onsdag 9 september 2009

The greatest gift

Var in en sväng till stan idag för att hälsa på mina gamla kollegor på sjukhuset. Efter det funderade jag på om jag skulle åka hem direkt eller gå lite i affärer. Men eftersom jag i princip hatar att gå i affärer kände jag verkligen inte för att göra det. Å andra sidan så ville jag köpa Coldplays live-DVD. Kanske man skulle ta och titta in lite snabbt på Åhléns ändå. Men så tänkte jag, nej men kära nån, om den inte finns i Örebro, varför skulle den då finnas i Hudiksvall av alla ställen. Så jag bestämde mig för att åka hem direkt. Sen kom jag på hur usla störd jag var. Hur tänker jag egentligen?! Klart att den kommer att finnas i Hudiksvall av alla ställen när den inte finns i Örebro. Så är det ju alltid. Och såklart så var det som så. Där stod den nästan som med en gloria runt om sig på hyllan och bad mig att köpa den. Så det gjorde jag. Nu är jag en stolt ägare av Coldplay Live 2003-dvd:n. Hurra!

När jag kom hem satte jag i filmen i dvd-spelaren, vred upp volymen och placerade mig i soffan framför föräldrarnas storbilds-TV och bara njöt!!!!

Till extra glädje för mig så fick jag även med två skivor till med filmen, Parachutes och A rush of blood to the head. ”Yehey”, tänkte jag. ”Parachutes har jag ju inte än”. Nu har jag det. Och två exemplar av Rush of blood. Hmm…men det var det värt tyckte jag. Det var så billigt ändå. Först tänkte jag att jag skivan skulle bli en gåva till mitt ännu ofödda systerbarn som en del i min rockinskolning. Men sen började jag fundera och kom fram till att jag inte vågar lita på att syrran och Krille kommer att spela upp skivan för knodden. Jag fick kände en oro av att skivan skulle hamna i botten av någon låda eller längst in i en överfull garderob eller nåt liknande, allt för att hindra mitt mission att skapa en rockbebis med världens bästa musiksmak.

Så nu har jag bestämt att jag ska skola in min kära mor i the joy of Coldplay istället. Skivan får bli en gåva till henne istället. Känner på mig att hon kommer att hoppa av glädje. Hon måste tycka om den! Men alltså, jag spelade lite för henne igår och det gick förvånansvärt bra. Jag tror jag kanske kan lyckas med mitt uppdrag. Fingers crossed! Jag ska skapa en rockmamma! Oh yeah!

By the way, i måndags satt jag och Sofia och försökte komma på snygga namn man kan döpa sina barn till. Vi kom fram till att det inte finns några acceptabla tjejnamn. Inte på svenska iaf. Alltså namn, flick som pojk, är såå mycket snyggare på engelska. Varför bor vi här?! Men ok, om man nu ska envisas med att ha barn, se då till att fixa fram ett av det manliga könet så behöver man inte slita sitt hår alltför mycket i namnbestämmandet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar