fredag 24 december 2010

24:e december...ja just det, Julafton!!!

Ja kära vänner. Då var dagen äntligen här. God jul på er då!

I sista luckan på självaste julafton har jag valt att hylla...jo julafton faktiskt. Eller ja, inte bara julafton. Hela juletiden. Det är så mysigt med jul. Man får äta massa gott julgodis. Man får lyssna på Måns julskiva. Man får titta på snö. Man får mysa med familjen. Det är ju helt fantastiskt. Något annat man kan göra är att göra pepparkakshus. Det gjorde vi kyrkjourare en jul. Det blev....annorlunda. Tänkte visa er den vackra skapelsen här.

Så här skulle det ha sett ut. Snyggt, stilrent, ordning och reda.



Så här blev det. Färgglatt iaf. Med styckade tomtar på taket...

...och tomtar utkastade genom fönstret.


Vi var väldigt stolta över vårt fina hus.

torsdag 23 december 2010

23:e december


Äntligen är jag på väg. Sitter på tåget hem till alla mina älskade. Min mage försöker ta igen sig från kräkkänslan den fick efter att ha motvilligt andats in ohygglig stank from hell som osade från det äckliga fyllot som slog sig ner bredvid mig. Men nu är han borta. Nu kan jag känna livsglädje igen. Ja det är ju jul vettja. Detta blir sista inlägget på temat humor. Som ni märkt bjuder jag här på lite härliga självmordskaniner. Av någon anledning tenderar jag att ha lite morbid humor ibland. Men det skäms jag inte för, så vem bryr sig. This is funny! Funny I say! Fy vad stel jag är i nacken nu. Är jag inte framme snart? Nehedu!

onsdag 22 december 2010

22:a december

Det närmar sig...och imorgon åker jag HEM!!! Wooohooo!

TV-reklam kan vara fruktansvärt jobbigt som vi alla vet. Ibland känns det som att det skulle kunna framkalla psykiska besvär. Men, faktiskt, så kan det ju hända några enstaka gånger att det dyker upp en bra reklam. Rolig reklam t o m. Ja det finns ju faktiskt några guldklimpar bland tv-reklamerna. Men ingen kommer någonsin att mäta sig med hur bra ICA-reklamerna var på den gamla goda tiden när ICA-Roger fortfarande fanns där för att muntra upp mig. Ja, han gjorde mig sannerligen mycket gladare. Jag vill gifta mig med honom!






Och där lämnade han våra liv för alltid. Roger, du är saknad.

tisdag 21 december 2010

21:a december

Vidare på temat humor...
Tater Nuts tipsade mig om detta klipp. Hon sa att det hur roligt som helst. Det säger jag med. Han är liten, han är rosa och han är skåning...Johan Glans!


"Åh! Vetebröd?! På en torsdag?!" eh...muu.

Han är för härlig.

måndag 20 december 2010

20:e december

Jag tänker ta mig an ett nytt tema. Humor. Vem skulle vilja leva utan humor? Kan man leva utan humor? Förmodligen, men man skulle ju ha ett astråkigt usla liv. Jag tänkte nu bjuda på lite smakprover av humor som jag uppskattar väldigt mycket. Först ut, Flight of the conchords. Ja jag vet att jag har tjatat lite väl mycket om dessa herrar men det går ju inte att förneka att de är maklöst roliga.


Hahaha! Stackars australienare, de har det inte lätt.

söndag 19 december 2010

19:e december

Fjärde advent! Snart är det jul! Snart får jag åka hem!!! Hurra!!!!

Dags för ännu en lucka nu då. I dag kom jag på att jag saknar denna lilla krabat jättemycket. Och så har hon varit lite sjuklig på sista tiden och då vill jag ju bara hem och kramas med det rara lilla barnet....såvida hon inte fortfarande är sjuk d v s. Då får det bli kramar på avstånd. Jag vill inte ha nån usla magsjuka. Men nej, nu får hon inte vara sjuk längre det stackars lilla flickebarnet. Hon måste vara frisk till jul så hon kan gosa med mig! Det är ju Ester. Ester får inte må dåligt. Då gör det ju ont i min själ.

lördag 18 december 2010

18:e december

I lucka 18 tänkte jag ge en hyllning till film. Tänk så härligt det är att få dega ner sig i soffan och avnjuta en bra film. Det är mys på hög nivå. Eftersom jag inte riktigt vet hur jag ska hylla filmen på rätt sätt så tänker jag helt enkelt bara göra en lång jobbig lista på alla mina favoritfilmer:

(Utan inbördes ordning)
Leon. Den bästa sommaren. The Usual suspects. The Boondock saints. The Notebook. The Darjeeling limited. Donnie Darko. Elisabethtown. Eternal sunshine of the spotless mind. Forrest Gump. Garden State. Juno. Lock, stock & two smoking barrels. The Machinist. The Graduate. Once. Pirates of the Caribbean (alla tre, Johnny äger!). The Prestige. Amelie från Montmartre. Virgin Suicides. Fight club. Inception. The Ice storm. Billy Elliot. Gilbert Grape. Inglorius basterds. Slumdog millionarie. Svart katt, vit katt. Young Victoria. Remember me.

Nu i tider som dessa är Love Actually min absoluta favorit. Fy vad kär man blir av den. Tänkte att jag skulle visa mitt favvoklipp därifrån här men det är tydligen helt usla omöjligt. Så ni får klara er utan. Men det är en så mysig film.

Tänkte att jag kunde bjuda på några sköna filmcitat också.

Den bästa sommaren

"I dag blir det nånting alldeles extra. Det blir bruna bönor med fläsk."

"Men det där ska vi naturligtvis råda bot på om du bara följer tre enkla regler när du är här. Först och främst så duscha aldrig längre än två minuter. Och för det andra så duscha aldrig varmt. Man duschar inte för att det är skönt, man duschar för att man ska bli ren."

"Sluta kläng på honom. Ser du inte att han är ledsen."

"Nänänä, inget trams här nu inte Mårten. Om du inte gör bålrullingarna på rätt sätt så kommer du att stanna i växten. Kanske du blir ännu mindre."

"Jaså, jaja. Normalt så är väl det här inget kvinnogöra. Men du har ju inte blommat ut än så vi får väl beteckna dig som något slags mellanting då."

"Jag vill bara att ni ska veta att jag..jag tycker ni är dom bästa sommarbarn jag någonsin haft. Men ni ska inte tro att ni är någonting för det inte."

Pirates of the Caribbean

"-Where´s Elisabeth?
- She´s safe, just like I promised. She´s all set to marry Norrington, just like she promised. And you get to die for her, just like you promised. So we´re all men of our word really...except for of course Elisabeth who is in fact a woman."

"-Who makes all these?
- I do. And I practice with them three hours a day.
- You need to find yourself a girl mate."

"- Why thank you Jack.
-You´re welcome.
- Oh not you, we named the monkey Jack."

"-There will come a moment when you will have a chance to show it. To do the right thing.
- I love those moments. I like to wave at them as they pass by."

" I´ve noticed lately, the Captain seems to be acting a bit strange...er"

"Now, where is that monkey? I want to shoot something."

fredag 17 december 2010

17:e december

Alltså, idag får det ett bli ett kort inlägg. Jag är för trött för mer. Men det jag ville säga är detta: Dessa människor är fantastiska, underbara människor! Ida och Ika, vad vore mitt liv i Örebro utan er? Det vore inte alls lika kul. Tyvärr har Ika lämnat oss två andra för ett liv i Linköping istället. Men hon har en stor plats i mitt hjärta ändå. Älskade vänner!

torsdag 16 december 2010

16:e december

En annan härlig person jag hängde mycket med förr på den gamla goda tiden och som definitivt gör livet roligare är Johan. Det är svårt att umgås med den karln utan att på gränsen till dö av skratt. Johan är proffs på att muntra upp när man känner sig nere. Han muntrar upp redan när man är munter t o m. Jag och Kristina tycker att han borde försöka sig på stand-up. Jag tror han skulle äga på det. Eftersom vi numera bor i helt skilda delar av Sverige träffas vi ju tyvärr inte speciellt ofta längre. Men det råder vi bot på med MSN. Mycket uppskattade konversationer från min sida åtminstone. Det är ganska skickligt att få mig att gråta av skratt genom MSN, och det lyckas Johan med. Och som grädde på moset kan vi dela Heroes-besattheten tillsammans. Jag skulle inte vilja dela den med någon annan.

Fick ett så roligt sms av Johan en gång. Det kommer jag att spara länge, länge.
"Jag ser Peter Petrellis stjärt! Slit ut mina ögon!"

HAHAHAHAHAHA!

Du är fin du Johan.

onsdag 15 december 2010

15:e december

Ok, det var ju faktiskt fler än Kristina som bidrag till att göra gymnasiet uthärdligt. Och inte bara gymnasiet, även tiden innan gymnasiet. Livet blev extra roligt när friggefolket joinade vårt lilla "gäng". Så roligt vi hade tillsammans. Men efter gymnasiet så drog ju alla åt olika håll. Då fick vi försöka göra livet uthärdligt med nya härliga människor. I alla fall, en av de fantastiska personer som var en glädje i mitt liv (eller ja, var, är fortfarande skulle jag väl vilja påstå) drog först till Uppsala. Sen drog han ända bort till Nya Zeeland. Nya Zeeland! Det är ju aslångt bort! Nä Tian, nu tycker jag det är dags att du släpar dig tillbaka till de svenska skogarna. Du kan inte hålla på att vara borta så här usla länge.

Tian är alltså the lucka of the day. Han är en sån bra man den där Tian. Jag saknar honom. Vi träffas ju alldeles för sällan. Tian är så cool, så rackarns rolig, han är typ den mest allmänbildade människa jag vet och har en skön pappa som gillar fåglar. Och så var han en utmärkt balkavaljer också. Jag är så glad för att han finns. Alltså, han skriver så sjukt roligt i sin blogg så jag tänkte bjuda på ett inlägg från den:

"En modetrend jag med fasa har upptäckt är populär bland nyazeeländare är den ganska vedervärdiga frisyrattiralj som var inne hemma i Sverige runt 1995. Den försvann från baksidan av våra svenska mellanstadiebarns huvuden ungefär samtidigt som Viggo slutade i Rederiet, och efter att ha tillfälligt comebackat på spanska ungdomars hjässa några år under det nya millenniet, trodde jag att den var definitivt utrotad från vår planet. Jag hoppades i alla fall. Men icke, den har nu alltså skådats livs levande även på dessa sydliga breddgrader.

Det jag talar om är naturligtvis bögtofsen. Eller ankstjärten. Svansfrissen. Kalla det vad ni vill.
Jag har länge försökt fånga detta högst förargelseväckande beteende på bild, men det har inte varit lätt. Så fort jag tagit fram kameran har tofsen ifråga, tillsammans med tillhörande person svept förbi lika snabbt som en sprintande Glenn Strömberg framför en Carolafläkt."



Vem i hela friden är Glenn Strömberg?!

Kom hem nu Kristian!

tisdag 14 december 2010

14:e december

Vad hade jag tagit mig till om jag inte hade haft Kristina som vän under min gymnasietid? Livet hade varit pest. Tillsammans gjorde vi gymnasiet uthärdligt. Kristina är dagens huvudperson.

Ibland funderar jag på hur vi lyckades ta oss igenom gymnasiet med godkänt i alla ämnen. Konstigt att vi faktiskt lyckades få en utbildning med tanke på all tid vi spenderade med att rita roliga bilder och skriva diverse texter i våra egna och varandras böcker istället för att faktiskt ta till oss det som lärdes ut på lektionerna. Men vi klarade det iaf. Det är ju huvudsaken. Lektionerna blev ju roligare åtminstone.

För att hedra min kära vän Kristina tänkte jag här publicera två av de texter hon skrev. En dag var jag verkligen sur på livet och i synnerhet tisdagar. Med inspiration av mig skrev då Kristina denna fina sång under en lektion:

Just not made for Tuesdays

Wednesdays are just spinning towards the Thursdays.
Fridays are a part of the weekend.
Mondays are just grey and boring, oh but then again
it´s Tuesdays when I get my headache and can´t get out of bed…

I´m just not made for Tuesdays.
No I just can´t simply cope.
I´m just not made for early buses,
schools without a hope.
Many lessons, boring lessons
english and PE.
Always homework, fish for lunch,
no sleep and no tv.

Jag kommer inte ihåg hur melodin gick, men det jag kommer ihåg är att Kristina sa att man skulle tänka "Monty Python" för att få fram en melodi. Ni kan ju testa själv och se vad ni får fram. Nästa text är vad jag skulle kalla poesi med djup... Tanken var att tänka Bruno K Öjer när man läste den högt. Kristina läste, jag gjorde ljudeffekterna.

Se min madonna, ty trumslagaren kommer åter.
Dobodo domdomdom
Klara stjärnor i vinternatten.
Kling kling kling.
Både på längden och på bredden.
Och sakta vaknar staden.
Sömdruckna människor torkar ögonen med trevande händer
och sanden i Sahara blåser aldrig så starkt.
Schhhhh schhhhh schhhhh.
Julnatt i orienten.
En valp är lindad i drömmar, gnyr likt en liten fågelunge kastad ur sitt bo.
Hör ni skriken ur avgrunden som på filmen vi såg igår.
Men min vän torkar alla tårar.
Jag vill krama dig, hör du det, jag vill krama dig.
Kra kra kra
Vad var det?
Salomos döttrar måhända.
De skär sina tänder såsom bonden slår sitt hö om sommaren.
Sch, sch, sch.
Men frukta inte, ty trumslagaren slår takten i livets melodi.
Dobodo domdomdom.
Samlade människors drömmar ger samlade människors tröst,
men aldrig kommer åter den värme som strålar ut ur solar plexus.
Min värme och din värme, min kärlek och din kärlek
som också kan tolkas som torsk.
Min feber bränner mig sönder hundra grader i min panna.
Dropp, dropp, dropp.
En liten sjö under mig, kan du tänka dig?

Det där med dikter hade vi sån talang för så vi fortsatte med det. Under pseudonymen Raoul Steigert publicerade vi fantastiska dikter på sajten sockerdricka.nu. Mästerverk som "Karlslok i min panna" och "Krut i en redan sårad hjord" kunde där beaktas och beundras. Totalt oseriöst, men ändå fick vi ganska många kommentarer från människor som seriöst tyckte att dessa dikter var bra och kanske t o m även djupa. Märkligt! Roligt hade vi iaf.

Så, jag tänkte bara tacka Kristina för att hon finns i mitt liv. Tack! Nu måste jag laga mat. God afton!

måndag 13 december 2010

13:e december

Jaha hörrni, i dag är det Luciadagen. Jag har inte skådat en enda lucia i dag. Men en liten, liten tomte. Och så har jag ätit bullar.

Det finns så många fina, härliga människor i mitt liv. Fantastiska vänner. Jag är så otroligt tacksam för dem. Några speciellt utvalda, handplockade av mig, ska nu och några inlägg framåt få äran att uppmärksammas i min julkalender. De första två ligger mig otroligt varmt om hjärtat. Och varför jag valt att hylla båda två i samma lucka och inte gett dem en var är för att vi tre har samma hjärna. Jag känner det som att de är mina själsfränder. Dessa två otroligt sköna personer gör mig glad i hela kroppen. Därför kändes det fel att dela på dem. Tater Nuts och Krille, åh vad jag tycker om er! Ni är mina homies! My dudes!

Jag börjar med käraste Tater Nuts. Tänk så mycket vi genomgått tillsammans genom åren. Tänk så mycket kul vi har haft tillsammans. Vi har varit med i "Rackarns också"-operan på Augustikul tillsammans. Skrämt små barn på spökvandring tillsammans. Varit besatta av Gavin Degraw tillsammans (haha, det var tider det). Varit Coldplay-besatta tillsammans (var? snarare ÄR). Sörjt Snygg-Samuels uttåg ur ungkarlslivet tillsammans. Bröllopsspexat tillsammans (vi äger!). Spenderat otaliga timmar på Statoil för att välja hyrfilm tillsammans (val som vi aldrig hade framgång med). Spelat Geni med kall glögg-straff tillsammans. Suttit och tittat på när andra slet med att sätta upp förtältet till husvagnen på Frizon medan vi satt bredvid och tittade på och var lata och åt godis tillsammans. Utkämpat vattenkrig på Frizon tillsammans. Bakat och ätit ett mångsiffrigt antal kladdkakor tillsammans (mums!). Byggt slakt-pepparkakshus tillsammans. Varit utklädda till samurajer tillsammans. Bubblat i lagunen tillsammans. Rockat loss till Blindside i bilen tillsammans. Rockat loss till Geekwatch tillsammans. Kört raggarrunda med Sexy machine tillsammans. Haft andliga samtal med Fråga Ewa tillsammans. Upplevt en otroligt blöt Storsjöyra tillsammans. En gång när vi hade så rackarns tråkigt så fick vi för oss att vi skulle uppvakta vår andra kompis pappa med present och tomtebloss för han fyllde år...tillsammans. Framför allt har vi ju kyrkjouren tillsammans. Tjugofyrasju! Tänk, utan Tater Nuts hade vi inte haft något "Ät kristet gräs!" eller "now you know what that sticky stuff is". Namnet "håriga hamstern" hade aldrig uppfunnits. Sexy machine kanske aldrig hade blivit Sexy machine.

Ja alltså, som ni ser så har vi haft det så ruskigt roligt tillsammans under dessa år. Och mer festligheter ska det bli hoppas jag. Tater Nuts, du är guld värd!

Över till Krille. Han är en så sjukt rolig pojk. Och han är för otroligt skön alltså. Fy vad glad jag är över att vi tillslut började hänga i samma kretsar. Och speciellt att han hittade sin väg till mig och Tater Nuts. Tillsammans är vi ju de roligaste människorna på jorden! Kristoffer har delat många av de ovanstående händelserna med mig och Tater Nuts så känns lite onödigt att dra allt igen men jag är tacksam för att han har varit där med oss och delat vår glädje. Men ja, Kristoffer har delat med sig av många festliga ICA-historier som jag skrattat ihjäl mig åt. Kristoffer myntade ordspråket "Så länge kotten är plockad är den kastad" (så djupt att man nästan blir tårögd). Kristoffer har världens coolaste studentfoto (han ser så usla hård ut). Kristoffer har snällt genomlidit mina och Tater Nuts sämsta filmval på många filmkvällar. Kristoffer pluggar till läkare (Respekt! alltså, han är toksmart). Våra somrar tillsammans har varit fun, fun, fun. Kristoffer är helt enkelt en helfestlig kille. Och han är också guld!

Jag hoppas verkligen att vi tre får uppleva lika härliga stunder tillsammans i jul. Åh, vad jag längtar! Love ya!

söndag 12 december 2010

12:e december

Tredje advent. Hurra! I morgon ska vi lussa! Eller...

Jag har hittat en slips i min garderob. En grön/svart-randig med lite glittrigt i. Kul. Så var det med det.

Lucka 12. Dags att avrunda tv-seriedelen. Så folk inte tror jag är helt besatt av tv. The Big Bang Theory:

Sheldon: Scissors cuts paper, paper covers rock, rock crushes lizard, lizard poisons Spock, Spock smashes scissors, scissors decapitates lizard, lizard eats paper, paper disproves Spock, Spock vaporizes rock, and as it always has, rock crushes scissors.

Sheldon: Why are you crying?
Penny: Because I'm stupid!
Sheldon: That's no reason to cry. One cries because one is sad. For example, I cry because others are stupid, and that makes me sad.

Sheldon: I'd like to say I'm very happy that you're back together, and if I can figure out a way to do so and sound sincere, I will.

Sheldon: Hello Penny. I realize you are currently in the mercy if your primitive biological urges. But, as you have an entire lifetime of poor decisions ahead of you, may I interrupt this one?

Leonard: I'm just saying, you catch more flies with honey then with vinegar.
Sheldon: You catch even more with manure, what's your point?

Penny: Sheldon, could I ask you a question?
Sheldon: I would prefer that you not, but I wouldn't go so far as to forbid it.

Sheldon: Well, well, well, if it isn't Wil Wheaton. The Green Goblin to my Spider-Man, the Pope Paul V to my Galileo, the Internet Explorer to my Firefox!

Sheldon: (to Leonard, who has decided to give up on Penny) Well, at least now you can retrieve the black box from the twisted, smoldering wreckage that was once your fantasy of dating her and analyze the data so you don't crash into Geek Mountain again.

Penny: I was just wondering if I could talk to you. It's about Leonard.
Sheldon: Why me? Why not Koothrappali or Wolowitz?
Penny: Well, Raj can't talk to me unless he is drunk, and Wolowitz is, you know, disgusting.

Sheldon är ju för festlig alltså!

lördag 11 december 2010

11:e december

Jaha, här sitter jag & lyssnar på Måns julskiva, äter knäck och pustar ut efter min julklappsshopping. Fy vad jag inte gillar julklappsshopping. All förvirring, allt folk, all trängsel. Ångesten över vad folk kan tänkas vilja ha. Tur att jag inte hade så många klappar att köpa.

Lucka 11, tv-serietemat fortsätter. The Office, den rekommenderar jag varmt.


"Dwight Schrute: Through concentration, I can raise and lower my cholesterol at will.
Pam: Why would you wanna raise your cholesterol?
Dwight Schrute: So I can lower it."

"Dwight Schrute: The purse girl hits everything on my checklist: creamy skin, straight teeth, curly hair, amazing breasts. Not for me... for my children. The Schrutes produce very thirsty babies."

That´s all for the day!

fredag 10 december 2010

10:e december

En annan tv-serie jag fullkomligt älskar är ju såklart Scrubs. Hur kul som helst. Det absolut roligaste är ju när J.D försvinner in i sina sjuka dagdrömmar. Hursom, Scrubs förtjänar verkligen en alldeles egen lucka i julkalendern. Måste se till att göra min Scrubs dvd-samling komplett snart. Fattas inte många nu. Härligt!


"Dr.Cox: Oh my God, I care so little, I almost passed out."

"Turk: He was up all night with a high fever, cramping and crying.
J.D: Dude!
Turk: Oh, my bad. Not crying. Punching the wall all manly and angry like, you know what I mean?"

"Elliot: What are you doing in here?
Janitor: It´s…the men´s room.
Elliot: I know! I mean, it´s not like I thought those were some kind of new female urinals, and then…tried them, and found them…oddly comfortable."

"J.D(thinking): Then he said something I never expected to hear.
Janitor: I don´t like you.
J.D(thinking): Not that, I totally expected that."

"Jordan: I don´t dislike you. I nothing you.
J.D: Thanks, that´s special."

"Dr. Cox: So what you´re saying is that you have a problem that is totally your problem but you´d like to find a way to make that problem my problem, but here´s the problem newbie, it ain´t my problem."

torsdag 9 december 2010

9:e december

Jag tänkte nu gå in i min tv-serie-del av denna julkalender. Ni vet ju alla hur mycket jag tycker om tv. Så tomt mitt liv skulle vara utan tv. Eftersom jag just nu är astrött och inte känner för att använda hjärnan mer än nödvändigt och hellre vill långsamt sjunka in i ljuv sömn till Cougar town på soffan så tänker jag inte förklara så mycket mer om denna lucka. Dagens lucka hyllar M*A*S*H. En av mina absoulta favvoserier ever. I just thinkt it´s brilliant. Och Alan Alda är så rackarns rolig. Bjöd på några underbara citat förra årets kalender, men man kan väl aldrig få för många. Så här kommer fler. Enjoy!

"Hawkeye: I will not carry a gun, Frank. When I got thrown into this war I had a clear understanding with the Pentagon: No guns. I´ll carry your books, I´ll carry a torch, I´ll carry a tune, I´ll carry on, carry over, carry forward, Cary Grant, cash and carry, carry me back to Old Virginia, I´ll even “hari-kari” if you show me how, but I will not carry a gun!"

"Hawkeye: I thought he was dead.
Trapper: He got better."

"Hawkeye: Hot Lips, if you don't get out of here, I'll shoot you.
Radar: It's Radar.
Hawkeye: Radar, if you don't get out of here, I'll shoot Hot Lips."

"Trapper: All it needs is a little salt.... pepper.... mustard, ketchup, sauce, flavour."

"Trapper: What happens in the event that figure 'A' is attracted to figure 'B' and wants to get married, but figure 'A' is already married to figure 'C' and figure 'B' is engaged to figure 'D', but figure 'A' can't keep his hands of figure 'B' because she's got such agreat figure?"

"Hawkeye: Okay, Radar, state your business, in one word or less."

"Hawkeye: It's Frank's birthday, I wonder how old he is. Let's saw him in half tonight and count his rings."

"BJ: Hawk, you are shaved, cleaned, dressed! It's revolting."

"Frank: This was a great war, 'till you guys showed up."

"Edwina: You want to sit... together?
Hawkeye: I've tried sitting apart. It's very painful."

"PA speaker: Attention. Captain Alvin Mercer leaves for a honeymoon in Tokyo at oh-nine hundred hours. Any nurse wishing to be the bride please contact the captain. No experience necessary."

onsdag 8 december 2010

8:e december

Ja, eftersom jag i förra inlägget skrev att mamma var en av två av det allra, allra godaste i mitt liv så förstår ni kanske vem som är den andre av de två och vilken som jag nu i lucka 8 tänker ge mina hyllningar till. Han är nog den finaste man som finns. Och han är en av de roligaste människor jag vet. Jag saknar honom så! Längtar tills jag får komma hem och skämta med honom hela julen. Mamma är bäst, men det är pappa också. Jag tänker härmed bjuda på lite härliga pappa-skrivelser.

"Fötter kan man faktiskt vara rätt så glad att man har för annars skulle man ju inte nå ner till golvet. Det vore nog rätt så besvärligt. Det är också rätt så besvärligt när det snöar. Då blir ju allting vitt, och så vitt jag vet så är det bäst att avsluta detta brev innan hjärnan får mystiska sprickbildningar som jag har hört om på tv. Kanske, jag vet inte så noga. Hej då." /ur Leifs betraktelser

"Pelle äter gröna ärtor, Sven äter stekta sparvar och Stina äter inte alls. Fy så orättvist det kan vara här på denna jord." /Dikt by Leif

"Hej. Jag fick en chock! Du är ju myndig. Nu får du bestämma själv. Hej då."/SMS by Leif (som jag konstigt nog fortfarande har kvar i min mobil efter så många år).

"I have killd a pigg and the meat is on the way. Only be calm" /SMS by Leif

Finaste, bäste papps, jag älskar dig!

tisdag 7 december 2010

7:e december

I dag var en bättre dag än gårdagen. I dag har jag klarat av en omgång själv i mitt nya ansvarsområde på jobbet. Det kom nya läkarkandidater i dag. Jag delade ut deras grejer, sa det jag skulle säga och sen var jag klar. Och det gick bra. Puh!

Nu hörrni, nummer 7. Hyllningen som egentligen borde ha kommit först i kalendern eftersom denna person är en av två som räknas till det som tillhör mitt livs allra allra godaste och som jag älskar så otroligt mycket. Men jag har ingen speciell ordning i denna kalender så därför får hon komma nu. Det spelar ingen roll om hon kommer i första luckan eller inte för hon är fortfarande en av de viktigaste personerna i mitt liv och det vet hon. Mamma, du är bäst! Den här luckan är bara till dig. Puss! När jag kommer hem ska vi ha kramkalas!

måndag 6 december 2010

6:e december

Gosh, vilken usla kommunistdag det har varit idag. Jag spottar på dagar som dessa. Jag har verkligen inte varit i harmoni och balans idag. Jag har inte varit turkos. Bara stress, stress och åter stress. Hate it! Det enda som kan få mig på bra humör nu är att tillkännage lucka nr 6 och de härliga huvudpersonerna i denna.

Eftersom gårdagens lucka handlade om godis och att jag så lägligt var på julkonsert med en viss vacker Zelmerlöw igår så får dagens lucka helt enkelt bli ÖGONgodis. Yes! Och dagens lucka till ära har jag tre vackra karlar att skicka en hyllning till. De tre M:en. Min topp 3. Måns, McSteamy och Milo. Mmmm, yummy! Vilka skapelser alltså. Perfektion skulle jag vilja kalla dem. Så det gör jag. Perfektion! Som sända från ovan. Och så är ju en av dom läkare också(McSteamy-perioden, that was a gooood summer!) Kan det bli bättre? Jag tror inte det. Ok, Milo hade sin hetaste period som Jess i Gilmore Girls, men äsch, han är fortfarande het, han förtjänar fortfarande topp 3.

Som sagt, var på julkonsert igår och Måns var där och sjöng. Jag lyckades få plats ganska långt fram där jag kunde stå och tråna. Lycka! Var en aning knäsvag. Mys-Ernst styrde upp showen. Några missar, men äsch, det är ju Ernst. Han är ju toppen! No matter what.

söndag 5 december 2010

5:e december

Ja då var det andra advent då. Det börjar närma sig jul...och semester! Längtar!!!
I dagens lucka har jag valt att hylla nåt som ligger mig varmt om hjärtat. Nämligen...GODIS!!!! Vad skulle jag förstöra tänderna med om jag inte hade godis? Hur skulle mitt liv se ut utan godis? Jag vågar knappt tänka tanken. Ja vi vet ju alla hur bra tröst godis är i dystra tider. Och vilken glädje det är i redan glädjande tider. Godis alltså, nummer 5. I tider som dessa, juletider, så är det ju en fröjd att kunna frossa i mumsigt julgodis. Därför har jag tagit mig i kragen och gjort lite knäck och chokladtryffel. Bakade även pepparkakor. De blev inte goda. De tenderar att smaka lite kräk. Men nog om det.

lördag 4 december 2010

4:e december

Vi har kommit till nr 4 i julkalendern. Jag tänker härmed avsluta musikdelen. Och då tänkte jag, vem kan vara bättre än denna fina man att avsluta med? Ingen, så jag valde såklart honom. Han är ju helt fantastisk. Hans konsert jag var på i Stockholm var EN av de bästa stunderna i mitt liv. Det räcker nästan med att titta på honom och man blir helt glad i själen. Men framförallt så är han ju en så ruskigt bra artist. Eftersom temat på den här kalendern är "hyllning av livets goda" så tycker jag det passar ypperligt bra med en hyllning till denne. Salem i mitt hjärta!


Puss!

fredag 3 december 2010

3:e december

Oh dear, nu hade det kunnat bli för sent. En viktig lucka i min kalender hade kunnat missats. Men nejdå, än så länge är det fortfarande den 3:e december så jag kör på ändå. Nummer 3 alltså. Fortfarande musik. Jag måste ge en hyllning till 60-tals musiken. 60-tals musiken funkar i vått och torrt. Den finns alltid där för att muntra upp. Den musik jag då framförallt tänker på är den härliga brittiska poprocken som tog form det underbara årtiondet som kallas 1960. Den musik som även kallas "the British invasion". The Beatles såklart. The Rolling Stones. Och de lite mindre kända men ändock oh så trevliga banden som t.ex The Animals, Spencer Davis group och dessa rara pojkar i Manfred Mann:

Ack så gulligt! Så söta de är, så fina kläder de har, så oskyldiga de ser ut. Ja man kan ju inte annat än önska att man fick vara där. På 60-talet. I "swinging London". Lovely!

Jag fixade det. Med lite mer än en halvtimmes marginal. Gött! Ingen lucka får gå till spillo!

torsdag 2 december 2010

2:a december

Jag tänker fortsätta inom musikområdet. Mando Diao. Inte kanske ett av mina absoluta favoritband, MEN....hur söta är de inte då när de har unplugged-konsert iklädda folkdräkt. Det är väl en stämningshöjare om något. Så även om det finns bättre band än Mando Diao så tycker jag ändå de förtjänar en hyllning här i min julkalender. För jag blir då åtminstone lite gladare i hjärtat när jag tittar på detta:

Nawh, vad fina dom är..och dom gör ju faktiskt väldans bra musik också.

onsdag 1 december 2010

1:a december

Ja då var det dags igen då. Dags för december. Dags för julkalender. Jag har öppnat första luckan på min chokladkalender. Det kändes bra. Men chokladen var inte så god. Jaja. I år har jag haft lite ångest. Har haft lite jobbigt att komma på vad jag ska ha i årets julkalender. Vilket tema liksom. I går bestämde jag mig. Saker/personer/annat som gör livet värt att leva. Varje dag till julafton ska jag här hylla livets goda. Julkalendern kommer att delas in i olika områden. Vi börjar med musik. Musik är för underbart. Så bered er, här kommer årets första lucka.

Årets första tillägnas...Coldplay! Åh vad jag älskar Coldplay! Har de senaste dagarna fallit tillbaka i min Coldplay-eufori. Jag lyssnar på de fantastiska låtarna och då kommer känslorna tillbaka till mig. De underbara känslorna jag kände när jag stod där på Stockholms stadion och var okontaktbar i inre extas. Coldplay ger livsglädje. Oh yes indeed!


Kärlek!

lördag 20 november 2010

It spoke to me

Lilla Ester är sjuk. Om Ester är sjuk blir jag sjuk...i hjärtat. Stackars liten.

För några dagar sedan var jag på ica. Jag kände hur någonting kallade på mig. Tittade mig omkring. Och där såg jag den. Den talade till mig. Den sa "Kom hit, köp mig! Köp mig och du kommer att kunna lyssna på min ljuva julestämma och se mitt vackra omslag när du vill". Det som kallade på mig var Måns julskiva.....Gosh, vad den karln är vacker! Men jag lyckades tygla mig själv. Jag stod emot hans charm. Jag köpte ingen julskiva. Var ganska stolt över att jag inte tillåtit mig själv att luras av Måns vackra anlete. Dagen efter fick jag ett paket av mamma.....gissa vad som låg i paketet och osade charm när jag öppnade. Något otroligt (ja jag tänker säga det igen) VACKERT! Dragningen mellan mig och Måns julskiva var för stark. Det var nog meningen att vi skulle ha varandra. Oh, it´s gonna be a grreat christmas! Förhoppningsvis.

lördag 13 november 2010

Barndomsminnen med Bon Jovi

Musik kan framkalla så otroligt mycket minnen och känslor. Det är ju fantastiskt egentligen. Jag tittade på MTV och så var gubbrockarna Bon Jovi med på tv, vilket fick mig att söka fram dem på spotify och lyssna. Och då kom alla minnen tillbaka från min barndomstid med min vän Daniel. Jag vet, jag har skrivit om den förr, men ska jag vara helt ärlig så var just den tiden en av de roligaste perioder i mitt liv. Alltså just det faktum att jag och Daniel var polers. Vi hade så roligt ihop. Det var så roligt att ha en riktigt bra killkompis som man kunde umgås med regelbundet och ha så otroligt roligt med. Jag saknar det. Nu har jag inga såna killkompisar. Inte på samma sätt liksom. Jag vill ha det. Jaja, vidare. Så vart kommer Bon Jovi in i bilden? Jo, jag och Daniel lyssnade på rock när vi var små. Och så mimade vi till musiken och rockade järnet. Vi headbangade. Vi knåpade ihop instrument. Vi kände oss skitcoola. Bl a mimade vi till Bon Jovi. Annars var det även Metallica, Guns´n´roses, Kiss, ja you name it. Vi var riktiga hårdingar. Redan i den åldern. Som barn låtsas man ju alltid att man är sina idoler. Det gjorde även vi. Han var Kirk Hammet, jag var Lars Ulrich. Han var Axl Rose, jag var Slash. Han var Richie Sambora (eller Jon Bon Jovi, kommer inte riktigt ihåg), jag var den fula killen med krulliga håret (varför valde jag att vara honom?) Jag kommer även ihåg att Daniel brukade spela in musikvideos från teven. Eftersom man själv fick utstå med att bara kunna titta på 1:an, 2:an och 4:an var det ju en fröjd att få komma till honom som hade kabel-tv och titta på en massa konstiga typ tyska musikkanaler. En av de videor jag kommer ihåg att vi tittade mycket på var just en med Bon Jovi (vi var tydligen helt besatta av Bon Jovi, jag skäms inte alls....). Det var den här fruktansvärda!

Oh dear, det var tider det! Hahaha. Den är verkligen sjukt pinsam! Även här låtsades vi såklart vara personerna i videon. Han var ful kille nr 1, jag var ful kille nr 2. Varför i hela fridens namn ville vi ha nåt överhuvudtaget att göra med denna kalkon-video? Jag skyller på att vi var unga och dumma. Vid det här laget har ni märkt att alla jag låtsades vara var killar. Jag var en ganska så tydlig pojkflicka. Andra flickor önskade sig barbies, jag önskade mig vapen och zorromantel (men egentligen, hur manligt är det med mantel? Inte!) Andra barn lyssnade på sagoband eller Carola, jag och Daniel lyssnade på hårdrock (fast jo, jag lyssnade också på sagoband. Sagoband var ju skitbra. Lyssnar barn på sagoband nu för tiden? They should!). Vad härligt det var! De personer som etsade sig fast i oss var nog Metallicamedlemmarna. Vi levde som dom när vi träffades. Vi byggde upp låtsasfamiljer runt dessa personer. Vi gav även dessa personer liv i form av små pappersgubbar som vi kunde leka hur länge som helst med. Fantastiskt vilken fantasi man hade. Jag måste ju erkänna att det var Daniel som tokpåverkade mig med allt. Jag såg ju upp till honom. Tyckte han nån musik var bra så tyckte jag det. Tyckte han nån film var bra så tyckte jag det (fatta att vi satt och tittade på Terminator 2 som ganska garanterat var barnförbjuden och tyckte den var asbra. Kära nån, Terminator och hårdrock. Vilken cool unge jag var!) Så nu vet jag inte, är det Daniel eller Bon Jovi jag ska tacka för min nutida fenomenala musiksmak. På nåt sätt var det ju ändå där det började, även om det tar emot att erkänna att Bon Jovi kanske har gjort mig till den jag är rent musikmässigt (bara så ni inte får fel uppfattning nu då, jag är verkligen inte ett fan! Men det är ju galet hur mycket denna grupp har nämnts i detta inlägg) Vi hade så mycket för oss. Förutom musiklivet vi levde i så byggdes kojor (Berta. När jag kom cyklandes ner för backen brukade jag ropa Hej Berta! Ja alltså, kojan hette Berta. Hon var en koja med personlighet), det samlades hockeykort, det samlades idolbilder (jag var mäkta avundsjuk på Daniels magnifika idolpärm), det spelades fotboll, bandy och hockey och det badades i ån. För att summera och befria er från denna trip down memory lane, vi hade så ruskigt kul! Varför har man aldrig så kul som vuxen?!

Ja, det var ganska härligt att vara liten. När Ester är tillräckligt utvecklad i sinnet för att kunna uppskatta Disneyfilmer ska jag ha maraton med henne. Oh yeah! Men...det är ganska skönt att inte ha hela livet framför sig också. Vi har ju genomlidit de jobbiga högstadie- och gymnasieåren nu. Det är över nu. Det vill jag inte göra igen! Verkligen inte! School suck!

Rackarns vad mycket publicitet den där Daniel har fått nu....för att inte tala om Bon Jovi....

lördag 6 november 2010

Ögongodis till jul

Puh! Äntligen klar! Min lägenhet har fått en renare look. Oh så välbehövligt. Nu är min rygg typ död. Men så värt det!

Hörrni! Vems vackra anlete kommer man att få skåda på årets O helga natt? Jo det kan jag berätta för er. Världens vackraste Måns! Gissa vem som ska står där i publiken och dregla och kasta trånande blickar. Jag! Och så mys-Ernst som värd för kalaset igen. Det kan ju inte bli bättre.

Nej men kära nån, här kan jag ju inte sitta och dröna. Magen måste få mat, sängen måste bäddas och ryggen måste vilas. Och så känns det som rätt läge att freaka loss till The Crash´s "Lauren caught my eye". Det får bli innan ryggvilan. Hörs hej, so long kids!

tisdag 2 november 2010

Färdig

Sådärja, då var säsong 4 av Heroes färdigtittad på. Det har varit en lång resa. Fantastiskt bra dock. Och otroligt spännande. Nu känns det lite tomt...Nu vet jag ju inte om det ska bli en säsong till eller inte. Men om inte så är det no more Sylar. Jag kommer att sakna hans onda hetblick. Oh dear, han är den bästa tv-skurken ever! Jaja, nu får man försöka hitta nån annan serie att bli hooked på. Jag har starka funderingar på att utforska "Carnivale". Några andra bra förslag? Men först ska jag avnjuta sista avsnittet av O.C. Nu direkt faktiskt. Hörs!

onsdag 27 oktober 2010

Begåvad

Men hjälpars! Kan man spela så här?! I´m so impressed! Fatta vilka flinka fingrar karln har. Nej, men jag är inte ett dugg avundsjuk....

torsdag 21 oktober 2010

Disgusting!!!

Gah! Jag kan inte få den där fruktansvärt vidriga spindelscenen från Grey´s Anatomy i går ur huvudet. Jag är fortfarande i chocktillstånd. Den där scenen alltså, it´s gonna haunt me for life! Uhhhhhhhhhhh.....jag ryser när jag tänker på det.... ja det var bara det jag ville säga. Ok, kom igen Jessica, happy thoughts nu då....nej fy alltså, det var det äckligaste på länge. Spindlar överhuvudtaget är skräck i sig. Spindlar som kommer ut ur kroppsdelar är för mycket för mig att klara av. Why, oh, WHY did I look?!

fredag 15 oktober 2010

GRATTIS!

Men hjälp, jag har glömt att skriva ett inlägg tillägnat mitt älskade lilla gullegryn Ester. Hon fyller ju 1 år idag vettja! Klart hon ska grattas offentligt här på bloggen! GRATTIS ESTER! Jag älskar dig din lilla sötnöt. Puss puss.

onsdag 13 oktober 2010

Kylan är här. Bunkra upp! Kläder, tv-serier, vadd.

Gosh, vad kallt det är i min lägenhet! Eller är det bara jag som är kallhudad av naturen. Jag satt seriöst nyss med tjocksockar, tjocktröja, morgonrock, mössa och torgvantar på mig...inomhus! Ska det behöva vara så? Är det så? Är det rimligt det? Dra på värmen for crrrying out loud!(ska sägas med skotsk betoning och skotskt r)

Örebros alla kvinnor, låt oss alla enas och fröjdas och dra en stor lättnadens suck över att the rapist asshole äntligen är borta från gatorna. Wehey! Det är ju nästan läge att brista ut i några käcka moves. Vad sägs om en "moses delar havet" tätt följt av en finsmaklig "andligt berusad"? Jag tror det skulle bli en helfestlig dans.

Alltså, det är så otroligt dålig uppdatering på den här bloggen nu för tiden att man nästan skulle kunna tro att jag faktiskt har ett liv utanför jobbet och inte har tid att skriva om allt det fantastiska som händer. Att jag på min fritid är "ute på" och living the dream. Att jag skaffat fästman och är social med sociala människor och har det lattjo på andra ställen än min lägenhet....men hold your horses, de tankarna kan jag snabbt ta död på genom att meddela att....jag är mestadels bara lat. Jag orkar inte skriva. Jag sitter istället framför datorn eller teven och nöter tv-serier. Det är mitt liv. Jag har nyligen nördat sista säsongerna av The Hills och The City. Jag är fortfarande inne på senaste säsongen av Heroes. Jag tittar fortfarande på O.C. And i´m lovin´it!

Men ok, för att visa att jag inte är helt igenom tragisk, det har ju faktiskt hänt saker de två senaste helgerna. Första helgen var mina älskade föräldrar här. Värme i själen! Vi myste och shoppade och uppskattade varandras sällskap. Och nu är jag i förfärlig hemlängtansperiod....men jag ska väl överleva.

Förra helgen var min kära vän Kristina här och hälsade på. Och det var ju alla tiders! Kristina tog rollen som min stylist och personal shopper. Vi har nu fastställt vilken som är min stil. I princip alla mina kläder drogs fram ur garderoberna och matchades till olika outfits i sann Jessica-anda. Kristina var rätt till punkt och pricka när hon sa vilken stil som var jag. Hon visste precis vad jag ville ha...och vad jag hade för den delen. Det var nästan lite läskigt. I alla fall, skeppsgosse är min stil tydligen...ja jag har en soft spot för skepparmodet, det har jag haft länge.

I morse kom det. Det som jag länge anat var på väg. Det som det liksom i princip är säsong för nu för mig. Ja, jag talar såklart om näsblodet. Japp, nu är kärlen igång! Håll tummarna för att de är skonsamma mot mig. Dags att bunkra upp ett förråd av blodstillande vadd måhända?

Hörrni, O.C är så bra! Och Seth är ju så otroligt skön!

HAHAHAHA! "Ryan likes Journey". Kärlek!

Mazel tov brother!

onsdag 22 september 2010

Life update

Livetfronten: Jo, jag är i allra högsta grad levande. Eller ja, högsta och högsta. Jag lever. Jag mår bra. Jag är nöjd.

Jobbfronten: Otroligt bra. Jag trivs så. Vilka härliga människor, my work homies. Idag fick jag den glädjande nyheten att jag får vara kvar på jobbet ett år till. Yehey! Flyt! Och som ett litet, litet steg framåt i karriären har jag tagit mig an ett ansvarsområde. Vuxet! Japp, nu ska jag agera nån slags kontaktperson för läkarkandisarna vad gäller skåp, nycklar, passerkort. Nu är det jag som ska skicka ut scheman, kvittera ut diverse utbildningsmaterial och kassera in fikapengar från bambiläkarna. En värld av möjligheter....

Familjefronten: Päronen kanske kommer och hälsar på. Jag blir glad så in i norden om detta blir av. YEY! Vad mer...Ännu ett syskon ska giftas bort. Jag är inte det syskonet. Crap! Men jag är inte bitter...jag är turkos!

Esterfronten: Jag saknar ihjäl mig! Jag vill umgås med det lilla flickebarnet nu!

Kärleksfronten: HAHAHAHAHAHAHAHAHAH, as if! Nej hörrni, fortfarande samma tragiska ungmö som vanligt. På kärleksfronten intet nytt.

Musikfronten: Ja ni, vad ska jag skriva här. Jag kan bjuda er på musiktips. Radiohead och O.C. Soundtrack. Jag har gjort en grymt bra spellista på spotify. Oh yes!

Filmfronten: Nyligen sedda filmer:
Me and Orson Welles - GÄÄÄÄSP! Se den inte. Tråkigare film får man leta länge efter.
Paranormal activity - Så läskig var den väl inte. Jo ok, lite i slutet då. Det var roligt att skrämma upp Sofia med min övernaturliga upplevelse i barndomen....spooky. Joråsörrnisatte.

Matvanefronten: Här blir det spännande! Jag har alltså tillslut lyckats ta mig ur oboyträsket...för tillfället iaf. Och bara på morgnar. Mina frukostar består numera av flingor eller mannagrynsgröt. Blir ni inte hur stolta som helst liksom? Ska även försöka ha en god bärsmoothie på dagsagendan. Förutom allt detta så är jag fortfarande lika inkapabel till nyttighet och tjock i sinnet som vanligt. Men en bra början iaf.

Kompisfronten: Förra helgen var min homie från kyrkjouren, min bästaste bästa vän här. Det var glädje i själen 24.7. Vi tittade på dålig film, tjockade oss i sann kyrkjourenanda, gick på långpromenad tills varenda muskel/led/mjukdel i benen/fötterna dog av smärta och Sofia stöttade mig när jag gjorde min plikt som svensk medborgare och röstade. Men vad hjälpte det? Detta för mig vidare in på...

Valfronten: Jo som sagt, jag röstade. Ganska så oigenomtänkt men det kändes rätt. Nu förfärar jag mig med resten av sveriges befolkning som faktiskt har en gnutta förnuft över att SD faktiskt ska ha något att säga till om i detta land. Skandal! Och ännu mer förfärad blev jag när mamsen berättade att SD vann skolvalet på min gamla gymnasieskola. Vann! Vad är det för rasseskola jag gått i?

Shoppingfronten: Lite torrt här. Jag har köpt skor. That´s it. Fy vilken dötrist uppdatering.

Sådärja, nu vet ni allt ni behöver veta om cirka två veckor av mitt förgångna leverne. God natt!

lördag 4 september 2010

Party party

Har just tittat klart på U2 live in Boston 2001. Den där Bono, he´s so weird...men också ganska så fantastisk! Nu är jag ruskigt sugen på konsert alltså. Det vore så kul! Black Rebel Motorcycle Club i Köpenhamn den 20 november kanske. Eller i England i december. Oh, that would be so nice! Nån som är på? Apropå konserter, pratade med en kollega på jobbet i går. Hon berättade att hon var på Rolling Stones-konsert här i Örebro på 60-talet. Fy vad coolt! Jag är så avundsjuk!

I dag har jag tagit igen mig efter gårdagens hårda festande....neee, inte jag heller. Men roligt var det iaf. Bl a hade vi musikkryss. Mitt lag var ett mycket ödmjukt lag...vi proklamerade helt ohämmat ganska långt innan tävligen att vi skulle vinna. Vi var ganska så säkra på vår sak och vi skämdes inte för att stoltsera med det. Men då är frågan, när tävlingen var över, gick vi som vinnande lag ur denna musikkamp? Såklart att vi gjorde! Vi vann plopp. Hurray!

Det var för övrigt kräftor som stod på menyn. Det var min första kräftskiva. Jag åt inte en enda kräfta. Det såg ju så bestialiskt ut när alla slet och bet i de där stackars oskyldiga skaldjuren så jag höll mig till annat istället. Jag föredrar mat man inte behöver stycka själv. Men iaf, nu har jag fått uppleva en kräftskiva i mitt liv ändå. Det sjöngs snapsvisor, skålades och bars fula hattar. Precis som jag hade föreställt mig. Men även om jag tillhörde den nyktra delen av kalaset och skålade i alkoholfritt vin så hade jag ändå väldans roligt. Det var längesen jag skrattade så mycket på en och samma kväll. Jag gillar mina arbetskamrater.

My head hurts. TV, oboyfika och sen natti natti. Oh yes!

torsdag 2 september 2010

Surgery-day

Idag var jag med på en operation. Vitrektomi. Det var kul. Intressant. Coolt. Så här ungefär såg det ut genom mikroskopet.

Det är spännande med operationer. Folk tycker jag borde byta jobb....

I morgon ska jag på jobbfest. Hur vuxet är inte det på en skala?

Hejdå!

söndag 29 augusti 2010

Fint


Titta vilken fin present jag fått av Ida och Johannes. Den här ska jag dricka min oboy ur varje morgon! Åh vad jag älskar Coldplay!

Men det finns ju annan musik än Coldplay som är bra också. Som typ den här låten. Just nu älskar jag den. Håller ju på att titta igenom alla OC-säsonger och på ett avsnitt var den här låten med. I det stora hela väldgt bra musik i den där serien. I like!

By the way, jag skrev ju i ett inlägg för ganska längesen nu att jag skulle bli nörd. Nu tycker jag att jag har tagit ett steg i rätt riktning faktiskt. För nu sörrni, nu har Jessica nördat igenom alla X-men-filmerna. Oh yes! Vad ska nästa steg bli?

Nu ska jag ladda för kakkalas! Hörs!

tisdag 24 augusti 2010

Jag ska bli turkos

Vi hade utbildningsdag (eller vad man nu kallar det) på jobbet idag. Fick höra en föreläsning av en otroligt festlig herre. Jag skrattade så tårarna sprutade. Inget ovanligt för mig egentligen för mina ögon är sjukt känsliga och börjar producera vätska i princip så fort jag börjar dra på smilbanden. MEN det var verkligen en riktigt rolig föreläsning. Oh dear! Så idag har vi peppats till att vara positiva. Glada. Turkosa. Så att vi kan smitta av oss på andra så att de också blir positiva. Glada. Turkosa. Och jag blev helt ärligt lite pepp faktiskt. Så nu ska jag bli turkos. Jag ska turkosifiera världen. Ser ett ynka litet problem med detta....jag är ingen positiv människa. Jag är nog lite mer av vad man skulle kalla pessimist faktiskt. På fritiden åtminstone. Men det ska bli ändring nu! Nu ska jag när jag vaknar toktidigt på morgonen av den ondskefulla väckarklockan sätta mig upp direkt när klockan ringer med ett stort leende på läpparna, skutta upp ur sängen, hälsa mig själv i spegeln med ett "Hey goodlookin´" och intala mig själv att this is gonna be a grrrreeeat day! Sen ska jag lekande lätt trampa iväg till jobbet och göra alla glada.

Låter det inte helt fantastiskt?!

En dag kanske jag klarar iaf.

Dags att starta mitt turkosa leverne!

söndag 22 augusti 2010

Idag för ett år sedan



Idag för ett år sedan stod jag på Stockholm stadion och upplevde den förmodligen absolut bästa kvällen i mitt liv. Ah, sweet memories...Chris i mitt hjärta!

Jag har just tittat på filmen Remember me. Jag blev lite blöt i ögat. Den var lite psykiskt jobbig där i slutet.

Jag såg kungen och Herman igår. Yey! Kungen sa "Kära örebroare". Gotta love the king!

En till film innan sovdags kanske....

lördag 21 augusti 2010

HM Konungen


Japp, då har man varit i örebro city och lyssnat på kungens tal till nationen. Enastående! Nu är det Hermans tur att hålla låda. Wehey! Herman, my hero.

söndag 15 augusti 2010

Gycklarfasoner

video
Inte för att skryta, men.....Titta vad grym jag var på att jonglera med käglor på min semester! Har iofs klippt filmen alldeles precis innan jag tappade allihopa så att ni inte ska se att jag egentligen är ganska amatörmässig. Men nu låtsas vi att jag är värsta proffset och ska bli sån där gycklare. Knivjonglering och eldslukeri blir nästa projekt...eller...

Jag är imponerad av mig själv. Oj!

onsdag 11 augusti 2010

So long semester!

Jo, det är sant. Jag är tillbaka. Tillbaka i öret. Tillbaka på jobbet. Tillbaka i bloggen. So long, semester! Nu är det jobba hårt som gäller så man kan skramla ihop lite pengar och ha råd med en semester nästa år med. Jag längtar redan. Som ni förmodligen märkt så har jag varit i bloggdvala några veckor nu. Och jag förstår ju hur mycket ni har väntat, med SPÄNNING, på att jag skulle vakna upp ur denna dvala. Så nu kära vänner kan jag meddela er alla, God morgon världen! Dags för min otroligt spännande semester att dokumenteras så att ni alla kan ta del av den och känna samma ljuva känsla som jag har känt under tre veckor nu.

Innan semestern gjorde jag en lista. Jag gillar listor. Livet blir så mycket lättare att leva med listor. Listan var över saker jag skulle få gjorda under min ledighet. Så jag har bockat av, en efter en. Träffa Johan, check! Roadtrip, check! Bada, check! Konsert, check! Äta glasspråm på DB, check! Sova i hammocken, check! OC-maraton, check! Ja, som ni ser har det ju varit en helt outstanding semester!

So, let´s take it from the beginning. Blev hämtad på tågstationen och skjutsad hem där huset var fullt med släkt och släkts respektive. Det åts, gladdes och badades. Härligt! Nästa dag träffade jag Johan på Bjuråkersstämman och min själ fröjdades. Vi gjorde det där vanliga man brukar göra när man kommer hem och träffas för första gången på läänge; alltså pratade härliga gamla minnen och hånade infödingarna.

Jag och Tater nuts var tvungen att stilla våra Seth Cohen-lustar så vi körde OC-maraton. Kan dock inte påstå att det stillade mina lustar. Snarare tvärtom. Den där Seth alltså, ojojoj. Skönare personlighet får man ju leta efter. Tater nuts hade nåt sjukt begär på Leonardo Di Caprio så det blev en del sånt också. Men det var bara hon som stod för begäret där. Vi såg bl a Leo i Inception. Otroligt bra film! Men oj så många frågor vi hade efteråt. Vi kände oss helt förvirrade ett tag där.

Det har blivit mycket häng med Tater nuts på semestern. Vi drog iväg till Bergsjö……jag vet, låter ju helt usla tragiskt, MEN…han den där Philippe (om han nu stavar så) var ju inte helt fel. Även att vi masade oss iväg till Östersund och gick på Yran en dag och upplevde den ultimata festivalstämningen…Regn, regn och åter regn. Ständig fukt. Stora, fula och orangea regnponchos. Skor så genomblöta att fotsulorna blev helt skrynkliga och färgen på mina skor spred sig invändigt och gjorde mina fötter helt blåa så det såg ut som jag hade kallbrand. Mina tår är fortfarande lite blåaktiga…Men skitsamma, Johnossi var ruskigt bra iaf.

På min semester har jag passat på att hänga med det lilla barnet Ester och varit så mostrig man kan vara. Jag lyckades axla rollen väl. Jag har gullat, gosat och pussat på det lilla charmpaketet. I think she likes me. Få se, vad jag gjort mer…Jo just det, jag har fyllt år och ätit tårta. Yehey!

Men det har ju inte bara varit frid, fröjd och regnbågar. Det verkar som diverse olika arter ur djurriket har konspirerat och gaddat ihop sig mot min familj och vårt stackars hus. Det har kryllat av harkrankar. Harkrankarna har ätits av fåglarna. Fåglarna har bajsat ner hela vår altan och utemöbler och även lämnat golvet och marken full med harkranksben. Överallt! Ben här, ben där. Bajs här, bajs där. Det såt ut som ett krigsfält. Massaker. Verkligen överallt. Man kunde knappt ställa ner foten utan att kliva på bajs eller ben. Och inte nog med det, rävarna bestämde sig tydligen för att bästa platsen att lägga sin avföring på var vår altan och gräsmatta. Och det var inte bara vanlig hederlig avföring, nej de var tvungna att bajsa ut halvätna råttor mitt på golvet. Vi var helt usla utsatta! Why us?! Apropå harkrankar föresten…jag och Sofia blev attackerade av en sådan förskräcklig varelse när vi satt inklämda i bilen och vi dog nästan…Skrek i panik iaf.

Craaap. Nu ösregnar det!

onsdag 14 juli 2010

Tältsemester? Not!

Idag kom jag att tänka på tältning av någon anledning, vilket är lite konstigt eftersom jag hatar att tälta och inte känner att det är nåt jag vill tänka på. Huga, all den där fukten man måste utstå. All värme. Eller kyla. Tält kan ta och dö nånstans. Jag vill aldrig mer sova i tält.

Men, jag kom att tänka på en speciell tältning, back in the days, som faktiskt inte var helt fy skam. Den var, om jag inte minns helt fel, ganska så rolig. Det som gjorde det så roligt var nog hur det lät i det där tältet. Något såhär lät det:

"- Agnes, ta stryk!
- Dö Svante, Dö!"

Haha, ja det var tider det! Dom två turturduvorna blev tro det eller ej faktiskt ett par i ett senare skede. Undrar hur livet skulle sett ut om de fortfarande var ett par? Är det nåt jag orkar fundera över egentligen? Nej, det är det inte. För det jag ville säga med det här inlägget var ju bara att jag en gång i tiden var med om en rolig tältning. Och varför ville jag dela med mig av det? Ingen aning! Vem bryr sig liksom.

God natt!

söndag 11 juli 2010

Twilight

Puh! Det är varmt! Oh dear!

Men jag ska inte klaga. Det är ju sommar! Och jag har bara en vecka kvar att slita på jobbet innan jag ska avnjuta himmelskt underbar semester. Give me a hallelujah for that! Men frågan är, hur ska jag överleva den kommande veckan? Förra veckan var inte rolig. Fy vilket ångest jag genomled. Men 5 ynka dagar till ska jag väl klara av ändå.

Igår var jag och Ida och såg nya Twilight-filmen på bio. Hade inte sett de två första på bio. Vilken upplevelse det var. Jag har aldrig varit och sett en film som gett så mycket reaktioner från publiken. Där satt hur många upphetsade tjejer som helst och gav ifrån sig förtjusta ljud och kommentarer. Det var en massa "åhh" och "ohh" och "nawh" och "åh, han är ju nästan naken". Fy vad jag skrattade. Folk levde sig verkligen in i filmen. Har aldrig varit med om något liknande på bio. Men vidare...filmen då. Jag tycker faktiskt att alla filmerna är ganska bra. Det erkänner jag. MEN... jag tycker även att dom är ganska så löjliga...egentligen. Jag skrattade åt ganska mycket. Alla de där barbröstade killarna som helt plötsligt blir vargar. Är inte det väldans löjligt egentligen. Vampyrer är ju mycket coolare iaf. Så jag ställer mig på Edward-fansens sida. Och all denna ansträngda andning...fast den är ju iofs med i nästan alla filmer. Så det godkänner jag väl då.

Jag kollade igenom vad jag hade för skivor för några dagar sedan och gjorde en glad upptäckt. Så nu har jag återupplevt lite ljuva stämmor från den otroligt söte Denison Witmer. Hittade även en Elliot Smith-skiva som jag bara kände mig tvungen att lyssna på för det var så längesen. Fy vad bra de är. Jag har sån bra smak!

Nej hörrni, nu känner jag att det är dags. Ska detta vara dagen? Dagen då jag äntligen tar mig igenom min första Herman Lindqvist-bok. Ja, jag tror faktiskt det. Idag ska den läsas ut och sen kan jag glänsa med mina kunskaper om Gustav Vasa och alla hans söner. Om jag kommer ihåg nåt d v s. Hörs hej!

söndag 4 juli 2010

Mer Håkan åt folket

Jag har en teori. Att sommar inte riktigt är sommar utan Håkan Hellström. Är det värt att testa den teorin? Det tycker jag verkligen för jag är till 99% säker att min teori är rätt. Och den stämmer allra mest på roadtrip i Sverige en solig dag. Helst ska man skråla med i Håkans "ljuva" skönsång. Åkte till Småland igår för att gå på bröllop. I bilen lyssnade vi på Håkan. Kanske inte skrålade med för fulla halsar men det gick bra ändå. Håkan är sommar!

Jo men just det, det var bröllop i helgen för mina kära vänner Sofie & Calle. Då var sommarens bröllop avklarade och jag är nu bröllopsledig resten av sommaren. Det var härligt att få hänga lite i Småland tycker jag. Gillar Småland. Härligt att få vara med på fin vigsel, se vackert brudpar och äta en massa gott.

Otroligt söta var dom, Charles och Sofie. Grattis!

Apropå sommar och musik. Annan musik som hör som bäst hemma på sommaren och för mig nu blivit en självklarhet i solen och värmen är Shout out louds, Guldgossen, Caesars, Moneybrother och Ted Gärdestad. Varmt rekommenderat säger jag bara. Och allt är svenskt, hör och häpna. Jag brukar ju inte gilla svenskt.

Två veckor jobb kvar innan jag säger bye bye Örebro. LÄNGTAR!

torsdag 1 juli 2010

Thursday bloody thursday

Jodå...Idag kom det...som en blixt från klar himmel...eller ja, inte riktigt klar himmel. Några moln fanns ju där eftersom jag redan i förra inlägget anade otyg. Det som jag väntat på sedan i måndags kom idag som en slap in the face och gjorde mig yr av blodförlust. Jo, det är ju såklart det oheliga näsblodet jag talar om. Jag sitter där på min cykel och trampar i godan ro och helt plötsligt känner jag att någonting händer i näsan och jag fattar ju direkt vad det är som pågår där inne i min näshåla. Var som tur var typ framme vid jobbet så jag skyndar mig in i omklädningsrummet och in på toan. Men förgäves. Blodet sprutar. Det forsar ner i handfatet, det rinner bak i halsen, det stänker över hela toaletten, det rinner ner i munnen så jag ser ut som jag blivit golvad i en boxningsmatch med en massa blod på tänderna. Jag börjar gråta i panik. Tack gode Gud för de snälla sköterskorna som fanns i min närhet och som förbarmade sig över mig och fick ner mig på golvet och lät mig ligga där medan de försökte tvätta mitt ansikte rent från allt blod som rann ner för kinderna och in i öronen t.o.m. Kära nån alltså, vilken usla pärs! Tillslut blev det ju stopp på eländet iaf. Men ni skulle ha sett hur det såg ut. Det var som det hade skett en massaker inne på toaletten. Stockholms blodbad! En av de snälla sköterskorna städade upp mordplatsen åt mig. Vilken action det blev. De stackars ögonsköterskorna fick handskas med lite blod för en gångs skull. Eller ja, lite och lite...

Men alltså, jag bara undrar. Ska jag verkligen behöva leva så här hela livet? Ska mina näsblodkärl alltid vara så här sjukt sköra? Ska det bara komma som en ovälkommen gäst när som helst, vart jag än är och hålla på i den där takten? Finns det inget permanent bot mot näsblod? Jag får ju psyk. Ska jag behöva stå där på min bröllopsdag och kanske om jag har otur bloda ner hela min dyra, vackra och väldigt vita klänning och ändå tycka att det är den bästa dagen i mitt liv? Usch, nu blir jag rädd. Jag kommer aldrig att kunna gifta mig. Bara för det usla näsblodet.

Nog pratat om blod nu. Ska försöka komma på andra tankar genom att avnjuta lite "sommar med Ernst". Han är ju för härlig den där Ernst. Ha det!

tisdag 29 juni 2010

Tillbaka till allvaret igen då

Jaha, då har det varit midsommar då och man är tillbaka i sitt vanliga liv och sina vanliga rutiner här i Öret. Med en jobbig usla förkylning på köpet. Är inte livet fruktansvärt deprimerande ibland? MEN, det var en fantastisk helg hemma. Jag träffade mina homies. Jag agerade expertkommentator. Jag lekte charader och "maskinen". Jag blev biten av mygg. Precis så som en riktigt värd midsommar ska vara. Och så fick jag ju umgås med min älskade familj och lilla Ester. Ännu mer värt! Nu bara räknar jag dagarna tills jag får åka hem igen och njuta av total ledighet i TRE veckor! Åh, längtar ihjäl mig!

Bara så ni vet, jag hatar att vara förkyld!!!! Bara väntar på att näsblodet ska glänsa med sin närvaro. Craaaap!

onsdag 23 juni 2010

Piggelin

YES!!!! Imorgon drar jag mig hem mot Hälsinglands sköna gröna skogar och vackra vyer. Äntligen! Wooohooo! FAST....det är ju tyvärr bara för några ynka dagar. Men jag ska vara glad så länge de ynka dagarna varar sen kan jag deppa igen när jag kommer tillbaka. Och blir det för deppigt är det bara att titta lite på "Unga mödrar" för att inse hur underbart MITT liv är. Efter det är det liksom bara att pusta ut och glädjas över hur bra man har det. Men sen är det ju bara några veckor att utstå här i Öret för sen bär det ju iväg hemåt igen för en tre veckor lång semester. I love!!!

Alltså åh vad det är gott med Piggelin. Det måste vara något av det godaste som någonsin gjorts. Jag skulle kunna leva på Piggelin. Om det inte vore för skräcken att bli världens överviktigaste människa och alla de extra tandläkarbesöken man skulle behöva utstå. Åh...Piggelin. Yummy! One more, I say!

söndag 20 juni 2010

Romantiken spirar

Har just avverkat ett cirka 5,5 timmar långt Stolthet och fördom-maraton. I like! Men man blir ju så usla kär av såna där filmer. När ska jag hitta en Mr Darcy? Jaja.

Jag hade inte planerat att titta på "det kungliga bröllopet" igår. Men helt utan kamp så hamnade jag där framför teven ändå. På vigseln iaf. Annars hade jag det mest på i bakgrunden. Men ja, det var ju väldigt fint måste jag ju erkänna. Och jag blev så impad av Daniels tal så jag fick lite rysningar och kanske att jag blev lite blöt i ögat också. Det var ju för sött. Man får väl hoppas att de blir lyckliga. Det såg så ut iaf. Det var bara ett fel på det där bröllopet...jag hade velat veta mer om det där brasilianska diademet. Det var alldeles för lite prat om diademet........

Apropå bröllop, förra helgen lämnade ju mina kära vänner Emma och Anderas det ogifta livet. Mycket fint bröllop! Titta så vackra de var. Man blir ju stolt ända in i själen. Grattis igen!


Ojojoj, Stolthet och fördom, kungligt bröllop och vänners bröllop. Även att min käre kusin popped the question till sin flickvän under Vättern-rundan. Detta inlägg bara osar ju av romantik. Härligt. Tar nog och fortsätter på det romantiska temat och klämmer ännu en Jane Austen-film. Det låter bra! Hörs hej.

söndag 6 juni 2010

Sommarens soundtrack

Nu har jag den. Listan. Den ultimata. Soundtracket för hela min sommar. Denna sommar ska osa av 60/70-tal och jag ska toknjuta! Där ska jag sitta och lyssna och chilla i solen på balkongen, ute på gräsmattan hemma, på stranden, i bilen, ja you name it....morgon, förmiddag, eftermiddag, kväll. Passar whenever. Och så med mina Dylan-brillor på såklart. Åh vad härligt det ska bli. Jag längtar till semestern!!!

Alltså, min sommars soundtrack (en del av det iaf):

The Weight - The Band
Sunshine of your life - Cream
Can´t find my way home - Blind Faith
For what it´s worth - Buffalo Springfield
Daydream - The Lovin´ Spoonful
Summer in the city - The Lovin´ Spoonful
Good vibrations - The Beach Boys
God only knows - The Beach Boys
Going up the country - Canned Heat
On the road again - Canned Heat
Gimme some lovin´- The Spencer Davis Group
Keep on running - The Spencer Davis Group
Itchycoo park - The Small Faces
Browneyed girl - Van Morrison
Sunny afternoon - The Kinks
You really got me - The Kinks
Fortunate son - Creedence Clearwater Revival
Wipeout - The Surfaris
A little less conversation - Elvis Presley
Break on through - The Doors
Turn! Turn! Turn! - The Byrds
Wonderful world - Herman Hermits
I´m alive - The Hollies
Wild thing - The Troggs
I can´t get no satisfaction - The Rolling Stones
Get off of my cloud - The Rolling Stones
She´s not there - The Zombies
Time of the season - The Zombies
Feelin´ Alright? - Traffic

I love my list!

fredag 4 juni 2010

Not my proudest moment

Ok, detta är inte ett av mina stoltaste ögonblick. Men här sitter jag seriöst och lyssnar på Bon Jovi. What?! Men jag tänker försvara mig med att det bara är för nostalgins skull. Jag återupplever lite härliga barndomsminnen från tiden då jag och Daniel var best buddies...eller ja, han var min best buddy åtminstone. Vi hade då iaf väldans kul tycker jag. Då stod vi och mimade och låtsades spela till Bon Jovi och tyckte det var the shit! Haha, ojojoj, så unga och naiva vi var. Unga och dumma. Tur att vi kom till våra sinnens fulla bruk tillslut. Nej kära nån, nu måste jag lyssna på nåt annat. Tänker dock fortsätta på den smått pinsamma vägen och lyssna lite på Phantom of the opera soundtrack. Jag och Erika tittade på den igår. Stackars fantomen...

Men hörrni...jag är så glad. Varför är jag så glad? Jo det ska jag berätta för er. Ikväll kommer mina älskade föräldrar hit för att hälsa på deras stackars hemlängtande dotter. Jag har i och för sig en känsla av att detta kommer att bli en helg utan fullkomlig sömn med tanke på att jag har föräldrar som snarkar i kapp på nätterna. Men jag är lycklig ändå!

onsdag 2 juni 2010

Barnet mitt...ok, men nästan mitt iaf...typ



My homie, gangsta-Ester from the hood.

Åh vad jag saknar det lilla gullegrynet.



Kära nån vad blödig jag blivit...

måndag 31 maj 2010

Did Steve tell you that? What´s he got to do with it? What kind of rappingname is Steve? Steve...

Idag har jag räddat liv. Jag känner mig som en bättre människa. Ja men lite bättre faktiskt. Eller ja, räddat och räddat...den där dockan var lika orörlig och stel efter min professionella hjärt-lung-räddning som före....men men, man kan ju inte lyckas med allt. Iaf, nu har jag skills som behövs för att bli vardagshjälte. Off to save some lives! Wohoo!

Men alltså, har ni sett det här eller? Det är ju läskigt. Ungen ser ju ut att ha rökt i 40 år och är världens mest erfarna bolmare. Hur har han fått in tekniken? Vad tänker hans föräldrar med? Is this for real? Verkligen?

söndag 30 maj 2010

I take a cup and then I put it on my head and I just stand there being freaky with a cup on my head

GRATTIS på mors dag lilla mor! Love you! Puss!

Grattis Tyskland.

Grattis till annat folk som förtjänar ett grattis.

Istället för att ta vara på det vackra, sköna vädret genom att tillbringa all min vakna tid ute i naturen så tänker jag krypa ner i soffan och titta på Flight of the conchords. Gör det ni med vettja.

fredag 28 maj 2010

Hey man, I just want some muesli

Åh vad jag älskar dom. Jag älskar Flight of the conchords. De är så bra. Så sjukt roliga. Så otroligt fyndiga. Var får de allt ifrån? Jag vill också ha deras genialiska fantasi. Detta inlägg får bli en hyllning till dom.


"You don't know where you're going, you cross the street. You don't know why you did,
you walk back across the street".

"You know you're not in high finance considering getting second hand underpants.
Check your mind, how'd it get so bad? What happened to those other underpants you had". HAHAHAHA!

Ah, arbetslöshet. Vilken tid det var! Jag tycker de gestaltar livet som arbetslös väldigt bra : "When you're unemployed there's no vacation. No one cares, no one sympathizes, you just stay home and play synthesizers". Jodu. Been there, my friend. Jag var ju lite utav ett synthesizergenious på den tiden. Det är vad som händer med arbetlösa. Men nu har jag ju jobb så nu har den talangen tyvärr sinat.

Jaha, hörrni. Det känns lite konstigt det här. Ja, alltså, att Sverige inte ska vara med i Eurovison i år. Men egentligen, varför sörja över det. Jag tänker inte göra det iaf. Även om jag hade planerat in att ha Eurovisionkväll på lördag. Men nu slipper jag ju det. Alltså, jag har funderat. Det har ju bara gått sämre och sämre för vårt land i den där tävligen på senare år. Och alla har varje år blivit så häpna för att vi svenskar tycker ju alltid att vårat bidrag är det bästa av det bästa. Men jag tror seriöst att det är nån slags komplott bakom det här. Jag tror att alla de här andra mysko länderna där ute av någon anledning hyser agg mot vårt kära Sverige och därför har ingått i en kollektiv diss av vårt land bara för att vi inte anammar resten av Europas weirdo kultur. Och då tycker jag som så, Fine! Vi behöver väl inte Eurovision. Jag tycker vi kan sluta med det här nu. Jag tycker vi totaldissar Eurovision hädanefter istället för att sjunka ner till resten av Europas eurotrashnivå. Varför inte bara bryta oss ur Europa och bilda vår egen värdsdel. För vi svenskar är ju gräddan av allt liv här på jorden......ja men i Europa åtminstone...eller...

Idag var det strömavbrott på jobbet. Jag bara satt där och hade ångest för alla som möjligtvis satt fast i en hiss där nånstans. Jag skulle ha fått sån panik! Om jag inte satt fast med nån snygg läkare förstås....då kanske jag skulle uthärda.

Nästa vecka ska jag lära mig hjärt- och lungräddning. Så då kan jag rädda er alla. En bra egenskap för en kyrkjouren-medlem tycker jag. Hurra! Nu är det dags för fredagsmys. Ajöken!

måndag 24 maj 2010

Borås

I helgen har jag varit i Borås. Borås! Jag hälsade på min darling friend Sofia. Förra gången jag var och hälsade på henne i Borås regnade det typ hela helgen. Sofia blev nedstänkt av en usla Boråsbilist. Nu när jag kom till Borås störtregnade det. När vi gick ner mot stan blev Sofia nedstänkt av en usla Boråsbilist igen. På i precis samma ställe som förra gången. Weird. Och det är lite det som är ursprunget för både min och Sofias stora Boråsdiss. Regnandet. Det regnar tydligen alltid där. Så i helgen har vi skyllt i princip allt dåligt i våra liv på just Borås genom att allt som oftast utbrista i ett "himla Borås" när vi blev irriterade eller på något sätt bittra. Till vår förvåning blev det dock ganska mycket sol i helgen ändå. Men vi fortsatte dissen i alla fall. Det var så enkelt att bara ha nåt konkret att skylla allt på.

Men iaf, vi hade det väldigt trevligt tycker jag. Det är alltid en sån glädje när jag får träffa min kära vän. Vi är så synkade liksom. Hon är ju nästan den enda som förstår mig. Vi har gjort så mycket lajbans. Vi har diggat till Queens Bohemian Rhapsody. Gallileo! Gallileo! Gallileo Figaro! Ja, så har det låtit under större delen av min Boråsvistelse. Vi har även shejkat loss med några fräscha praktiska lovsångsdancemoves från youtube. Mina favoriter var "Prisande pekfingret", "Jerikos murar faller", "Moses delar havet" och såklart klassikern "Andligt berusad". Haha, ja ojojoj, det var är koreografi av ruskigt hög klass. Något utan dess like.

Vi har haft många djupa samtal...samt många mindre djupa samtal. Ganska många obehagliga samtal faktiskt. Varför lyckas man alltid komma in på sånt. Det var barnafödande, bajs och brutna svanskotor. Och det värsta var att allt hängde ihop också. Det var liksom samma konversation och ämnena hade med varandra och göra. Mer än så tänker jag inte dela med mig. Men usch, det var inte något jag rekommenderar som spontant samtalsämne vid middag... eller vid pinsam tystnad för den delen. Det borde aldrig talas om faktiskt. Huga!

Annat som har hänt är att vi var på konsert med "First Aid Kit". Mycket bra! Två systrar med otrolig talang och sen satt det inte helt fel med en söt trummis heller. Vi var även på bio och såg Nowhere Boy som handlade om John Lennon. Helt okej film. Åh, Beatles är så bra!

Såg även en mycket djupt störande websida för en creepy ny kyrka med en pastorsfru som hade spelat in filmer med sjukt pinsamma danser. Men det var så obehagligt så det nämner jag inget mer om.

I det stora hela, en mycket bra helg. Nu längtar jag till sommar! Sommar och party! Wohoo!

måndag 10 maj 2010

Salem är kung!

Oj, känns som det var längesen jag uppdaterade här. Men jag har liksom inte riktigt haft ett passande blogghumör. Är i en lite down period. Inte riktigt vän med världen och livet kan man säga. Men äsch, det tänker jag inte gå in mer på. För att det finns faktiskt något glädjande jag kan skriva om. Igår var jag på konsert i Sthlm. Salem Al Fakir! Yehey! It was wonderful! Salem är kung! Han är så grymt bra den mannen. Jag känner lite begärskänslor alltså. För han är ju inte bara en fantastisk musiker, han är ju toksöt också. Ja, ojojoj. Jag är kär. Salem i mitt hjärta. Åhhh... Haha, titta hur han freakar loss på scenen. Han är ju för underbar. Guld är vad han är. Fy vad jag hatar den där usla handen som förstör allt.
video
Han skulle gå genom publiken från en scen till en annan och då gick han alldeles förbi mig. Hur nära som helst. Wohoo, starstruck! Jaha, det var allt för den här gången. Får väl se när jag blir på så pass bra humör att jag kan engagera mig här igen. Hörs hej.

torsdag 22 april 2010

Tänk att ha jobbet lite mer som en hobby

Ojojoj! Jag har ett sånt scoop! Jag sitter på en riktigt smaskig hemlis. Ni får ingenting veta. Inte för att jag tror att det är nåt ni skulle bry er om speciellt mycket, men för mig är det STORT. Det är så spännande att det nästan pirrar lite i kroppen. Vad roligt det är att veta saker som andra inte vet. Moahaha. Juicy stuff!

Snart ska jag börja stå i kassan på jobbet. Känns inte kul. Men det får väl gå. Jag skulle så otroligt gärna vilja göra så här då:

Tänk vad mycket roligare jobbet skulle bli.

Jag älskar den här reklamen. Och judith och judiths youtube-klippsparodi. Kungligt!

onsdag 21 april 2010

Sjukhusromantik

Rackarns usla kommunistväder! Sådär, då var det sagt. Let´s move on...

I förrgår läste jag mitt horoskop i NA. Det stod att jag den dagen skulle stå i rampljuset och få mycket uppmärksamhet från folk och i synnerhet från personer med auktoritet. Toppen tänkte jag! Äntligen var det dags. Äntligen skulle han uppenbaras för mig, min mörka mystiske hetläkare. Han skulle sweep me of my feet och sen skulle vi leva lyckliga i alla våra dar. Men horoskopet ljög! Det hände ju inget alls! Jag blev lite smått besviken faktiskt...

Nej hörrni, nu tror jag bestämt att jag ska masa mig över till soffan och byta kanal för jag orkar inte höra på den där Anna Anka längre. Kanske lite Bond istället. Eller Arrested development säsong 2. Ja det är sant, säsong 2 finns nu i min ägo. Fy vad trevligt jag ska ha!

söndag 18 april 2010

Brödbak



Ja det är sant det ni ser. Jag, Jessica, har bakat bröd. Husligt som bara den! I fredags ägde denna spektakulära händelse rum. Fattas bara ett förkläde och mjöliga kinder och bilden hade varit perfekt. Och gott blev det faktiskt också, fast det var fuskbröd. Ja jag erkänner, det var fuskbröd. Men äsch, bröd som bröd. Det gick ju att äta.

Nu tänker jag ha en riktigt skön slappkväll. Först ut Casino Royale, följt med lite härlig Gossip Girl-dramatik och sedan lite smaskiga mord i Harper´s Island. Gött det!

Ha en bra kväll allihopa.

fredag 16 april 2010

Polyester Mozart

video

The new Mozart! Jag är mäkta stolt. Vilken stjärna hon kommer att bli! Och vad rik jag kommer att bli när hon tjänar multum och delar med sig till sin skröpliga stackars moster. Ja, det här är ju talang utan dess like.

onsdag 14 april 2010

Rebel rebel


Men hjälp! Vad har jag gjort?! Jag har klippt av mig håret!.....Jaha.

Så rebelliskt av mig.

Hittade ett till roligt sms i min telefon idag. Från pappa.
"I have killd a pigg and the meat is on the way. Only be calm."

Fantastisk engelska!

So long!

tisdag 13 april 2010

Grease is the word

I söndags tittade jag, Erika och Ida på Grease. Jag fick då en våldsam lust att titta på musikaler. Riktiga alltså, in real life. Jag kom på att jag ville se Grease med Sebastian Karlsson och Marie Serneholt. Sen kom jag på att Sebastian är ganska het. Sen kom jag på att jag vill se Jesus Christ Superstar med Ola Salo. Och det i sin tur fick mig att komma på att Ola Salo också är ganska het. Så trevligt med heta människor tänker jag nu. Ja, vem kan säga mot det? Det är väl alla tiders! Men ja, musikaler var det ja. Borde man inte gå på mer sånt. Har ju faktiskt sett Grease live en gång. Det var riktigt roligt. Så jag vill se mer. Det är ju mycket roligare live än på film. Jag vill se Hair!

Idag behövde jag en sysselsättning när jag satt och stekte mig i solens sken. Så jag passade på att kolla igenom mina gamla sms. Jag hade en hel del sparat. Nåt var från 2007. Vet inte varför de är sparade. Men hursom, det var ju tur att jag hade sparat dem. För då kunde jag ju muntra upp mig med ett otroligt underhållande sms jag fick den 18 november 2008 av min käre vän Johan. Tänker dela med mig av det roliga uttalandet han gav för er alla: "Jag ser Peter Petrellis stjärt! Slit ut mina ögon!"
Hahaha. Vilken skräck! Not! Het-Petrelli. Men jaja, hursom, detta fick mig att bli på ruskigt trånande Heroeshumör. Åh vad jag vill se de nya avsnitten! Det var ju så spännande det sista jag såg. Jag vill se mer Sylar. Och mer Peter. Och mer Samuel. Nu!

Hittade även ett annat mycket roligt sms från min BFF Tater Nuts daterat den 5 september 2008: "Men Jessica, stå emot! Håriga hamstern har dej i sitt nät!" Ja kära nån, det har han verkligen ibland. När han får tillfälle. Men jag ska kämpa för att inte bli fångad igen.

Jag avslutar med ett sms jag fick från Ida.
"Jesus är kul, god jul!"

Haha. Peace out!