Bästa helgen på länge

Jag är ingen studentlivsmänniska. Jag engagerar mig inte i kåren eller deltar i studentaktiviteter. Jag är ingen sån helt enkelt. Detta är en av anledningarna till varför jag förmodligen aldrig kommer att bosätta mig i Uppsala. Detta studienäste som bara kryllar av studentanda. Det är aktiviteter hit och traditioner dit. Jag fattar inte hur de lyckas att faktiskt skaffa sig utbildning samtidigt. Man kan ju i princip inte ha ett fungerande socialt liv i staden om man inte engagerar sig i dessa olika påfund. Så nej, Uppsala är nog inget ställe för mig. Väldigt fin stad, men jag vill nog inte bo där. MEN....det finns en av dessa studenttraditioner som jag gillar skarpt och faktiskt fick uppleva denna mycket trevliga helg. Det var något av det charmigaste och sötaste jag varit med om, och det är detta som ni ser en glimt av på bilden här ovan. Vi sitter inne på Kristinas rum. Sedan hör vi sång utanför fönstret. Går dit och öppnar fönstret. Där nere står en samling propra, finklädda och söta pojkar och sjunger vackra sånger för oss. Är det inte för underbart liksom! För oss! Jag och Kristina blev helt tagna och lite smått (eller väldigt) förälskade och sken upp som solar. När Kristina gick ner för att ge dom en punschflaska(enligt traditionen...eller ja, nästan iaf, egentligen skulle flaskan ha hissats ner från fönstret) stod jag kvar vid fönstret och tittade ner. Märkte att en av sötpojkarna där nere tittade upp och gav mig en slängkyss. Då smälte mitt hjärta och knäna började darra och helt impulsivt gjorde jag lika tillbaka. Haha. Ja ojojoj, det var då verkligen en upplevelse utan dess like. Så ok, för att förklara spektaklet: Jag var alltså hos min kära vän Kristina i helgen. Hon skulle på vårbal med två killar i en manskör. Och då är det tydligen tradition att kören går till de tjejer de ska ta med sig till balen och sjunger utanför deras fönster. Det var en väldigt rolig händelse, och jag är otroligt glad över att få delat denna stund med Kristina. Haha. Ok, det var ju egentligen henne de sjöng till, men äsch, jag tog åt mig jag med och blev helt betagen. Sedan gick vi runt och log hela resten av kvällen och hade svårt att somna. Hahaha. Vilken kärlek! Det var vad jag hade att säga om denna fantastiska händelse. Allt som allt var det en mycket trevlig vistelse i Uppsala och det var jättekul att få träffa min kära vän igen.

I lördags drog jag vidare mot Stockholm för att träffa två andra kära vänner, Krills och Tater nuts. Oj vad kul vi hade tillsammans i den stora, skrämmande staden. Vi gick bl.a. på bio. Wolverine. Oh dear, vilken matcho film. Men den var ändå värd pengarna. Och tillräckligt bra för att få mig att vilja se de andra X-Men-filmerna. Så det måste ske snart. Men alltså, Hugh Jackman...världens sexigaste man...jag vet inte om jag kan hålla med där. Jag säger bara: Han är helt ok. Efter bion drog vi till Krills och tittade på tv. Upptäckte att det var nåt program med Henrik Schyffert. Mycket roligt. Jag har nog underskattat honom. Han är grymt duktig alltså. (By the way, inte för att skryta men...Jag har tagit i hans arm och stammat fram några ord till honom. Hur många av er har gjort det? Nä, trodde väl inte det.)

Annars har vi tittat på Anders & Måns-klipp och smått dött av skratt, speciellt åt detta underbara klipp:

HAHAHA! BÄST!!!! "Mellan-bocken Bruse! Han e ju skitfeg! Du e ju sjuk i huvudet!" Mer Anders & Måns åt folket är min åsikt!

Få se, vad har vi mer gjort. Jo just ja, vi tog tunnelbanan till Slussen enbart för att spana på snygga killar för att Tater nuts påstod att det var där dom fanns, hetingarna. Men vi upptäckte att dom måste ha varit hemma och chillat istället, för vi såg inga hetingar. Senare i väntan på mitt tåg såg vi en kille som var skitlik Bob Dylan. Då blev vi lite förtjusta, men just som jag hade bestämt mig för att make my move så var han borta....eh...Humöret lättades upp av att jag fick se ett actionfyllt snatteriförsök på pressbyrån. En rasande "kassörska" gav sig ut på språng efter den springande ligisten. Sedan kom hon tillbaka med stöldgodset, nöjd över sin insats. Ja hon är då absolut värd en eloge. I was impressed!

Nej hörrni, imorgon vankas uppsatsplugg. Måste sova och samla krafter. Ajöken adjö!