag har gjort en upptäckt. En vän fick mig att inse detta. Och detta är att jag tydligen dras till feminina män. Nu menar jag inte feminina in the gay-way.Eller det vet jag ju egentligen inte, vissa av dem kanske är gay utan att jag vet om det. Men jag menar the gay-way som i väldigt, väldigt feminin. Jag vill ha dem bara lite sådär smått feminina. Män som inte är så väldans maskulina helt enkelt. Ja, jag tänker tillbaka på många av mina forna kärleksintressen och sådana jag finner attraktiva för tillfället och inser att detta till stor del stämmer. Så alltså, ingen karlakarl för mig inte! Om det inte är James Bond. Då kanske jag kan fundera på saken. Fast då ska det vara en snygg James Bond.

Igår var jag på mitt livs första disputation. För de som inte vet vad det är, enligt Wikipedia: när en doktorand inför publik försvarar sin doktorsavhandling. Det var en av våra läkare som var dagens huvudperson. Allt var på engelska vilket gjorde det aningen svårt att hänga med i alla medicinska termer, men det jag fattade var väldigt intressant tycker jag. Och jag måste säga att jag är sjukt imponerad av honom! Ja, egentligen av alla som utsätter sig för något dylikt. Han var så duktig. Verkade helt kolugn. Hade svar på alla frågor. Förstod den danska engelska som hans opponent talade (bara det ger en stor eloge!). Rackarns vad han har varit ambitiös! Jag skulle aldrig ha tålamod för att forska. Och jag skulle ju kissa på mig av nervositet om jag skulle sitta där på en scen inför publik och bli grillad av nån professor. Som sagt, sjukt imponerad!

Snart vankas det julfirande med mina kära föräldrar och resten av the family. YEY!!!! Längtar ihjäl mig.

Disney i mitt hjärta

Jag har haft disneykväll ikväll. Lejonkungen och Den lilla sjöjungfrun. Rackarns bra filmer måste jag säga. Och fungerar fortfarande, även fast jag inte är ett barn längre. Timon och Pumba, kära nån vilka roliga karaktärer. Och vilka klockrena citat de har. Jag har skrattat. Jag har citerat. Jag har sjungit med i låtarna. Jag kan erkänna att jag vissa stunder rös för att det var så bra. Fantastiskt. Härliga minnen. Det enda jag har att anmärka på är Mufasas röst. What´s up with that?

Hörrni, det är Lucia idag. Och jag har lussat för patienterna på avdelningen. Kul! 

Den där bläckfiskhäxan i Den lilla sjöjungfrun är sjukt obehaglig. Hur vågade man titta på den filmen som barn? 

Dagens roliga

Den här har jag skrattat åt idag...

En dos kärlek

Idag kände jag att det var dags. Dags för min favorittradition i juletid. Jag har väntat ett helt år på denna händelse. Filmkväll med Love Actually. Gosh vad jag blir kär av den filmen! Den är så rackarns fin. But why oh why kan inte Sarah och Carl få ihop det?! Det är så fel!

Tack vare den här filmen älskar jag den här låten. Oh ja.


God natt!

Pensionärsfest

Jaha, så var den så kallade traditionen med bloggjulkalandern över. Hela två år lyckades jag hålla liv i den. Men i år var hjärnan blank på ett bra tema så därför beslutade jag att skippa hela grejen. Men ska jag vara ärlig så känns det ganska skönt att inte ha pressen att komma på nåt att skriva varje dag i 24 dagar. Så whatever, kanske blir det en julkalender nästa år, kanske inte. Who cares.

I går var jag på pensionärsfest i ljuv 60-tals-anda. Det var kul. Jag tyckte faktiskt jag lyckades bra med min look. Klänningen var lite väl kort kanske. Förhoppningsvis visade jag inte mina trosor inför alla mina kära arbetskamrater. Jag tror jag hade ganska bra koll, så det är nog lugnt. I alla fall, som jag har sagt förr, jag älskar 60-tal. 

Haha, kolla han med håret!!!

Breaking Dawn part 1

Joråsörrnisatte. Igår såg jag nya Twillight-filmen Breaking Dawn part 1 på bio. Vet inte riktigt vad jag tycker om den. Men jo, den var ganska bra. Fast lite smått grotesk ibland måste jag säga. Och alltså, gosh vad jag tycker de där vargarna är löjliga. Jag kan bara inte låta bli att skratta lite åt dem. Så, vad har jag tagit för lärdom av denna film? Nr 1: Vampyrer är så mycket coolare än vargar. Team Edward for the win alltså. Nr 2: Förlusta eder icke sexuellt med vampyrer. Såvida du inte själv är vampyr. Ty detta kan hava mycket obehagliga konsekvenser. Ja, det var väl allt.

Idag har jag städat. Och lyssnat på årets första julmusik. Och ätit årets första saffransbulle. Och nu är det adventsmysigt här. Åh, jag älskar juletid! Julmusiktips: She & Hims julskiva. Mysig! Jag gillar hon Zooey Deschanel som sjunger. Hon är skön. Och sjukt rolig i tv-serien New Girl. Tv-tips: New Girl. Sjukt rolig serie! Jag vill också vara sådär weird and freaky som Zooeys karaktär Jess är. Ibland åtminstone. Och så anser jag att hon och Nick måste få ihop det. Ja de måste de bara.

The swinging 60´s

Oh dear. Mitt huvud gör ont. Min kropp värker. Jag känner mig lite lätt mörbultad. Mer än lätt faktiskt. Jag har zumbat massor idag. Har varit på zumbamaraton. Jobbigt, men sjukt roligt!

När jag gick i gymnasiet hade jag en period då jag var besatt av 60-talet. Jag älskade det mesta med det, speciellt musiken och modet. Jag förstår varför, detta årtionde verkar ha varit ruskigt coolt. Jag hade också velat vara med där. I alla fall, nu ska vi snart ha fest på jobbet och man ska då gärna ha nåt 60-taligt på sig. Så det ska jag förstås försöka fixa. Ska bil kul. Allt detta prat om 60-talet nu har gjort att jag smått återvänt till min besatthet. Här spelas 60-talsmusik för glatta livet. Lovin´ it! Här googlas på bilder på ikoner från denna period. Fy vad snygga alla är! Som Twiggy t.ex.

Efter all denna zumba känner jag mig välförtjänt av en skön filmkväll. Så det får det bli nu. Fast kanske snarare tv-kväll. Funderar på att se nåt avsnitt av Mad Men med tanke på allt 60-talsprat. Och kanske lite American Dreams. Jag har annars också börjat tittat på Pan Am, vilket gör mig ännu mer besatt av detta fantastiska årtionde. Mer 60-tal åt folket!

Tv-minnen

På senare tid har jag fått för mig att jag vill återuppleva tv-serier som jag gillade när jag var yngre. Så igår kväll tittade jag på ett avsnitt av Karl för sin kilt. Och sen ett avsnitt av Roswell. Sen ett avsnitt av Chicago Hope. Sen ännu ett av Karl för sin kilt. Och idag har jag haft lite Karl för sin kilt-maraton. Jag blev tydligen lite hooked. Men ja, den har nåt mysigt över sig. Och så älskar jag ju den skotska dialekten. Vill bo i slottet. Skulle inte säga nej till den söte Archie. Dock kan jag väl inte påstå att kiltarna och säckpiporna tilltalar mig. Kanske måste tänka över min fascination för Skottland. Men det ändrar inte så mycket egentligen, jag vill fortfarande verkligen åka dit, titta på slott och lyssna på hur folk pratar. Jag blev kär i den där dialekten när Billy Boyd yttrade sina första ord som Pippin i Sagan om ringen och har älskat den sen dess. Gosh vad jag vill till Skottland!

Vet inte om det blir nån fortsättning på Roswell. Undrar lite om jag verkligen tyckte att serien var så bra som jag tyckte då eller om det mest bara var för att jag hade en crush på Max. Och Michael för den delen. Jaja, vi får se om jag fortsätter. Roligt att se Katherine Heigl i en sån tidig roll iaf.

Chicago Hope kommer jag ihåg att jag älskade. Det kan möjligtvis vara den serien som ligger till grund för varför jag nu jobbar på sjukhus. Kanske kanske. Även där hade jag ju såklart en crush. Konstigt nog på Billy. Han var ju faktiskt inte speciellt snygg. Men jag var sjukt kär i honom ändå av någon anledning. Han hade väl andra bra egenskaper antar jag. I alla fall, jag minns den som en mycket bra serie. Så den kanske jag fortsätter titta på.


Nu ska jag snart dra iväg på bio och se Jane Eyre. Kul det ska bli! Hörs hej.

Forbidden fruit

Jag suktar efter förbjuden frukt. Jag som inte ens gillar frukt speciellt mycket. Men den förbjudna frukten ser ju så rackarns god ut. Suck. Varför ska mina frukter nästan alltid vara gifta och ha barn? Come on, give me a break!  Crap!

Grattis Garfunkel!

Art fyller 70 år idag. Det måste uppmärksammas.

The Tallest Man on Earth

Ett bra sätt att spendera en lördagskväll på tycker jag är att mysa med The Tallest man on earth. Så det ska jag göra nu. Yesyes!

Ett stycke konst

Äntligen! Äntligen har jag fått ta hem denna snygga skapelse som mina kära vän Ika har slitit med länge nu. Snart ska den upp på väggen. Som jag har längtat. Jag är så nöjd. Vad hon kan den där Ika.

Nu ska jag lyssna på Coldplays nya album. Tjing tjing!

Needles

Det är influensavaccinationstider nu. Detta får mig att tänka på stelkrampsprutan man fick när man gick i skolan. Den där fruktade stelkrampsprutan som man levde i rädsla för hela lågstadietiden. Man hörde skräckhistorier om hur hemsk den där sprutan var. Hur ont den gjorde. Lågstadiet var en lång ångestfylld nedräkning till den dagen man skulle misshandlas med denna spruta. Och så kom då dagen. Där satt man och skakade och svettades i sjuksysters väntrum. Plågades av oro. Och sen när det tillslut var dags så var det över på några sekunder. Smärtfritt. Och där hade man levt i skräck i flera år helt i onödan.

Men det var ju sådär med allt som hade med sjuksyster att göra. Till sjuksyster ville man inte. Förutom om man kunde få en lapp för att slippa gympan. Varje gång sjuksyster kom till klassrummet gick det en kall kår längs ryggraden. Vad vill hon nu? Vad för hemskt ska vi nu utstå? Varför tyckte jag det var så hemskt. Vi hade ju en väldigt snäll sjuksyster vill jag minnas. Jaja. Men de där sprutorna alltså, man var lika orolig varje gång. Samma skräck man kände åren innan stelkrampsprutan var ungefär samma skräck man hade redan från högstadiet tror jag och framåt efter att man som människa av det kvinnliga könet fått beskedet om det framtida cellprovet som på den tiden tycktes förfärligt. Ja, det var ju inte en jättetrevlig upplevelse, det kan jag ju inte påstå...inte trevlig alls faktiskt. Men man överlevde det med.

Egenligen fick nog min spruträdsla ett slut efter stelkrampsprutan. Den var ju inte speciellt obehaglig. Så nu för tiden har jag inga problem med varken sprutor eller blodprov. Yep, I´m a real badass now! Förutom när det gäller mina tänder. Snart har det gått ett år sedan min senaste tandläkarkontroll, det börjar bli dags igen och skräcken är ett faktum. Jag vill inte!!!

By the way, snart är det faktiskt december. Och december betyder julkalender. Tänkte försöka att hålla traditionen vid liv. Men jag behöver ett tema. Tips är välkomna.

2 år

Ester fyller år idag. GRATTIS!!!

Foster The People

Har hört den här låten flera gånger på radion den senaste tiden och varje gång har jag tänkt "rackarns vilken bra låt". Men jag har aldrig vetat vilka det är som har gjort den. Igår bestämde jag mig för att leta den. Tänkte att det kan väl inte bli så svårt. Den spelas ju ganska mycket så den är väl med på nån topplista någonstans. Men icke! Jag var så frustrerad igår kväll för att jag inte kunde hitta den. Så idag har jag suttit med öronen på helspänn och väntat att den skulle spelas på radion så att jag kunde använda den förträffligt bra TrackID-appen på telefonen. Och tillslut spelades den. Äntligen vet jag vilken grupp det är och vad låten heter. Yehey! Har även lyssnat på resten av albumet. Har än så länge bara lyssnat igenom en gång men jag kan ändå säga att jag gillar det väldans mycket. Påminner lite om MGMT tycker jag. Visst? Jag kommer att få den här låten på hjärnan nu. I helgen gick jag och sjöng på Moves like Jagger om och om igen. Ruskigt bra låt tycker jag. Men kanske bra att byta nu.

I helgen var jag i Stockholm med mina kära vänner klätt-fia, porr-emma och emma-slemma. Vi hälsade bl a på Krille. Det var en mycket rolig helg. Fy vad jag saknar de där fina människorna.

Jag vill på bio. Och det verkar bli en bra biohöst/vinter. Först ut måste bli Crazy stupid love. Förmodligen denna vecka. Andra filmer som dyker upp under hösten och vintern som jag känner att jag måste se är bl a Straw dogs, A dangerous method, Dream house, Sherlock Holmes, The girl with the dragon tattoo och Tinker, tailor, soldier, spy. Oj, det var en hel del filmer det. Kul! Ja, och så måste jag ju förstås se Breaking dawn och se hur det går för Bella och Edward och alla de andra vampyrerna. Såklart.

Min drog

Eftersom jag har blivit lite utav en tv-serie-junkie så skulle jag tycka att det vore trevligt med lite tips på serier jag kan bli hooked på. Så, tacksam för förslag. Just nu är mina drugs of choice bl a Gossip Girl, The Office och Miami Medical. Älskar The Big Bang Theory. Har även börjat lite smått på två serier som heter New Girl och Hart of Dixie. Vet inte om detta är serier jag kommer att fastna för men jag ska i alla fall ge dem en chans. Testade med True Blood och blev så pass fast att jag var tvungen att se en hel säsong. Men nu har det tagit stopp. Vet inte om det någonsin blir någon fortsättning på den för mig. Snart börjar en ny säsong av The Walking Dead och Grey´s Anatomy. Som jag har längtat! Men ja, förutom dessa, vad ska jag ta mig an mer för serier? Jag har ju varit helt efter och totalt missat Lost. Kände mig aldrig sugen på den. Men nu undrar jag, är det värt att ta mig en titt? Eller har den tappat sin charm nu när den är gammal och grå?

Jag saknar Heroes! Det var kvalitetsunderhållning det!

Söndag

Sitter och tar igen mig efter en helg tillbringad med systern min och lilla Ester. Det var kul att få ha dom här och mysa lite grann. Vi har inte gjort speciellt mycket egentligen men på nåt sätt har det ändå känts intensivt. Det blir väl så med barn. Det har blivit mycket tv-tid. Barnanpassad tv dock. Bl a Hitta Nemo. Rolig film. 

Nu ska jag njuta av att få se annat än barn-tv. En film kanske. Eller möjligtvis nyaste avsnittet av Gossip Girl. Hmmm, tough choice...Men ja, det ska bli en lugn och skön söndagskväll helt enkelt. Underbart!

Bara för att jag kände för det

Haha, Monty Python är för festliga!

Adjö Evert

Jag finner härmed följetongen om livet med Evert avslutad. Han har inte visat sig på några dagar nu så jag får helt enkelt anta att han har rymt från mig alternativt lämnat jordelivet. Hur som helst känns det lite sorgligt. Det var en fin tid vi hade. Men men, livet går vidare.

Hot or not

Jo, jag fick en idé om att jag skulle kunna få användning av pappas gigantiska gamla retro-plyschflugor från typ 70-talet i mina outfits. Så alltså, hot or not? Jag måste säga att jag ärligt tycker att denna är riktigt HOT. Seriöst, den är ju tokläcker! Håll med mig! Men vågar jag ha den på mig bland folk? Det är frågan.

Always a guest, never a bride

Sådärja, då var ännu en av kusinerna bortgifta. Denna gång var det snygg-mattias tur. Det var ett mycket fint bröllop. Det innehöll mycket Gavin Degraw, roligt spex och oväntat många bara överkroppar av det manliga slaget. Trevligt.

Samvetskval

Jag har börjat få dåligt samvete angående Evert. Bara för att jag trivs i hans sällskap och tycker det är roligt med en husfluga så behöver ju inte det betyda att han tycker det är kul. Han kanske tycker det är hemskt att flyga omkring här ensam hela dagarna när jag är på jobbet. Han kanske mår dåligt av att vara instängd här. Han kanske vill ut. Än har vi inte lyckats utveckla nåt språk som vi kan kommunicera med varandra på så jag vet ju inte vad han tycker och tänker. Borde jag släppa ut honom? Blir han en lyckligare fluga då? Eller kommer nåt elakt djur att äta upp honom typ direkt? Jag vill ju bara hans bästa. Tankarna tynger mig och jag känner lite ångest smyga sig på. Hata mig inte Evert! Hur ska jag göra egentligen?

Jaja, får väl hoppas att han tycker om mig iaf och att han vill titta på So you think you can dance med mig ikväll. Apropå det, jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag vill också kunna dansa!
Han tappar hatten men fortsätter leverera ändå. Han är skön den där Tadd.

Om några timmar kommer min kära familj hit och imorgon bär det av söderut för bröllop. Wohoo! Dock får jag uppleva bröllopet i ett förkylt tillstånd så jag undrar jag hur det ska gå. Det får man se.

Kolmården

Kom nyligen hem från något så vuxet som konferens med jobbet. Om man nu kan kalla det konferens. Jag vet inte. Men typ. Vi har varit på Kolmården och diskuterat organisationsförändring. Men vi har haft det väldigt trevligt ändå faktiskt. Om man bortser från maten. Den var inte att rekommendera. Förrätten vi fick igår ger mig kväljningar bara av att tänka på den. Slemmig äcklig lax med blomkålskräm (seriöst, blomkålskräm, vem äter något dylikt?) och salivliknande sås. Mmmm....yum....det gick bara inte ner helt enkelt. Fruktansvärt vidrigt. Och till varmrätt: fläskfilé, hasselbackspotatis och...ja ni läser rätt, rostad griskind. Jag förstår inte. Jaja, vi fick mycket godsaker under fikastunderna iaf. Och vi fick se djuren. Vi smög in och lyckades se lite delfinshow fast vi egentligen inte skulle ha fått det. Vi har även dansat oss svettiga på dansgolvet till pinsam musik. Ja, ganska kul blev det faktiskt.

Puh!

Kom just hem och fick hjärtat i halsgropen när jag såg en svart liten fläck i taket som vanligtvis brukar betyda äcklig usla spindel. Men det var bara Evert. Puh! Tur att jag såg att det var han innan jag försökte mig på spindelmord. Vet inte om jag hade kunnat leva med den skulden.

 Nej men kära nån alltså, nu får det väl ändå vara nog med dessa Evert-inlägg. Jag börjar bli lite för sjukligt fäst vid den lilla krabaten. Men han är ju en sån trogen vän.

 God natt!

This is Evert

Han lever idag med. Och idag har vi bl a lagat mat, diskat och tittat på tv tillsammans. Nu kryper han på mig. Antar att han vill ha uppmärksamhet. Den lilla filuren!

Min nya vän

Jag har en fluga här i min lägenhet som bara vägrar att dö. Och jag känner inte för att ta livet av den utan tänkte låta naturen ha sin gång. Men naturen är sjukt seg. Flugan är ständigt omkring mig. Har varit det i flera dagar. Den är med mig när jag fikar. Den är med mig när jag gör mat. Den är med mig när jag tittar på tv. Den trippar runt på datorskärmen när jag facebookar och dylikt. Den har ju nästan blivit som ett husdjur. Kanske borde döpa den till nåt. Till typ....Evert...kanske. Eller whatever.

Nä men dö nån gång då!

Å andra sidan, jag kanske borde vara glad över sällskapet. So tragic!

The Gang

Men åhhhh, SAKNAR!!! Good times, I say!

I helgen fick jag träffa homie Kristina iaf. Det kändes bra. Mitt så kallade liv, nutellacrepes och Äppelkriget. Fantastiskt!

Då var det dags igen

Käre värld vad roligt det är med zumba! Ja, jag ville bara säga det. Hejdå.

Schyffert och jag

En gång i tiden, när jag var ung och rebellisk (Ha!) så nöp jag Henrik Schyffert i armen. Eller ja, enligt honom iaf. Själv skulle jag vilja kalla det en lätt kläm på hans arm. Men vad vet jag, det kanske var mer kraft i den där klämmen än jag inbillade mig, sånt kan ju hända in the heat of a starstruck moment. Jaja, han var nice iaf. Jag fick ta ett foto. Och alla andra klasskompisar vid bordet hade mig att tacka mig för sina fotobevis. Javisst, jag offrade mig för laget, annars hade ingen haft någon rackarns bild. Nej just det. Ikväll hade jag förhoppningarna att vi skulle mötas igen, jag och Schyffert. Men denna gång kanske mer på avstånd. Utan några armnyp. Men så blev det inte. Om en timme drar han igång med stand up här i Örebro och jag kommer förmodligen att sitta här och titta på tv-serier.

Jo, jag har blivit lite smått tv-seriejunkie på senare tid. Just nu har jag fastnat i The Walking Dead. Hade starka tvivel på denna serie. Jag menar, den handlar om zombies. Men, positivt överraskad. Otroligt äcklig egentligen, men ändock en mycket spännande serie. I like! Och nu har jag börjat titta på True Blood också. Trodde jag inte heller att jag någonsin skulle göra. Men nu blev det så. Ja, och så tittar jag ju på Gossip Girl.....sjukt spännande!!! Yes, imorgon är det torsdag och då är det The Killing att titta på. Wohoo! Ibland skulle jag vilja titta på tv-serier hela dagarna. Undrar om man skulle kunna ta tjänstledigt ett halvår, isolera sig i sin lägenhet och nörda tv-serier varje dag. Lite väl asocialt kanske. Ja det är väl det. Men ack så kul. Lite nörd är jag nog. Yey!

Apropå tv, följer So you think you can dance nu också. Gosh vad jag önskar att jag också kunde dansa!

Heja Melanie & Marko! Fy vad söta dom är. Ja, man blir ju nästan lite rörd.

Ljuva sommarminnen

Åh. Underbara sommar. Underbara Delsbo. Underbara franska klezmerband. Underbara homies. Och tokdans i mitt hjärta. Jag längtar tillbaka!!!!!

Hångel och makaroner

Sådärja, nu tycker jag att det är dags att författa några enkla rader igen efter ett ganska långt semesteravbrott. Japp, nu är man tillbaka i arbetslivets gråa vardag igen. Lite smått pest och ödeläggelse sådär. Det är bara att stå ut antar jag.

Hade en rackarns bra semester iaf. En semester som förgylldes av familj och fantastiska vänner. Det har varit midsommarparty, det har varit krogbesök, det har varit förstämma med tokdans till franskt klezmerband, det har varit mysig Delsbostämma, det har varit konsert med finsk munspelskvartett och röj till Scaramanga. Härligt häng med bästa Tater Nuts och besök av Ida. Ett antal besök hos Grindsäters, varav vid ett av dem så utlovades det hångel och makaroner....men nej, det blev varken hångel eller makaroner. Påskmust dock. Får väl duga.

Ja hörrni, det hände så mycket roligt under semestern. Är sjukt nöjd. Men nu när den är över och jag är tillbaka här i trök-öret så tar det inte lång tid för depressionen att sätta in genom att man tänker tillbaka på den underbara tid man hade och börjar desperat att längta tillbaka. Rädda mig från eländet! Ge mig några tröstande ord. Jaja, nu har jag ju en sprillans ny tv att titta på iaf. Yehey! I helgen kanske det blir disney-maraton. We´ll see about that.

Då avslutar vi med bilder på det rara lilla syskonbarnet och ett tips på bra mysmusik: First Aid Kit. Jag gillart!

SEMESTER!!!

Snart har jag avklarat min första semestervecka. Three more to go! Det har varit bröllop, det har varit vardagsrumskonsert, det har varit Grönan och det har varit Foo Fighters. Det känns som att det har hänt väldigt mycket sedan sista inlägget, vilket känns konstigt eftersom det faktiskt är mitt liv det gäller. Men det är ju kul....att det händer nåt menar jag.

Bröllopet var den roligaste händelsen på länge. Och det var det absolut roligaste bröllop jag någonsin varit på. Underbart att få träffa alla kära kompisar igen. Tian och Kristina som toastmasters var fantastiska! Roliga tal och härlig dans kvällen lång. En sjukt kul dag helt enkelt.




Det visades även en film från svensexan som var också var helt fantastisk. Så jag måste ha med den här känner jag:


I måndags var det vardagsrumskonsert hos Sundmans. Mycket trevligt initiativ av herr Sundman och co. Och väldigt mysigt också.

I tisdags drog jag iväg till Stockholm och hängde på Grönan för första gången i mitt liv. Och åkte berg- och dalbana för första gången i mitt liv, och åt langos för första gången i mitt liv. Det var en härlig dag om man bortser från regnet. Men tack vare bl a dessa sköna människor så blev dagen fullkomlig ändå.

Dagen efter det var det dags för konsert med Foo Fighters! Det var en väldigt lång och obekväm dag med alldeles för mycket stående position. Det var en bra konsert, men eftersom jag led av smärtor i ryggen efter allt stående så kunde jag inte njuta fullt ut av denna händelse.



Ja, det var väl allt. Nu är det midsommar. Ikväll ska det firas med fina människor. Håller tummarna för att resten av semestern ska bli lika top notch som den hittills har varit.

Bröllopsfeber

Jodå, då har ännu en i syskonskaran gifts bort. Det var inte jag den här gången heller. Nej, det får väl vänta ett tag till då. Men en bror har nu gett sig in i äktenskapet. I helgen var det dags. Han fick promenera in i kyrkan med en bruten arm. En bruten arm några dagar innan bröllopet var inte helt förvånande när det är min bror det handlar om. Men det gick ju bra, han blev gift ändå.

Nästa helg är det bröllopsdags igen. Två av mina kära vänner hemifrån. Åh så kul det ska bli. Men nu har ju jag fått lite bröllopsfeber och har lite smått börjat planera mitt eget bröllop...som förmodligen aldrig kommer att bli av. Men drömma kan man ju göra. Det blir dock inte så mycket planering av hur allt ska se ut, med klänning och allt, utan snarare vilken musik som ska vara med. Musiken är ju typ viktigast av allt. Om jag får ansvaret för musiken så kan min blivande livskamrat välja kläder till oss och sånt. Det blir bra...

Men innan det faktiskt är dags för ens bröllop så måste ju nån karl "pop the question" så att säga. Då vill jag ha det här frieriet:

Japp, så ska det va! Storslaget! Så sjukt sött.

Oh dear, love is in the air!

Summer in the city

Hurra! Nu känns det verkligen som att sommaren är här. Nu kan man äntligen damma av sin gamla sommarmusik som legat och väntat ett helt år på att få spelas eftersom den bara passar till just sommartiden. Idag fick bl a Guldgossen förgylla min dag på balkongen i solen. Det kändes så rätt!

För att göra denna sommar så fulländad det går så har jag idag finslipat min sommarspellista på Spotify. Det ska bli en fröjd att lyssna på den. Ett måste på sommaren är Håkan Hellström. Och Ted Gärdestad. Ja, dom måste alltid vara med. Bara så ni vet. I år har det kommit lite tillökning till min ultimata sommarlista. Bl a lite Denison Witmer, lite Jack Johnson och lite Kent (hör och häpna, jag trodde jag hatade Kent. Det gör jag egentligen också. Vet inte varför de hamnade på listan. Skumt. Jaja, varför grubbla. Nåt måste väl ha tilltalat mig).

Snart. Snart är det dags. Snart har jag semester i fyra veckor. Jag ska njuta! Men först ska jag gästa två bröllop. Gött!

Oh gosh! Det luktar grillat. Underbart!

Bra kämpat Saade

Nej det blev som väntat inget vinst för vår käre Saade igår. Men ändå för mig ganska otippat en väl värd tredjeplats. Härligt! Jag är stolt. Han gjorde mycket bra ifrån sig. Äntligen kom den där topp 3-placeringen vi så länge längtat efter. Gött Saade! Tyvärr var det ingen av mina andra favoriter som lyckades ro hem segern heller. Jag hade ju hoppats på de otroligt söta överenergiska irländska tvillingarna i tajts och crazy hår eller Serbiens fantastiska bidrag som osade 60-tal och var hur charmigt som helst. Schweiz och Rumänien var också ganska trevliga. Men nej. Jaja, nu är det över och jag är bara glad att Grekland inte lyckades kravla sig upp i topp 3. Kära nån alltså, det var svettigt där ett tag. Men hallå, vad var grejen med Italien egentligen? Förtjänade de verkligen en andra plats? När hamnade dom i toppen? Jag hängde inte med där.

Jag får väl bara säga grattis till Azer-whatsitsname och hålla tummarna för att Sverige har ett ännu mera kick-ass bidrag nästa år som räcker hela vägen fram till number one.

Hörrni, varför ska det vara så sjukt svårt att shoppa kläder?! Och varför ska det vara så sjukt tråkigt?! Jag är så sämst på att shoppa! Craaap!

Om man ändå vore lite musikalisk

Helg. Jag har blandade känslor inför helg. Å ena sidan älskar jag ju helgen. Man är ledig. Man slipper masa sig upp tidigt för att jobba hela usla dagen. Å andra sidan får jag lite ångest när det närmar sig helg eftersom jag allt som oftast inte har några planer alls och känner mig rackarns tragisk om det blir en sån där helg när jag bara sitter hemma och ugglar för mig själv. Det skulle ju bli ändring det här året. Jag skulle ju ta tag i mitt liv och faktiskt börja, ja just det, att leva. Hitta på lite saker. Göra livet lite mer spännande. Men än så länge har det inte gått så bra. För att jag är så usla bekväm av mig och rädd för att hamna i obekväma situationer. Fast året är ju inte slut än. Jag ska jobba på det där.

Igår var jag kulturell. Jag var på konsert. Med klassisk musik. Det var kammarstråkarna, det var Vivaldi och det var de fyra årstiderna. Låter kanske inte speciellt roligt. Det kan jag väl inte säga att det var heller. Klassisk musik är väl aldrig roligt att lyssna på. Sitta på obekväm kyrkbänk tills ryggen nästan domnar bort medan man blir sövd av en massa stråkar. Men det jag kan säga är att även om den fysiska upplevelsen inte var den behagligaste så var det rent musikaliskt väldigt vackert. De är ju för rackarns skickliga det där fiolfolket. Det blir en väldigt speciell känsla när man hör den där musiken i just en kyrka också. Mäktigt liksom. Väldigt snyggt var det. Gosh, jag önskar att jag också var musikaliskt välsignad.

Jag har i princip lovat en av läkarna på jobbet att jag ska lyssna in mig på Pink Floyd för att de enligt honom är så fantastiska. Och jag har verkligen planerat att göra det också. Om han tycker det är bra så borde det vara bra. Jag litar på honom när det gäller musik. Men lyssnar jag på Pink Floyd. Nej jag lyssnar typ på allt annat än just Pink Floyd. Skärpning! Jag måste ju ge honom ett utlåtande, kära nån. Dags att stänga av partymusiken och hålla mitt löfte. Nu.

Ikväll är det Eurovision. Yey! Heja Saade! Jag har hånat honom och hans låt. Tycker väl egentligen fortfarande att texten i den där låten är ganska så pinsamt dålig. Men jag måste erkänna att pojken är för söt alltså. Och framträdandet är skapligt. Bra t o m om man jämför med de flesta andra framträdandena. Så jag tänker såklart stödja honom helhjärtat. Det kommer ju att vara förgäves, men man måste ju iaf våga tro att det kan gå.

Take me to Britain!

Ja alltså, efter allt det här ståhejet med de där William och Kate som gifte sig i England och eftersom en kollega på jobbet pratar om hur hon snart ska åka till England så har jag blivit jättepepp på att åka dit. Varför har jag fortfarande inte varit dit?! När ska det ske? Det måste seriöst bli nån ändring på det här. Jag kan inte leva mitt liv utan att ha varit i England. Och Skottland. Ta mig dit!!!

Igår hade jag en sån konstig dag. Det var full fart i min blåsa och jag måste ha haft överproduktion på urin för jag vet inte hur många gånger jag kissade igår. Helt sjukt många gånger tycker jag själv. So weird. Men idag var det lugnare. Puh. Varför berättar jag sånt här? Jag måste ju hejda mig. Seriously. Som igår när jag var hos en av mina kollegor och bara helt ohämmat delade med mig av en massa pinsamheter. Varför?! Jaja, sån är jag!

Ovan nämnda kollega ska fixa några zumbafilmer till mig. Rackarns vad här ska shejkas! Fy vad pinsam jag kommer att känna mig. Äsch. Som sagt, sån är jag. Pinsam.

Jag känner att jag vill bjuda på en bild. Men jag har typ inga nya roliga. Så jag plockar bara fram nån gammal helt enkelt. Varsågoda.

Me and Emma get freaky. Ah, det var tider det!

Oh dear, nu är gratängen färdig. Time to go. Vi hörs hörrni!

Jag vill också gifta mig med en prins

Eller vill jag verkligen det? Det kan nog blir ganska jobbigt med all den där uppmärksamheten man skulle få. Men fatta vilket magnifikt bröllop man skulle få. Kanske ska satsa på den där Harry ändå....

Nej hörrni, här blir det inga barn gjorda. Tack och lov för det säger jag. Vet inte om jag skulle klara av något dylikt. Barn kan vakna mitt i natten och vara ruskigt högljudda. Det fick jag minsann erfara i påsk. Lilla, lilla Ester. Hon var inte helt glad då. Och det var en jobbig natt. Men hon är ju så sjukt söt den där lilla ungen så jag tycker om henne ändå.

Jo det var ju så att jag var hemma hos kära föräldrarna i påsk. Det var en sköön helg. Som gick alldeles på tok för fort. Men jag fick gosa med familjen och träffa mina homies så jag är ändå nöjd.

Idag var det alltså dags för kungligt bröllop igen. Såg till att matcha in lunchen så att jag kunde titta på början av vigseln på tv samtidigt. Så fint det var! Åh, jag vill också gifta mig! Vi pratade om våra framtida bröllop när jag var hemma i påsk, jag, tater nuts och jocke. Vi hade starka funderingar på att glida fram till altaret på segway. Får väl se hur det blir med den saken. Nu måste jag bara hitta nån att glida med. Suck, never gonna happen...

Men nej, låt oss inte deppa ihop för det. Låt oss istället glädjas över att våren är här. Och jag har fått löneförhöjning. Yeees! Och låt oss deppa ihop igen för att zumban typ är över för terminen. Jag vill inte att det ska vara över! Det är så sjukt kul. Men det kan ju hända att det blir några gånger till extra innan sommaren ändå. Jag ska hålla tummarna. Sådärja, då blir vi glada igen, ty det är ju helg vettja! Göttmos!

Smärtor och elände

Solen skiner ute idag. Det är varmt. Det är vår, nästan sommar. Otroligt härligt egentligen. Men ändå har jag suttit här ensam i min lägenhet i princip hela dagen och haft något utav en skitdag faktiskt. En skitdag med mina vanliga magsmärtor jag lidit av flera år utan att hittat en orsak till. Så det har varit lite deppigt här. Men vad lönar det sig att bara lida i sin ensamhet och tycka synd om sig själv. Så jag har iaf försökt att muntra upp mig med diverse stämningshöjare. En sådan har idag varit att shejka loss lite i zumbamoves till Shakira och tro det eller ej, Ricky Martin! Oh yes! Haha. Livin´la vida loca, woohoo! Ser nog väldigt hett ut skulle jag tro....

En annan stämningshöjare är att då och då kasta några trånande blickar på min zumbalärare i bar överkropp. Jo, det hjälper faktiskt lite. Sen försöker jag tänka mycket på att jag snart ska få åka hem till föräldrarna och ha påskledigt i nästan en hel vecka (!). Hjälper också en aning. Och så har jag tittat på Donnie Darko ännu en gång. Vet inte vilken gång i ordningen det var. Sitter fortfarande där med förvirrad blick och huvudet fullt med tankar och teorier när den är slut. Jaja. Lite samma känsla var det igår när jag och judith tittade på Shutter Island. Man kan diskutera hur länge som helst men man kommer aldrig fram till något. Men bra är de iaf.

Nu måste jag komma på nåt nytt att glädja mig med. Och det gick ju väldigt bra för nu kom Ida hit. Hurra!

Bye bye!

Så var det söndag igen då

Jag var på vigsel i dag. Vigsel/gudstjänst snarare. Kände inte brudparet, jag kom för tårtbuffén. Men hur mkt fick jag av den buffén...en liten, liten bit av typ kolapaj. Resten av tiden skulle det hjälpas till. Men hallå, jag kom ju för tårtorna! Jaja, det var trevligt iaf. Fint brudpar. Karln hade värsta skägget och kom in i blommig skjorta, gråa byxor och hatt. Och tjejen hade grymt tuff klänning och var ruskigt fin i håret. Loved it! Sen spelades Robyns "Indestructible". Inte den vanligaste låten att ha på en vigsel kanske. Men jag gillade det!

I ett gammalt inlägg nämnde jag att jag skulle utforska brittisk åttiotalsmusik. Det har jag gjort nu. Det har varit mitt projekt denna vecka kan man säga. Och nu måste jag erkänna att jag har fyndat. Jag har varit ganska anti-80-tal innan. Tyckt att det enda bra med 80-talet var att jag föddes. Men nu måste jag ändra uppfattning lite. 80-talet, it didn´t totally suck! Det gjordes ganska mkt bra musik då faktiskt. Och jag måste till och med erkänna att jag gillar vissa delar av modet som fanns då. Vissa. De bra delarna. Har även upptäckt att det finns en fortsättning på "This is England". Den måste jag se!

Ja men iaf, musiken. Hittade faktiskt många godbitar, men de absoluta favoriterna är såklart....The Smiths! Jag gillart!!! Har nött deras musik i ipoden denna vecka. Andra godbitar är bl a Happy Mondays, The Cure, Echo & the bunnymen, New Order och för de som tål ska-pop, Madness.

Hamnade även på lite 70-tal ibland och upptäckte några T.Rex-låtar som jag gillade. Och lite Joy Division. Och lite The Clash. Ah, musik är underbart! Och britter, de kan det där med att göra bra musik.

That´s all for now.

Skaka rumpa!

Puh! What a week! Här sitter jag med kräkkänslor men stolt så in i norden för att jag har varit så rackarns duktig på träningsfronten den här veckan. Tre dagar i rad har jag kämpat. Nu är jag rejält sliten måste jag säga. Och aningens illamående som sagt. Har just kört järnet på ett zumba-pass. Det gjorde jag i går också. Och i tisdags slet jag på gymmet. Ge mig en applåd, kära nån! Jag ska bli så fit for fight! Typ....sen blir det sommar och all min motivation kommer att försvinna. Men det bekymrar jag mig om då. Nu tänker jag skryta inför alla om hur sjukt duktig jag är. Och kanske kräkas lite...

Alltså, jisses vad roligt det är med zumba. Jag tvivlade ganska starkt på det där med zumba förr. Dans har väl aldrig riktigt varit min grej. Koordinationsförmågan är inte den bästa kan man väl säga. Men det spelar ingen roll, det är så grymt kul även fast jag är sämst på att skaka rumpa och rulla på höfterna. Huvudsaken är ju att man själv tror att man gör rätt, sen att man ser toklöjlig ut i verkligheten är väl skitsamma. Och ännu roligare blir det ju när man har ett riktigt söt-kex till instruktör som man kan spana på under tiden. Oh yes!

Men hörrni, seriöst, man blir så sjukt svettig. Jag vet inte om jag någonsin har varit så svettig. En dusch och lite vila på det här så. Oh ja. Hööörs!

Söndagsmys

Ah, det är sånt där härligt grått och blött Boråsväder ute i dag. Man bara njuter ju. Här kan jag sitta precis hela dagen i min myssoffa och bara ha ont i huvudet och knarka filmer. Så vad väljer man för filmer som matchar detta väder. Jo såklart såna där charmiga brittiska filmer som utspelas i sunkig under/medelklass under 80-talet där folk lever tragiska och sunkiga liv i det underbara, grådaskiga brittiska klimatet. The Kid, stackars mobbad pojke som kissar i sängen och får rådäng av sin tyrannmorsa. This is England, stackars mobbad pojke joinar en grupp nationalistsvin och känner sig cool. Låter upplyftande, jag vet.

Kanske borde ta mig ur den här gråa, brittiska 80-talsstämningen jag har hamnat i. Något amerikanskt romantiskt komedidravel borde väl göra susen eller?

Har dock upptäckt att det fanns en del brittisk musik från den där tiden som jag måste utforska lite mer. Känns som att jag kanske gillart.

SMASK 2011

I går kväll var det dags igen för SMASK (Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest). Fjärde året i rad för mig att se detta spektakel. Det har blivit lite utav en tradition nu kan man väl säga. Men ja, det är ett väldigt roligt evenemang. Det var dock många misstag och tekniska fel detta år. Men det var kul ändå. Min absoluta favorit var de fyra fågelskrämmorna som sjöng "Ett litet party". Rackarns svängig låt det där. Den vann, Yehey!

Förra året nämnde jag i mitt inlägg om SMASK att jag tyckte dirigenten var så söt. Och så var fallet även detta år. Sånt är ju alltid trevligt.

Får väl se om det läggs upp nåt klipp så småningom på youtube på vinnarna så jag kan visa er. Jag glömde ju totalt bort att jag ju faktiskt kunde ha filmat en liten snutt. Jaja, för sent att tänka på nu.

By the way, denna smak av Ben & Jerrys.....yummy! Älskar kokossmak!

Nu ska jag njuta av det som är kvar av min sköna slappsöndag. Ajöss!

Fredagsinfo

Info 1: Det luktar apa i min lägenhet. Någon har tydligen väntat aningen för länge med att gå ut med soporna. Möjligen jag skulle jag tro. Suck. Men nu är de ute och jag hoppas att lukten saneras snabbt.

Info 2: Min mage befinner sig i smärtande tillstånd. Mensvärk är djävulen i smärtform. Vilket gör Ipren till Gud i tablettform.

Info 3: Idag har jag tagit foto på mina endotelceller i ögat. Just for fun.

Info 4: Det är första april i dag. Jag ville så gärna bidra med ett riktigt bra aprilskämt på jobbet. Men det var idétorka. Funderade på att smyga mig in på folks rum när de inte är där och lägga nån rolig bild eller skriva nåt roligt på folks datorers skrivbord. Men nej. Sen eftersom jag är "speechmikeexpert"( ja jag vet, vad är speechmike tänker ni, men jag tänker inte förklara) på jobbet och har makt att mixa och trixa med folks behörigheter funderade jag på att ändra läkarnas behörighet från dikterare till lyssnare och skapa diktafonsmayhem på jobbet så att de alla skulle irra runt i panik för att de inte kan diktera. Men nej. Sen gav mamma på förslag att jag skulle skicka ut mail till alla på kliniken för att samla in pengar till min nya soffa (åh, jag älskar min nya soffa). Men nej. Det blev inget. Fy så tråkigt. MEN, jag gömde mig bakom en dörr och lyckades skrämma min kära kollega. YES!

Info 5: Jag har Ben & Jerrys-glass i frysen. Den får bli dagens middag.

Info 6: Jag säger inte att det kommer att hända men jag har starka funderingar på att gifta mig med Spencer Reid i Criminal Minds. I´m in love. Rackarns vad han är söt! Jag känner på mig att han är "the one". Och just det, den egentliga infon var att jag kanske ska titta på Criminal Minds ikväll, men vem bryr sig om det.

Info 7: Skrev jag att jag fotograferat mina endotelceller? Ja det gjorde jag visst. Då måste jag komma med nåt nytt här....hmm...Info nr 7 är att ja, denna video är gammal som gatan och totalt uttjatad. Men skitsamma, jag tycker det är så snyggt. Och så har jag börjat återupptäcka detta band lite och tycker de är ganska bra så därför måste jag uppmärksamma dem. Men jag undrar, vad är grejen med att den skallige, småtjocke killen i glasögon låtsas sjunga i alla videos när det faktiskt inte är han som är sångaren i bandet? Tell me please!

Jag ska banne mig testa det här på gymmet. Funkar det med två treadmills måntro?

Så till dagens djupa fundering. Hur många lingon finns det egentligen i världen? Får man svar på det i den där filmen? Jag måste ha ett svar!

Håkan i mitt hjärta

Håkan är fantastisk. Jag hade inte behövt vara orolig. Han levererade med bravur. Glädjenivån var hög (förutom det faktum att min rygg var på gränsen till död, men whatever) . Visst, det var ganska många låtar jag inte hade hört, eller hört fast inte kunde texterna till. Men det gjorde inget. Det var så rackarns bra ändå. Som tur var så körde han några gamla klassiker också så jag kunde skråla med i åtminstone några låtar. Kära nån alltså, vilken skön kille han är den där Håkan. Och gosh vad tuff han var i sin hatt. Och ja, min uppfattning om de "nyare" skivorna är ändrad. Tror jag kommer att uppskatta dem mycket mer nu.

Tyvärr fick jag inga bra bilder på karln som ni ser. Videoklipp fick jag. Men när jag skulle titta på dem kunde man bara höra ett jobbigt usla brus. Det gick inte att urskilja någon sång i det. Antar att vi stod för nära högtalarna eller nåt. Och så var ju ljudnivån ganska påtaglig också. Men iaf, någon filmvisning blir det icke.

Tack Håkan för en härlig kväll och tack Erika och Juddan för att ni delade den fina kvällen med mig.

Stan är full av tanter och tragik

Oh yes! Ikväll är det dags. Ikväll är det Håkan Hellström live. Äntligen ska jag få uppleva Håkan live. Jag är dock lite orolig. Orolig att han inte kommer att vara så bra som jag hoppas på. För det är ju faktiskt så här att den Håkan jag älskar och har en bild av i mitt huvud är den Håkan som skuttade runt i sailorsuit och släppte loss med sin fantastiska falsksång och gjorde mig varm och glad i hjärtat. Man kunde alla låtarna utantill. Låtarna var party. Jag måste erkänna att jag i princip bara lyssnar på de två första skivorna han gjort. Jag har försökt att ge de andra en chans, men tyvärr alltså, de tilltalar mig inte alls på samma sätt. De skänker mig inte alls lika mycket glädje. Jag kan faktiskt tycka att de är lite tråkiga t o m. Fast om jag verkligen skulle hålla ut och lyssna på dem om och om igen kanske jag skulle tycka om dem jättemycket. Kvällen kanske kan få mig att ändra uppfattning. Jag hoppas det. Men jag hoppas också att han fortfarande är den glada och smått galna partykille han var förut och att man får höra de gamla klassikerna från hans debut. Jag önskar att jag hade fått vara och höra honom live på den tiden, men whatever, det ska bli kul att höra nu med. Han känns som en sån artist man bör ha hört live åtminstone en gång i livet. Det kommer att bli bra det här! Men visst håller ni väl med mig, på den här tiden var han väl verkligen en glädje för själen:


Igår var det våffeldagen. Och då skulle det ju såklart ätas våfflor. Jag längtade hela dagen efter de där våfflorna. Jag svälte mig lite smått inför de där våfflorna för att kunna njuta ordentligt. Sen när Ida kom gick vi iväg och handlade lite ingredienser. Sen var det dags att tillaga. Jag hade ett gammalt våffeljärn jag fått från mormor. Vi hade ett totalt våffel-failure! Det gick liksom inte alls. De fastnade i våffeljärnet. Allihopa. Vi var hungriga och arga.



Men vi var fast beslutna att få våra våfflor. Så vad gör man? Jo man går såklart tillbaka till affären, köper ett nytt våffeljärn och gör ett andra försök. Och till vår stora glädje så lyckades vi och fick tillsluta mumsa i oss finfina våfflor. Gött!



Snart är det dags. Sjung "Ramlar", Håkan! Jag gillarn!

"Och jag ramlar kär i dom som inte ens vet vem jag är. Jag har ramlat där förut, och det är mer än bara nån sorglig kliché". Ja Håkan, jag vet precis hur det är.

Min nya kärlek

Jomen Emma, det är klart att jag ska visa en bild på min nya fina soffa. Här är den.


Visst är den fantastisk?! Jag är lite smått besatt av min soffa. Jag längtar hem till den när jag är på jobbet. Den är typ min nya kärlek.

Emma, du får absolut komma hit på filmkväll snart. Vi får höras om det där nån dag. Vore mkt trevligt.

Nu har jag ätit fil. Alltså, nae, det är ju inte gott alltså. Jaja, nu är jag lite mättare iaf. Dags för en kaka måhända? Oh yes!

Jag älskar min soffa

Jösses Amalia vad det blåser ute idag. Men whatever, det känns ju som att det är lite vår i luften iaf. Och det gillar vi. Men jag gillar inte när det blåser upp grus och annat crap som borrar sig in i ögonen. Eller grus och annat crap som hoppar in i skorna och gör det jätteobekvämt. Men förutom det så, våren är lovely!

I helgen var mina älskade föräldrar här och förgyllde min tillvaro. Och då passade jag på att köpa en soffa. En värstingsoffa. En lyxsoffa. Äntligen är jag av med den där fruktansvärt obekväma fulsoffan från Ikea. Nu har jag en riktig myssoffa. Jag älskar min nya soffa. Kom och provsitt den vettja.

Nu skulle jag vilja skriva något roligt. Något intressant. Något häpnadsväckande. Men nej. Jag har inget sådant att dela med mig av. Tyvärr. Så adjö då.

Glory hallelujah, he´s back

Japp, så är det. Han är tillbaka. Gulleläkaren är tillbaka i mitt liv. Och man kan säga som så, att jag har sett fram emot detta väldigt mycket. Så igår vaknade jag upp med ett leende på läpparna och gick lite som på moln hela dagen. Gick runt och nynnade på Oh my god-låten från melodifestivalen. Ni vet, “Oh my god, oh my god it´s a wonderful surprise. I´m in love, I´m in love and I cannot get enough. Oh la la, oh la la, don´t ever want this to be over”.....men nu är det över sörrni. När jag kände mig som lyckligast i morse över att han kommit tillbaka in i mitt liv kommer min kollega in i rummet och helt utan nåd totalslaktar min glädje med hoppfulla singlars mest fruktade strof: "Alltså, du vet att han är gift och har två barn va?" Nej, det visste jag inte. Nu vet jag. Så då lämnar jag den besvikelsen bakom mig och lever vidare och glädjs över att jag åtminstone kan skåda underverket. Det får väl räcka.

Jag kände mig ju lite smått nedbruten och heartbroken då ett tag. Men då kommer chefen med det glädjande beskedet att jag ska få fast anställning. Hurra! Så första maj är det bye bye vikariat, hello fast anställning. Detta firade jag med att träna på gymmet och sedan trycka i mig en bit kladdkaka. Träning och kladdkaka går inte hand i hand, jag vet. Men det skiter jag i. Jag var ju tvungen att fira.

Här sitter jag och frossar kladdkaka

Ja ok, jag föll för frestelsen ändå att ändra på min blogglayout. Men jag försökte ändå att behålla lite av det gamla med färger och så. Det får ju inte bli helt annorlunda. Då känner jag mig inte riktigt bekväm.

Jaha. Så vad har hänt i mitt liv sen sist jag skrev något här. Det har faktiskt hänt lite grejer. Tro det eller ej. Jag är inte alltid en bitter outsider som bara hänger ensam i min lägenhet, även om det ibland kan verka så. Nej men nu har jag ju varit ute på och socialiserat mig. Förra helgen var jag än en gång i den ”fröjdefulla” staden Borås. Fast ja, det var ganska så fröjdefullt faktiskt. Solen sken för en gångs skull. Och så bor det ju såna bra människor där. Som mina dudes Tater Nuts och Malin. Och de ställde till med kalas. Nä inte kalas. Party! Woohoo!

En sån rolig kväll vi hade. Rackarns vad vi shejkade på dansgolvet. Ja det var ju inte så konstigt att partyt blev top notch när vi hade självaste Jesus som vakade över det eminenta ”dj-båset” och gav oss den rätta partyfeelingen. Ja kära nån vilket röj. Tack kära vänner för den kvällen. Eftersom det var inflyttningsfest så såg jag ju såklart till att fixa en inflyttningspresent. Ja, själva presenten var ju kick-ass bara den. Men jag är nästan mest nöjd med omslaget. Har ni någonsin sett en snyggare present? Skulle inte tro det.

Denna vecka har jag varit på bio två gånger, två dagar i rad. Först med Judit. Såg när en psykiskt labil Nathalie Portman idkade självbefläckelse och drömde lesbiska sexdrömmar i Black Swan. Men om man bortser från det så tycker jag ändå att det var en bra film. Dagen efter fick jag, eftersom Julian svek mig för studier, gå själv på The King´s Speech. Men det gjorde inget. Det var faktiskt ganska skönt att gå själv och kunna breda ut sig så mycket man ville och inte behöva tänka på hur man sitter. Av någon konstig anledning tror jag att jag för Tater Nuts råkade ge sken av att jag bara tyckte filmen var helt ok. Men varför i hela friden gjorde jag det. För sanningen är ju att jag tyckte den var väldigt bra. Jag har ju gett den 5 av 5 på filmtipset.se. Och det var den helt klart värd. Förlåt Tater Nuts, vet inte varför jag inte var mer euforisk över den. Alltså, Colin Firth, den mannen är fantastisk. Han är en av mina absoluta favoritskådespelare. Han gör allt så bra. Usch, när han skulle hålla det där talet alldeles i början och inte lyckades få fram några ord gjorde det ont i hjärtat på mig. Jag tyckte så synd om honom. Jag började ju nästan gråta. Det är psykiskt jobbigt att se en ledsen Colin Firth. Men iaf, en mycket bra film. Absolut värd sina Oscars, både filmen och Colin.

I fredags var jag på födelsedagskalas typ. Sara fyllde 25 år. Hurra hurra hurra! Alltså, det fascinerar mig hur man kan sitta och prata om något och sedan på något konstigt sätt komma in på ett helt annat samtal utan att man riktigt fattar hur man kunde gå från det ena till det andra. Som i fredags när vi pratade om löner och helt oväntat lyckades komma in på blöjor och hur man skulle kunna göra en app som känner av när barnet måste utföra sina behov så att man hinner att rikta barnet bort från ställen där diverse avföring inte bör hamna istället för att ha blöja. Ja det är ju fantastiskt vilka intressanta samtal man kan ha ibland.

I går städade jag min lägenhet. Ordentligt. Så nu är det ju skinande rent här. Ni kan komma och slicka på listerna om ni vill. Men det rekommenderar jag er att inte göra. Jag kan ju ha missat någonstans. Men iaf, det är renare än vad det var förut. Mycket renare.

I dag skulle egentligen Tian ha kommit hit. Men nehe, då går han och blir sjuk med feber och frossa och missar min kanoners kladdkaka. Fast jag är inte bitter, jag tycker ju synd om karln. Krya på dig Tian.

Hjälpars vilket fasligt långt inlägg. Men tänkte bara säga en sak till, att jag ser sjukt mycket fram emot den kommande veckan. Och varför jag ser fram emot den så mkt, det berättar jag nån annan gång. Hörs hej!

Hurtbulle to be

Alltså rackarns vad duktig jag har varit idag!!!! Senast jag satte min fot i ett gym var när jag gick på gymnasiet och då trodde jag inte att det var något som skulle hända igen någonsin. Men hör och häpna, idag var dagen när jag tog tag i mitt slöliv och tog ett steg framåt på hurtbullevägen. Jag tränade på sjukhusets gym. Jag är mäkta imponerad över mig själv. Ännu mer över att jag faktiskt tyckte att det funkade ganska bra och jag kände mig inte så malplacerad och lost som jag trodde jag skulle göra. Det blir nog en fortsättning faktiskt. Jisses vad jag ska bli vältränad....typ...Men hörrni, nu har jag oooont i min kropp! Den är inte van vid motion. Kommer jag att ta mig upp ur sängen imorgon? Det återstår att se.

Jag vill också ha!

Måns ska leda Allsång på Skansen. Nu har jag nåt att göra varje tisdag kväll i sommar. Yees! Apropå Måns, snart eller typ nu sitter mor och far mfl som publik på Romeo & Julia i Stockholm. Lyx! Jag vill också sitta där och tråna. Även att de har fått äta finmiddag på nåt najs ställe medan jag fick sitta här ensam och tugga på en halv majskolv, en halv apelsin och ett stekt ägg. Härlig fredagsmiddag! Men ja, jag får väl skylla mig själv som är så lat.

Titta vilken rackarns cool vägg som finns i mamma och pappas hotellrum. Jag vill också ha en sån tapet! Ruskigt coolt! Give me!

Starstruckness

Men avundsjuk! Jag vill också kramas med Heroes-Samuel och min käre skotte Billy Boyd. De är ju fantastiska!

http://seriedrottningen.blogspot.com/2011/02/nar-jag-fick-en-puss-av-t-bag.html

Stockholm

Tillbaka efter en kort shoppinghelg i Stockholm med kära syster. Men nån shopping blev det inte för mig. Det var en konsumeringsfri helg. Det är alltid lika otroligt skönt att komma hem efter att ha vistats en tid i Stockholm. Jag är lika oimponerad som vanligt av den där staden. Eller ja, oimponerad var väl milt uttryckt. Jag har ruskigt svårt för Stockholm. Allt usla folk som bara är överallt. För mig är det näst intill omöjligt att ha lyckad shopping där. Man kan ju knappt stanna för att titta på ett plagg. För det är alltid folk som ska fram och förbi. Så i princip måste man alltid vara i rörelse. Sånt blir jag tokig på. Så nej, det blev ingen shopping för mig som sagt. It´s good to be home! MEN, det var väldigt kul att få umgås med systern min iaf. Hon är en bra syster hon.

En annan sak med Stockholm är att det finns otroligt många fashionabla människor där vilket gör att man känner sig ful och passé. Och man fattar inte hur och var folk hittar sina snygga kläder. Och man blir sur när man ser saker man själv skulle vilja ha som ser skitsnyggt ut på alla andra men inte på sig själv så därför kan man inte köpa det. Suck. Det är hårt att försöka hänga med i modet. Jag lyckas inte ändå så jag tror borde ge upp helt och hållet. Jag har kläder jag trivs i. Det får duga.

Oh, nu känner jag oboysuget smyga sig på. Dags att stilla begäret. God natt då.

Let´s move on

Jaha. Så var den förälskelsen över. Men jag får väl vara glad att jag fick njuta av den i hela två veckor. Suck. Det känns tungt i hjärtat. MEN, nu får jag lägga min two-week-crush bakom mig och leva vidare. Hur jobbigt det än må vara. Ja, för att förtydliga vad det hela handlar om, i dag var det förmodligen sista dagen jag hade möjlighet att spana in mitt heta kandidatkex. Eller alltså, egentligen var det två kandidatkex. Men det var bara en av dem som i fantasin var min tilltänkte blivande man. Jaja, nu är han out of my life. Låt oss vandra vidare på livets väg...

Mina dagliga promenader till och från jobbet har de senaste dagarna förgyllts av den underbara musiken med Simon & Garfunkels ljuva stämmor. Alltså, Simon & Garfunkel are brilliant! I love them!

Haha, kolla in Arts mustasch. Fantastiskt!

Ikväll tror jag bestämt att jag ska titta på Bond-film. Lite Pierce Brosnan kan ju inte vara fel. Ja, alltså, jag måste erkänna att jag tycker han är lite gubbsnygg faktiskt. Han är ett gubbkex. Ja och så är han ju Bond också.

Tjingeling!

Retro

I dag kom en av mina kära läkarkollegor och dumpade en kasse med sina gamla glasögon som han ville bli av med på mitt bord. Dessa tyckte jag var väldigt roliga att se. Så jag var tvungen att modella lite med dem.

Bl a fanns dessa fina exemplar att hitta i kassen. Är de inte helt otroligt vackra. Så retro. Så nördiga. Fast egentligen, det här är väl typ mode nu. Kan inte påstå att jag såg något i dom. Men iaf, roligast var att se min kollega i dom. Haha, han såg för festlig alltså! Det var dagens glädje det.

Yees! Nu är det The Big Bang Theory! Lovin´ it!

Nej, men alltså, jag är inte bitter.

Har man avnjutit en bra och trevlig helg då kan man i princip förvänta sig en usla skitmåndag efteråt. Ja, en sån var det i dag. En dag med konstant klåda i ansiktet. Skitliv. Ja och så är det ju Alla hjärtans dag också. Suck. Jag skulle kunna krypa ihop i fosterställning i nåt hörn på golvet och gunga psykotiskt fram och tillbaka medan jag lyssnar på Radioheads "Creep" på repeat tills jag tillslut gråter mig till sömns. Men det tänker jag inte göra. Nej, istället tänker jag titta på nån romantisk usla komedi och bli glad och kär i sinnet...och sen gråta mig till sömns.

Nej hörrni, så lågt tänker jag inte sjunka. Fast ja, en film kanske det blir. Men hursom, ingen fantastisk dag iaf. Ok, en kort sekvens av ren glädje fick jag faktiskt uppleva. Får väl försöka fokusera på den.

Crappy Valentines day! :)

Jaha, nehe...så att...annars då?

Tjoho! Tänkte bara säga att jag har haft en sån fin helg. I går tillbringades hela dagen med bästaste Ida. Jag kände mig som värsta naturmänniskan när vi var ut på nån is och drack varm choklad och åt muffins. Jag är annars inte alls en naturmänniska. Men det var väldigt mysigt faktiskt. Ok, det var inte en så långvarig vistelse ute i naturen, men ändå. Skönt att få röra på sig lite. Sen gjorde vi nyttiga fiberhavregrynspannkakor (rackarns vilket långt ord) och tittade på Napoleon Dynamite. Haha, han är för skön alltså. I dag hängde jag med Ida och Julian. Trevligt, mysigt. Nu ska jag nog bara slöa resten av dagen och titta på film eller nåt. Göttans!




Jag har gått och blivit kär. Och det kommer jag att vara åtminstone en vecka till. Then it´s all over! But hey, bättre än inget.

Jaha, dags att skråla med i Känn ingen sorg för mig Göteborg och andra Håkan-klassiker. Ha det fint.

Men när blir det sommar igen

Jahaja, hörrni. Då var den tillbaka igen då. Den usla kommunistvintern. Snow here, snow there, snow everywhere! Jag menar verkligen everywhere. Man kan inte gå ute utan att ha snö som hamnar i nacken, snö som flyger in i ögonen, snö som råkar sniffas in i näsan. Det går liksom inte att undgå den. Jag hatar den här usla snön! Men ok, det var ju väntat. Vintern kan ju inte vara över i februari redan. Det vore konstigt. Nä, vi får väl vara glada om den är över lagom till semestern då det ska badas och solas och grillas. Åhh...längtar!

Update!
* Förra helgen fyllde Erika år och det firade vi i Kristinehamn med massvis av tårtor och mums av olika slag.
* I måndags kom det nya läkarkandisar på jobbet, det var ju trevligt. Jag skämde förmodligen ut mig genom att vara toknervös och röd i ansiktet. Men jaja, whatever.
* Imorgon tänker jag sova lite längre på morgonkvisten. Oh sweet, sweet sovmorgon!
* Igår jobbade jag lång dag. För lång dag. Det var nästan okristligt långt. Nee, fy vad jag överdriver. Jag klarade mig ju väl igenom den.
* Snart är det helg!!!! Och jag kommer inte på nåt mer att uppdatera om mer än att jag ska få träffa denna fantastiska människa i helgen. Kul!!!!


Fy vilken otroligt torr uppdatering. Jaja, så är det när man har ett så pass händelsefattigt liv. Hoppas helgen blir mer spännande.

Nu ska jag minsann mixa mig en smoothie. Hörs!

What are you, stupid?

This is Julian Smith. He is funny.





Hahaha! "I´m racist against that racist coffe"

Uuuh, kaffe är äckligt. I´m racist against coffe. Saft säger jag bara! Det är grejer det.

(Alltså, sorry att man inte kan se hela bilden på klippen. Jag vet inte hur man gör för att få det rätt, jag vet inte om det går att få det rätt. Är det nån som vet så please let me know. Detta är väldigt irriterande)

Friends laugh together, friends make graphs together

Fy vilket usla trökväder det har varit idag. Boråsväder är min nya benämning för sånt här väder. Grått, blött, depressing. Förlåt Sofia att jag bara totaldissar Borås hela tiden. Jag ska sluta.

Idag har jag haft den här låten i mitt huvud hela dagen:


Jag tillägnar den till dig Sofia, för att du är fantastisk! Du är i toppen av "the friend scale". Vi har så sjukt roligt tillsammans! Ja, det känns nästan som att låten handlar om oss lite grann....

"If you cross the road and a truck struck you
I´ll scrape you up and reconstruct you
I'll cheer you up if you're depressed
If you get murdered I'll avenge you're death"

"Friends go jogging at the track
Friends borrow money never pay it back
Friends do not let friends do crack
Friends go out and grab a snack"

Igår tittade jag på Dom kallas oss artister. Gulle-Salem var med. Han är så sjukt söt. Hela hans personlighet. Han bara sprudlar. Finns det någon som är så glad som Salem. Tänk vad lyckliga de i hans omgivning måste vara. Jag skulle verkligen behöva en Salem i mitt liv. Med tanke på hans glada humör känns det aningens konstigt att han har gjort en så evil låt som "This is for". Weird. Men whatever, den den är perfekt att lyssna på när man är på dåligt humör och avskyr världen. Man kan få ur sig lite frustration.

"I wanna ask questions til your ears falls off
I decide when enough is enough
Oh look who´s crying"

Men så dark minded är jag inte idag. Faktum är att jag för närvarande är ganska tillfreds med livet. Bra saker har kommit till min kännedom. Hoppas att glädjen får vara kvar ett tag.

Ah men du rå!

Javisst! Här tänkte man försöka sig på att göra en liten uppdatering av sitt liv den senaste tiden. Tänkte att jag börjar med förrförra helgen. Erika och Linnéa tog ett trevligt initiativ och hälsade på. Då spenderades mesta delen av helgen i Idas lägenhet och det åts en massa mat av olika slag. Fredag: Pizza med analog ost och chips. Ja ni läste rätt, analog ost. Tänker inte ens försöka mig på en förklaring. Vi trodde det var ost. Det var tydligen inte ost. Inte till 100% iaf. Och ja, chips på pizzan. Lättsaltade OLW. Eller Estrella. Who cares! Men alltså, det var goda pizzor vi fick till ändå tycker jag. Lördag: Asiatisk torsk i ugn med knaprigt kokostäcke. Jag är ingen fiskälskare. Men väldigt gott var det där. Söndag: Kinamat från Saigon. Mmm, yummy. Men seriöst, varför skriver jag om vad jag åt för mat. Vem i hela fridens namn vill läsa om det. Whatever! Det var den helgen det. En mycket trevlig helg var det.

Men en bra helg betyder inte att följande dag efter helgen blir till belåtelse. Jag hatade den där måndagen. P g a vissa omständigheter som gjorde mitt psyke lite extra labilt kom jag hem efter jobbet och fick världens usla nervsammanbrott. Men det är över nu. Jag muntrade upp mig själv med att åka till min kära Sofia och ha en myshelg.

Så alltså, den gångna helgen lämnade jag fina, fina Örebro och drog till staden som Gud glömt, staden med ett tak av tjock grå massa kallad Boråshimlen. Varje gång jag varit där har det regnat. Inte nu dock. Men grått var det. Fult och grått. Himla Borås. Fast solen tittade fram på söndagen iaf. Det var ju en positiv överraskning. Vidare... måste bara yttra mig om världens äckligaste kök som finns i studentboendet där Sofia bor (but not for long). Det är fruktansvärt alltså! Man får nästan kräkkänslor bara av att vistas i rummet. Och man vågar knappt röra någonting där för då skulle man väl få herpes eller nåt. Men iaf, vi samlade mod och fixade ihop en liten laxafton med hjälp av den groteska ugnen.

Vad har vi annars haft för oss? Jo det ska jag berätta för er. Vi återupptäckte vår gamla kärlek sedan några år, Gavin Degraw. Vi har högljutt och glatt sjungit med till våra gamla favvolåtar. Vi skämdes inte alls... Vi tog i från tårna i "I trusted you"-partiet. Vi hängde med i alla wailingar. Och allt det här fantastiska fick vi inspelat på film. Underbart! Det lät....ja underbart. Verkligen. By the way, fun facts, min och mammas kära bil "Sexy Machine" fick sitt namn från en Gavin-låt (sorg i hjärtat, Sexy Machine finns ej längre i vår ägo. Han har blivit utbytt mot någon snobbigare).

Annat vi har gjort är att öva på hur man bäst utbrister i ett "Ah men du rå!". Det är noga med den pubertala touchen i stämman.

Vi har kärat ner oss extra mycket i Salem Al Fakir. Åh, he´s amazing! Det har även blivit många youtubeklipp som vi skrattat åt. Lite Flight of the conchords, lite Julian Smith, lite Crazy Pictures. Allt väldigt uppskattad humor. Och icke att förglömma, laddergoat! Tänkte faktiskt att jag i några blogginlägg framöver skulle bjuda på några av dessa kungliga klipp.

Åh, Flight of the conchords. Rackarns, vad de är roliga!!!!
Hörrni, apropå pojkar med koppling till Nya Zeeland, Tian är tillbaka på svensk mark igen. Hurra! Denna är till dig Tian:

Nu stannar du i Sverige!

Jaha, det var väl allt jag hade på hjärtat för tillfället.