Monk

Tänka sig, jag har lyckats hålla detta hemligt i flera veckor nu. Vad stolt jag blir. Nu undrar ni kanske vad jag menar. Jo så här är det, att typ i oktober kommer en skrynklig, skrikande och dreglande liten varelse att påbörja sin långa färd genom livet på denna jord. En liten Thelonius måntro? Ja vem vet.....Lugn, det är inte jag som ska klämma ut det lilla livet. No no no. Jag ska ju bli moster vettja! Stolt moster. Wehey!

Jag ser det som min plikt att lära detta lilla knyte om allt viktigt här i livet och om sånt som gör livet mer uthärdligt. T.ex. måste jag ju se till att det stackars barnet inte blir helt totalt jazz-skadat. Så därför ska jag tvinga på honom/henne min geniala musiksmak. När jag är färdig med min musikförmedlingsprocess kommer barnet att andas Dylan, Coldplay, Blindside och en massa annan kungligt bra musik och bli rocker! Ja man måste ju börja i tid. Även att min filmbesatthet och typ av humor måste föras vidare i släkten. Ja jag ska helt enkelt fixa en ny version av mig...oj det lät lite drastiskt, som att jag tänker göra en klon liksom. Läskigt! Nej ingen klon heller!

Tyvärr är mina färdigheter i barnomhändertagning inte de bästa. Måste nog se till att fixa kontrakt på att jag inte har något som helst ansvar vad gäller blöjkatastrofer och andra kroppsvätskeproblem om jag mot förmodan någon gång tar på mig uppdraget att vara barnvakt....fast om jag ska kunna få ungen till att bli som mig måste jag kanske offra några stunder till barnpassning ändå. Jag ska ju bli coola mostern liksom. Oh yes! Jag ska dela med mig av all min vishet. Nästan som en guru....javisst!

Ja hörrni, så ligger det till. Ser fram emot att välkomna lilla Monk till världen i höst. Göttmos!