fredag 6 mars 2009

Framtidstankar

Igår hade jag ett roligt msn-samtal med johan. Vi diskuterade hur vi skulle kunna bli som föräldrar i framtiden om vi skulle hjälpa våra barn med läxorna fast vi verkligen inte kan för att vi inte hängde med tillräckligt i skolan själva. Haha. Det var lite skrämmande faktiskt, för jag kan verkligen se mig själv i framtiden just så som jag skämtade om att jag skulle vara. Ännu läskigare att både jag och johan beskrev oss på i princip samma sätt. Min beskrivning var i stil med:
- Mamma, kan du hjälpa mig med läxan.
- Mamma tittar på Heroes. Stör mig inte! Fråga pappa istället.

Johan var lite mer aggressiv i tonen. Kommer inte ihåg exakt hur det lät men det var mer som:
- Pappa, kan du hjälpa mig räkna ut det här talet.
- Håll käft! Pappa är upptagen med att titta på Heroes. Fråga mamma istället.

Vi kom fram till att säga "håll käft" till sina barn kanske skulle vara lite väl hårt. Men det löste vi genom att johan sen kunde säga till sina barn när de brast i gråt av förskräckelse:
- Nej men pappa skämtade bara. Har ni ingen humor. Hehe. Vem vill ha glass?!

Sen så skulle allt vara frid och fröjd igen.

Jag hade som idé att jag skulle gifta mig med evil Sylar (i Heroes), men det kom vi också överens om att det skulle vara alltför taskigt mot mina barn, för då skulle det bli mer:
- Mamma hjälp.
- Tyst, annars öppnar pappa hjärnan på dig.

Det skulle ju inte vara så bra för familjelivet liksom. Fast å andra sidan så har vi ju sett Sylar som myspappa nr 1 med glasögon, förkläde och slev i handen i ett avsnitt, så vi vet ju att han har en liten ådra av snällhet i sig. Någonstans djupt där inne i hans själ. Vi lämnade det där ämnet iaf och hoppas nu på att vi inte kommer att vara så hemska förädrar när det väl gäller. Men jag är ganska så lugn. Vi är ju egentligen fromma som lamm, både jag och johan. Så det ska nog inte vara några problem.

But still, barn är jobbiga. Många iaf. Yrke:dagisfröken skulle bli min död.

Kära nån vad vi är besatta av Heroes...förlåt! Men det går inte att stå emot. Det är helt enkelt bara så otroligt bra. Nu ska jag återgå till min godisfrossa. Tjing!

1 kommentar:

  1. - Tyst, annars öppnar pappa hjärnan på dig.

    Haha. Så bäst. Usch, som du sa så kan jag nästan se mig själv i en framtid där jag faktiskt säger nåt i stil med "eh, men du, pappa är lite upptagen nu. Fråga mamma istället". Vilket känns rätt taskigt att lämna över ansvaret till den andra föräldern. Men, Heroes går före allt. Gammalt ordspråk av Johan och Jessica.

    SvaraRadera