måndag 30 november 2009

Nostalgi

Satt och tittade på mina foton och hittade de här gamla godingarna från när jag och Emma spelade in en dansfilm till hobis och tater nuts dansshow som vi var värdpar på. Ojojoj vilken rolig dag detta var. Vi spelade in danser från olika årtionden, från 50-talet t.o.m. 2000-talet. Detta är min 60-tals outfit. Jag är ganska stolt, för jag tycker faktiskt att jag lyckats fånga looken bra. Åh, om man ändå var ung på 60-talet.

Vår film blev hur bra som helst. Ja jag skryter lite här. Hade det gått hade jag lugnt visat den här på bloggen men jag har inte lyckats. Fruktansvärt bra är den! Hahaha. Ska nog ta och kolla på den idag. Här ser vi några bilder från de andra årtiondena. 50-tal, 80-tal och hippieeran. Hahaha, titta på Emma som hippie. Klockrent!

Åh vad jag längtar tillbaka till den där dagen. Och till dagen när dansshowen var. Det var så otroligt kul. Jag och Emma kicked ass som värdar. Ja jag skryter igen. Hahaha. Hoppas på att nån gång få ett uppdrag liknande detta igen. Och gärna med Emma, för som sagt, we ruled! Och hobis och tater nuts är grymma på att dansa! Puss på er!

fredag 27 november 2009

Igen!!!

Näe! Seriöst! Nu får det väl ändå vara nog. Hur mycket ska jag behöva stå ut med egentligen? Jag kommer ju att få blodbrist om det fortsätter så här. Usla näsa!

torsdag 26 november 2009

Oh joy!

Give me a Hallelujah! Äntligen äntligen äntligen kan jag pusta ut och börja leva igen. Här ska tjänas ihop pengar till min framtida U2-konsert som ska äga rum någon gång detta sekel. För jag har fått jobb! Ja det är sant. Vindarna vände! I´m so happy I could almost pee my pants! Men det tänker jag inte göra. Istället ska jag fira med att städa...städa är en sån partypooper. Men ok, kommer att kännas riktigt gött när det är gjort. Och då, då kan jag fira på riktigt med ballonger och bullar! Nej, förresten, jag gillar inte ballonger. Dom smäller så högt. Och jag orkar inte baka bullar. Nåväl, nåt bra sätt ska jag nog hitta att fira på.

Jag spottar på arbetslösheten! In your face!

onsdag 25 november 2009

Bloood

Kom just tillbaka från körövning. Jag var där typ en halvtimme innan jag beslutade mig för att vända tillbaka hemåt igen. Allt mitt snor i överflöd hindrade mig från att kunna andas normalt genom näsan och varje gång jag försökte ta ton började det kittlas i halsen och detta gjorde mig rädd för att jag skulle få hostattack och skämma ut mig inför alla när jag sitter där helt röd i ansiktet med tårar sprutandes ur ögonen. Jag är en sån som blir astårögd när jag är förkyld. Suck. Även att jag satt där och kände rädsla för att folk skulle tänka tanken "Oh crap, hon har svininfluensa. Försvinn härifrån!" Så jag försvann. Jag kan iofs inte säga att det inte är svininfluensa. Det vet jag ju inte. Jag är förvisso vaccinerad men har ju hört att det tar några veckor innan vaccinet får effekt så det finns ju en risk. Men det känns mest som en helt vanlig usla förkylning iaf. Nämen alltså, jag kände mig ganska däckad egentligen så jag tyckte att det var bättre att söka mig hem till sängen istället. Nu blev det iofs inte sängen utan datorn. Men äsch.

Dessa näsblödningar alltså. Jag tror jag blir galen! Trodde igår att jag hade klarat mig lindrigt undan med en liten blödning. Men nejdå, igår kväll när jag hade städat klart köket och satte mig ner i soffan och tog en klunk saft...då började det forsa igen. Och kära nån, jag höll ju inte på att få stopp på det. Panik! Och vad tror ni hände i morse lagom tills jag var klar med alla morgonbestyr och skulle sätta mig och pusta ut i soffan...jo det kom blod igen såklart. Nu har jag garderat mig för framtida bekymmer. Idag har jag inhandlat blodstillande vadd och massor utav bomull. Try to get through that, sucker!

Lyckades iaf städa klart köket igår kväll. Jagade bort alla usla lortdemoner. The kitchen...is clean.

Jag bet mig i läppen idag. Så att det blödde. Det gjorde fruktansvärt ont. Nu har jag värsta köttiga såret där och lyckas såklart bita mig på precis samma fläck om och om igen. Känner ni min smärta?!

God natt!

tisdag 24 november 2009

Mosters pride and joy


The most intelligent baby in the world. Saknar!

Pepparkaksdeg

För nån dag sedan bakade mamma pepparkakor. Jag fick ångest för att jag inte kunde vara med och äta deg. Sen skämtade jag om att hon skulle skicka en degklump på posten. Gissa vad som kom på posten idag. Hahaha. Lilla mor, hon är ju för söt. Hon tyckte att jag skulle få lite julstämning. Det tackar jag för. Nu ska jag moläta pepparkaksdeg och insupa ljuv julstämning. Men då kanske ni tycker "Ugh, grose! Äta deg som färdats ihoptryckt i ett litet paket 40 mil genom Sverige". Men det skiter jag i! Jag tänker äta...och njuta! Mmmm...tasty!

Idag har jag jobbat på Neurokliniken igen. Trivs mkt bra där. Och nåt av det bästa är ju såklart....sjukhuspyjamasen! Jag får ha det på mig hela dagen liksom. How wonderful it is! Nåt som inte är fullt så underbart är att jag är så usla förkyld. Jag snorar och snorar. Det rinner och rinner. Men jag vet ju hur det är. Om jag snyter mig löper jag stor risk att få makabert näsblodsflöde. Så jag försökte undvika det så länge jag kunde. Men tillslut bestämde jag mig för att ta risken. Vad tror ni hände? Det började forsa blod såklart! I hate förkylning and my freakishly fragile näs-blodkärl! Seriöst liksom! What´s up with that? Turligt nog slutade det blöda ovanligt snabbt. Så det var ju skönt.

By the way hörrni! Jag är på sånt konserthumör. Diskuterade detta med Tater Nuts igår. Hade ett otroligt sug att åka till Danmark i sommar och se U2 live. Men vi kom ju fram till att det inte skulle ske. Men kära nån alltså, nån gång! Nån gång ska det ske! Jag vägrar lämna jordelivet utan att få uppleva U2 live! Surfade runt lite på nätet och upptäckte att Mika ska ha konsert i Sthlm den 18 mars. Jag vill dit! Tror att det vore skitkul. Who´s with me?!

Jag är helt slö nu alltså, men nej, det är bara att ta sig i kragen och sätta igång och städa. I advent ska här skina och dofta gott som aldrig tidigare! Suck, fy vad jag hatar att städa...

måndag 23 november 2009

Vindarna vänder

Idag har jag jobbat på Neurokliniken. Det är konstigt, för ett tag sen var jag ett tragiskt misslyckat arbetslöst på-gränsen-till-socialfall utan något hopp om en bra framtid (ok, inte fullt så hemskt var det). Allt kändes hopplöst och crappy. Nu helt plötsligt står jag här med fyra olika jobb. Inget fast iofs, men ändå. Folk vill ha mig. I´m so happy! Nu ska vinden vända, I say! Finally! Börjar saker och ting inte reda ut sig nu så vet jag inte vad jag tar mig till.

Lovely Anna kom och hälsade på mig på jobbet idag. Då blev jag så glad så glad. Imorgon ska det lunchas! Yey!

Oh crap, jag kom på en grej. Det börjar vankas advent nu. Och det betyder att det måste städas. Hugaligen! Upp till kamp mot dammråttorna. Jag dör inombords av tristess. Finns det nåt tråkigare än att städa? Typ inte. Kan inte nån komma och städa min lägenhet så kan jag adventspynta den lite sen. Please!

söndag 22 november 2009

BFF

Kom ganska nyligen hem från att ha träffat en älskad, mycket älskad vän på tågstationen. Min kära bff! Jag är så glad för att jag har henne. Jag är så glad för att vi har varandra. Jag är så glad för att vi har samma hjärna (för det har vi verkligen. Våra hjärnor utvecklas i samma takt, it´s freaky.) Åh så kul det var. Men ack, nu har hon lämnat mig och dragit söderut. Men i jul....då ska vi hänga! Och då ska vi ha roligt som aldrig förr!

Igår var jag frisk. Ok, förutom lite ont i halsen och trötthet. Men i morse vaknade jag upp och upptäckte till min förtvivlan att jag lyckats ådragit mig en jobbig usla kommunistförkylning! Ve och fasa! Nu bara rinner det och rinner från min näsa. Jag blir tokig!

Det här kan bara tröstas med en sak...två saker...juleskum och spännande Gossip Girl-dramatik! Wehey!!!

torsdag 19 november 2009

Legender

Jag är så glad för att Tater Nuts har börjat lyssna på Simon & Garfunkel. Äntligen har hon insett deras begåvning och storhet. Och jag tänker ta åt mig lite ära åtminstone. Jag är så stolt över henne. Simon & Garfunkel rules! Och jag har varit på konsert med dom. Oh yeah! Bildbevis!

They are legends! Mina musikhjältar.

Jag har ikväll, tack vare Kristian, gjort min medborgerliga plikt och röstat i det viktiga Aladdin-valet. Och jag tror faktiskt att min röst lyckades trycka ner kokoskolan från tredje platsen för att istället ge rum åt den underbara nöttryffeln. Oh yeah! Rösta du med.

Ledig imorgon. Gött! Och på kvällen blir det Coldplaykonsert på dvd. Mina andra musikhjältar. Kul ska det bli! Nu ska jag gotta mig i lite juleskum.

tisdag 17 november 2009

Moahaha

Nu har jag anmält mig till några kurser på universitetet. Är totalt usla less på arbetslöshet nu och vägrar hamna i nån sån där dötrist arbetslöshetsåtgärdskurs. Sånt har jag genomgått en gång och vill aldrig mer behöva utstå det. Hade det inte varit för att Johan var med mig förra gången vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Det hade varit pest och ödeläggelse! Nej men nu har jag vidtagit åtgärder för att förhoppningsvis få slippa skiten. Så om jag inte lyckas få tag på nåt jobb snart så blir det engelska, media- och kommunikationskunskap inriktning film eller sociologi efter jul. Och skulle jag hitta nåt jobb under pluggtiden så hoppar jag av och tar det.

Moahaha, usla arbetsförmedling och försörjningsstöd, you will not beat me!

måndag 16 november 2009

Massvaccinering

Joråsörrusatte, då var man vaccinerad då. Nu är det bara att invänta ett eventuellt insjuknande av den usla sprutan som jag egentligen inte ville ta men tänkte att det är ju bättre än att kanske ha oturen att hamna i respirator och senare lämna denna värld så ok jag tar den väl då. Men bara för att! Usch, nu kommer jag säkert att bli skitkonstig av den där sprutan. Jag vill inte det! Jag måste må bra för jag ska ju jobba vettja. Jag jobbade idag min första dag på massvaccineringen i Örebro. Jag kom dit och möttes av kaos! Jag fick först panik och ville nästan börja gråta för att jag blev så stressad. Men det blev bättre med tiden. Puh!

Käre gode Gud, låt mig inte bli vaccineringssjuk. I need the money!

söndag 15 november 2009

Armen sister!

Förutom min bistra magåkomma som blossat upp i en episod med smärta värre än vanligt så har dagen varit mycket bra. Jag har fått tillbringat hela dagen med mina älskade vänner Ida och Linnéa. Mycket mycket trevligt! Dagen började i kyrkan. Och vet ni vad? Jo kristna sötläkaren var där idag! Hurray! Och jag blev så glad och uppspelt och lite smått ofokuserad. Sen kom jag på hur tragisk jag var. Där satt jag och kastade trånande blickar på en gift man med barn...mitt i kyrkan! Fy skäms! Men åh, han ser så otroligt snäll och go ut. Men ja, jag vet, jag måste se till att hejda mina lustar. Det kan ju bli så pinsamt annars. Haha.

Dock tycker jag ändå att det borde vara helt ok att beundra på avstånd. Faktiskt!

Igår kväll hade jag ett mycket roligt men otroligt sjukt och flummigt msn-samtal med mina kära vänner hobis och tater nuts. Det osade av internhumor så jag förväntar mig inte att ni ska förstå det roliga i det hela. Men ack vad vi gillar internumor!:) Här kommer lite smakprov hur det lät i vår konversation:

Sofia säger: hörrni, om man får röda märken på magen när man suttit ner, efter bilringarna, är man tjock då??
Emma säger:haha.... absolut!
Jessica säger: då är man ruskigt tjock
sofia säger: haha, ok då är jag tjock, and i´m proud!
Jessica säger: ja du har ju alltid varit den tjockaste av oss
sofia säger: true
Emma säger: bergsjö nästa!
Jessica säger: ja nu är det dags sofia
sofia säger: haha, it is! borås is so over
Emma säger: yes
Jessica säger: its so 2009 nästa år
sofia säger: hahaha!

Jessica säger: en hederlig bok är icke lika syndigt som internätet
sofia säger: you got that right
Emma säger: jag börjar fatta
sofia säger: det är därför jag blir bibliotekarie!
Emma säger: got ya!
sofia säger: to stay on the bright side
Jessica säger: du är en sann troskämpe sofia
sofia säger: ända till slutet

Jessica säger: emma, vi vill bara att du ska hitta tillbaka till den rätta vägen igen
Emma säger: jag har ju lovar att göra vad jag kan
Jessica säger: och om du bara låter bono hjälpa dig så kommer det att gå bra

Jessica säger: ohhh aidsy.....
sofia säger: ah, fun monkeydisease.

Emma säger: ojojoj... vart är ni två påväg?!?!?!
sofia säger: till coldplay-himlen! eller hur, jessica?!
Jessica säger: coldplay i våra hjärtan. får vi en varsin chris där?
sofia säger: ja, så det räcker o blir över, fast det är ändå samma liksom
Jessica säger: ja men då är vi på väg dit. kyrkjouren forever
Emma säger: jasså... nu blir man ju inte annat än lite sugen, kanske att man skulle hänga på.
sofia säger: alla som inte sjunger svordomsvisan får vara med!
Emma säger: ååånej.
Jessica säger: ja svordomar är ju inte riktigt tillåtet. haha
Emma säger: jag är förlorad!
Jessica säger: emma, du måste nog vara med på lite fråga ewa så vi kan få nån ordning på det här
sofia säger: ja, precis.

sofia säger: nejnej, inget sånt trams, här handlar det om insidan, inre frid
Jessica säger: precis. inga ytligheter här inte
sofia säger: exakt
Jessica säger: inga tekniska vidunder som twitter
sofia säger: eller fejjan. bort med sånt!
Jessica säger: vik hädan!
sofia säger: armen!
Jessica säger: armen sister!

fredag 13 november 2009

Bye bye McSteamy

Jaha, då var man tillbaka igen då. Nu har jag lämnat Hälsingland. Dags att återgå till det normala och försöka acceptera ett liv utan McSteamy...suck. Men vem vet, kanske våra vägar möts någon vacker dag och han faller pladask magplask för mig. Man kan ju drömma och hålla tummarna. Kanske jag skadar mig nån gång när jag är i Hälsingland och måste uppsöka läkare...och då finns han där för att ta hand om mig. Vem vet vad framtiden har att erbjuda.

Jag blev så glad när jag fick åka hem några dagar och lämna all ångest och oro i Örebro ett tag. Och så fick jag ju träffa barnet mitt. Ok, inte mitt, men ändå på nåt sätt mitt. Jag tyckte nog att vi hade en fin samhörighet där. Vi kommer nog att komma bra överens. Hoppas jag. Om hon inte blir en jobbig trotsunge. Men det är sånt man får se. Jag ska göra mitt bästa som moster för att det inte ska ske. När Elin inte var i närheten passade jag på att sjunga för det lilla barnet. Klassiker som Viva la vida t.ex (åh kära nån vad den låten är bra. MEN...varför ska Darin förstöra min lycka. Suck.) Jag sjöng även diverse Beatles-godingar för henne. Mycket uppskattat tror jag. Sen spelade jag en massa annan braig musik för henne också. Hon måste ju få ett lite bredare utbud än bara Coldplay och Beatles. Även om Coldplay är allra, allra bäst. No doubt about it!

Jag har blivit så otroligt fjantig för den där ungen. Men det måste man väl få bli som moster. Jag längtar efter det lilla barnet så fort jag ser en liten bebis nånstans. Hon är ju sötast i världen lilla Ester…men jag var faktiskt inte så ful jag heller. Jag var faktiskt ett ganska så vackert barn, hör och häpna. Får man säga så om sig själv? Jo det tycker jag, det var ju så längesen. Jag menar, titta bara, vilken vacker skapelse.

Hahaha, fy vad tjock jag var. Monsterunge! But look at those big brown beautiful eyes. Snyggast plyschoverall också. Frikyrkovän redan då. Jag hör ju hemma i kyrkjouren som handen i handsken. Blir du inte stolt Sofia? 24.7! Saknar dig!

Tina tycker på nån bild att Ester är lik mig som barn. Då blev jag stolt. Även Martin tyckte att han såg likheter mellan oss. Ja så är det när man är släkt med en skönhet som mig. Då får man bra gener. Haha. Får väl hoppas att Ester lyckas hålla kvar snyggheten genom åren till skillnad från undertecknad.

onsdag 11 november 2009

Min mörka mystiska drömprins

McSteamy jobbar kvar på sjukhuset! Jag var där och hälsade på mina gamla kollegor och de sa att han var kvar. Och jag kanske vet vad han heter. Fattar ni hur glad jag blev. Som jag har undrat över vad det blev av honom och vad han heter, den vackra underbara karln jag suktade efter en hel sommar utan att få reda på något om honom. Men nu vet jag litegrann äntligen. Hoppas jag. Om det nu är samma man vi tänker på jag och kollegorna. Men chansen är stor. Jag skyndade mig att googla honom. Men ack och ve, jag hittade inget om honom. Han fanns inte på facebook heller. Jag som hade hoppats på att kunna hitta en bild att dregla över. Rackarns! Och nu blev det jobbigt för nu blev jag ju väldigt sugen på att försöka fixa sommarjobb där han är. Men jag kommer ju förmodligen att få vara i Örebro. Suck. Vad ska jag ta mig till? Tänk om han är mannen i mitt liv liksom. Tänk om det är han jag ska ha. Då borde jag ju satsa! Alltså, den mannen, han är utan tvekan den absolut vackraste karl jag någonsin skådat. Jag blir alldeles varm i själen av att tänka på honom. Åhhh….McSteamy. Eller Fredrik som jag tror är hans namn. Fredrik McSteamy. Min prins! Jag lyckades smygfilma honom förra sommaren när jag jobbade där. Haha. Fy vad pinsam jag är. Men jaja, här är han iaf. Läckerbit!
video
Hahahaha, man ser ju inte hur han ser ut!

måndag 9 november 2009

Bensax och skinkbett

Jag tog ett impulsbeslut och följde med kära mor och far hem från Göteborg istället för att sitta i Örebro och uggla. Så nu ska jag vara här till typ torsdag iaf. Sköönt! Vi var alltså i Göteborg i helgen på min kusin Andreas bröllop. Mycket trevligt. Och mycket fint. DE var så fina. Bruden Ida var så otroligt vacker. Det var ett roligt bröllop. Först var allt ganska som vanligt på vigseln. Sen gjorde brudparet några dancemoves och gick ut till James Browns ”I feel good”. Sen blev de burna i bärstol i sann karnevalanda med facklor, marackasägg, partytutor och tjoande till festlokalen. Väl på festen fick vi höra en massa om vårt kära brudpar. Jag hade bara träffat Ida en gång innan och då pratade vi knappt, så jag hade inte sån koll på hur hon var. Men efter allt jag fått höra på den där festen kan jag bara konstatera att jag tycker Ida verkar vara en helskön människa och jag hoppas att nån gång få lära känna henne bättre. Hon är mycket välkommen in i släkten. Festen var också mycket trevlig. Vi fick höra om Idas makalösa bensax och Andreas skinkbett på sin yngre bror Niklas. Det visades även en bild på Niklas skinkor och det omtalade skinkbettet. Den bilden hade ramats in och gavs till Andreas i present av hans bröder. Eller om han vann den, jag kommer inte riktigt ihåg. Så för att sammanfatta: ett mycket kul bröllop….dock tyvärr inget bröllopsragg. Rackarns!

Förutom bröllopet var det även väldigt roligt att få träffa alla släktingarna mina. Åh vad jag tycker om min släkt. Vi har det så mysigt ihop. Det var väldans roligt att träffa kusinerna. Mina snyggkusiner. Ja vi har ju mycket snygghet i våra gener…and that´s why we are such a beautiful bunch. Oh yeah! Det var extra roligt att få träffa Lundell-pojkarna som vi ser här på bild. Oj så vackra Mattson och Niklas är i tajta tjej-outfits. Hahaha.

Imorgon får jag träffa Ester. Då ska jag vinna den lilla krabatens hjärta, förtroende och respekt. Jag ska visa mina kick-ass mosterskills och gosa järnet med hennes söta pluffskinder. Åh så mysigt vi ska ha det. Jag ska även hälsa på min älskade Emma som tråkigt nog ligger inne på sjukhus med magbekymmer. Uscha! Men det ska bli riktigt kul att få träffa henne iaf. Ska se till att kolla hur läget ligger till med sjukhusets utbud av hetingläkare också när jag väl är där. Håll tummarna för att jag ska kunna fynda!

Oboy-time! See ya!

fredag 6 november 2009

Soon-to-be-dead bunny


Hahaha! Dom är ju för sköna de där kaninerna. Fiffiga om inte annat. De tänker verkligen till.

torsdag 5 november 2009

CT

Ajajaj, mitt stackars huvud. Det sprängs snart. Det liksom pulserar i skallen på mig. Fast nu är det ändå bättre än vad det var för ett tag sen så jag ska väl vara glad. Jag känner mig helt slut. Vet inte precis vad det beror på. Kan det vara att jag ätit för dåligt? Kan det vara för att jag förmodligen har varit lite spänd och småorolig hela dan? Eller är det utmattning av allt vätskeintag samt vätsketömning jag haft idag.

Det känns som jag inte gjort annat än druckit vatten och kissat idag. Kära nån, jag har nog producerat urin för en hel vecka. Men jag var ju så illa tvungen. Jag har nämligen gjort en CT buk idag. Det var en upplevelse. Först skulle man dricka asmycket vatten under fyra timmar innan undersökningen. Under dessa fyra timmar var jag åtskilliga gånger på toaletten och tömde blåsan eftersom den titt som tätt höll på att sprängas. Sen när jag väl kom till röntgen skulle jag dricka kontrastvätska. En hel liter utspritt på olika tider under 2 timmar. På dessa två timmar blev jag tvungen att tömma blåsan fyra gånger. Och det är inte bara småskvättar jag pratar om. Kära nån alltså, jag har aldrig druckit så mycket vatten och kissat så mycket på en och samma dag som jag gjort idag.

Kontrasten var skitäcklig. Det gick bra i början. Visst, det var äckligt men det gick. Men när jag hade ca två muggar kvar var det kämpigt att få ner det. Det blev många grimaser och kväljningar där. Undrar om allt folket runt omkring mig i väntrummet märkte det. Whatever. När jag väl fått i mig den äckliga drycken var det dags för undersökning. Jag fick en nål i armen där de skulle spruta in ännu mer kontrast. Sköterskan sa att när det sprutades in skulle jag bli alldeles varm i kroppen och så skulle det kännas som att jag kissat på mig. Det gjorde det. Men om man bortser från känslan av att man kissat på sig var det en ganska läcker känsla. Det kändes verkligen i hela kroppen. Coolt var det. Jag tycker det hela var en ganska spännande upplevelse faktiskt. Efter undersökningen var det dags att dricka en massa vatten igen. Och kissa. Håller fortfarande på med den proceduren. Men jag tycker ju att kontrasten borde ha lämnat min kropp nu efter alla toalettbesök så jag borde ju faktiskt kunna sluta nu. Jaja.

Sådär ja, nu har ni fått höra om den spännande upplevelsen. Kul va?!

tisdag 3 november 2009

Ehhhh!

What a sucky, crappy life this is!

Nervsammanbrott!

måndag 2 november 2009

Vuxendagis

Fy vad usla less jag är på livet nu alltså! Lite flyt tack! Varför har jag aldrig flyt? Skitliv! Depressionen är nära...

Men jaja, man får ju glädja sig över de roligheter man faktiskt har ibland. Som denna helg t.ex. Härligt att få träffa lite kompisar. Det var ett tag sen. I lördags hade vi lite mys på Andreas jobb. Weird, jag vet, men det var en passande lokal tyckte vi. Fast jag hade inte varit dit innan så jag hade ingen aning om hur det såg ut men tänkte väl att det skulle se ut som vilket tråkigt jobb som helst. Men oj så fel jag hade. Här kommer man upp till värsta lyxvåningen. Nytt, snyggt och fräscht och ohyggligt modernt. Jag skulle nog inte kalla det jobb heller. Jag kallar det nog hellre vuxendagis för män...eller ja, män och män, vuxna pojkar kanske man bör säga. Det osade väl inte så mycket manlighet och testosteron där. Mer datanördighet. Detta är alltså ett ställe där man jobbar med hemsidor och grejer. Majoriteten som jobbar där är av det manliga slaget. Där fanns flipperspel. Där fanns lyxigt "vardagsrum" med stor soffa, coola fåtöljer, stor tv och Rockband. Här åkte man runt på kickboards. Och inte bara vanliga hederliga kickboards som man faktiskt kickar sig fram med, nej här fanns även elektroniska kickboards. Är inte det höjden av lathet så säg. Det var ju inte direkt långt mellan de olika rummen heller. Jag förstår inte tänket riktigt. Man tillbringar den mesta tiden av jobbet sittandes på en stol och nördar data. Sen när man väl ska upp och göra något och för en gångs skull få röra lite på sig, då tar man en elektronisk kickboard och glider runt på istället. Man kan ju tro att det är feta människor som jobbar där. Det vet jag i och för sig inget om. Men Andreas är ju spinkig som ett streck. Jaja, whatever. Jag fick även berättat för mig att det fanns ett pingisbord där någonstans. Och så hade de en lyxig kaffeapparat där man kunde få alla möjliga sorters kaffevarianter. Ok, nu dricker jag inte kaffe. Men skit i kaffet! Allt annat liksom. Jag vill också jobba där!

Igår fick jag äntligen träffa mina älskade vänner i Varberga. Åh vad kul det var. Ett mycket kärt återseende. Det känns som att det var fruktansvärt längesen vi hade träffats så det var väldans najs. Oj vad jag hade saknat dom. Vi har alltid så roligt tillsammans.

Nu blev jag lite yr så jag måste nog fly datorn ett tag. Shibby!