Ja jag vet vad ni kommer att tänka. Inte mer usla tjat om hennes läkarfascination. We are tired of it! And we don´t care! Men det skiter jag i. Oh dear säger jag bara. Oh dear! En av läkarna jag suktade efter i sommar när han var på akuten ska vara där jag jobbar nu några veckor. Jag blev lite upp i det blå när jag fick reda på den goda nyheten. Kära nån alltså, hur vacker får man vara?! Jag blir ju näsan kär. I gotta have him! Men nog om det...
I helgen var vi ett gäng som åkte till Boda Borg och lekte lite för att fira Daniels 30-års dag. Tänk att pojken blivit så gammal. Anyway, det var väldans kul iaf. När jag väl kom igång. I början var jag lite skeptisk eftersom jag är så vek och feg och inte tål smärta. Men sen upptäckte jag att det faktiskt var roligt. Men jobbigt! Mina arma knän mådde inte bra dagen efter. Eller ja, de gör det fortfarande inte efter allt detta krypande man utsattes för. Och inte bara knäna egentligen. Jag vaknade upp dagen efter med smärta i varenda liten muskel kändes det som. Otränad och otålig, det är vad jag är. Men dagen får vara värd lite smärta tycker jag.
I helgen ska jag till Sthlm och träffa mina älskade homies. Yehey vad kul det ska bli! Och så ska vi äntligen få beskåda Emmas musikaltalanger. Göttans!
Önskar att jag kunde varit med på Boda Borg, men vi hade klassfest på fredagen och ja..jag mådde kanske inte jättebra dagen efter. Men det låter som om ni hade det riktigt roligt iaf:)
SvaraRadera